Var en duktig tjej och lade mig 22.00 igår.
Sista gången jag tittade på kl var den 02.40.
Och inte f-n berodde på eventuellt sällskap i sängen. Näe, maken låg så fint och snusade intill. Själv gick jag igenom min "to-do"-lista. Den var inte så kort kan jag säga. Jag blev mer och mer uppstressad. Och piggare.
Min man sa en gång att om man har svårt att somna in, så ska man räkna sina andetag. Man ska försöka få ned dem till 12 per minut. Eller nåt sånt. Jag har provat hans skitteknik förr. När jag är nere på typ 16 så får jag andnöd, panik och börjar hyperventilera. Och är ännu mer vaken.
Och så ställer jag alltid timern på tv:n. När det gått en timme, så börjar den räkna ned. Då ska jag stressa fram fjärrkontrollen, som ligger någonstans under täcken, kuddar och lakan. Har jag tur så hinner jag öka tiden. Annars får jag börja om.
Well, jag somnade till slut. Och trodde Adam och Gry låg i min säng några timmar senare. Hade glömt att jag ställt klockradion. Kastade mig ur sängen, in i duschen, på med kläder, in i badrummet igen för att gegga in "utredningsmojs" i håret.
I med kammen OCH VAD I HELVETE! Bodylotion. In i duschen. Tvätta, tvätta och tvätta. Handdukstorka. Järnet ned till köket, greppa väska och datorväska. Ratta in på Shellmacken vid Lindhagensplan. Latte och två Wasa-knäcke-färdig-macka.
In i garaget, hissen upp till kontoret, larma av, på med datorn, på med Adam & Gry. Käka sig lite macka, surfa runt på favoritbloggarna. Och sen börja jobba.
Det gick inte så fort. Jag hade en deadline till kl 12. Som jag klarade. Så mycket mer gjorde jag inte. Iddes inte ens titta på den växande högen i inkorgen. Den tar vi en annan dag.
Maken hade lämnat talibanen på dagis. Hon turbocyklade dit, kastade sig innanför grinden och talade om att hon minsann inte längre suger på tummen "för jag är 4 år nu". Maken kom till jobbet och talade om att hon var ett av TVÅ barn på dagis.
Jävla skit, vad dåligt samvete jag fick.
Drog från jobbet 14.00. In på dagis. Bekräftade att jag var en av två sopiga morsor. Personalen dementerade det. Sa att det var smart med mjukstart. Jag satt kvar i TVÅ timmar och snackade skit med dom. För att jag är så jädra trevlig.
Sen i väg till byggvaruhus. Köpa lite sparringhyllor. För jag ska ju renovera i mitt hobbyrum. Vilket år som helst. Jag får f-n inte tummen ur. Vad är problemet.
Jag sitter just precis NU ovanför det rummet. Jag sitter 1,5 m från spiraltrappan som leder dit ned. Lätt som en plätt att gå ned och börja tömma. Planen är klar. Prylarna finns. Skruvdragarna redo. Men nä. Surfar hellre. Och har kanal 5:s töntprogram Las Vegas på.
Nu ska jag försöka samla lite energi och gå ut i köket och sätta på te. Och surfa lite till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jösses, sitter här och försöker läsa igenom dina senaste inlägg. Tar ca 15 minuter. När jag sedan går tillbaka så har du lyckats klääa dit ett inlägg till. Hur har du tid människa? Jobbar du imorgon?
Hej tjejen!
Är du rolig eller?!! "Jobbar du i morgon?"
GISSA! Jag ligger så jävla mycket efter, så jag tror att det är därför jag kommit in i nåt katatoniskt (eller vad det heter) tillstånd. Fullständigt handlingsförlamad. Men tyvärr, jag jobbar. Dessutom är det fredag: Jimmy hämtar, och jag jobbar länge.
Kom förbi katastrofkontoret vettja!
Var är katastrofkontoret belagt? Pls mess me! I'll be there for lunch or something!
jag är lika dan ibland , lätt o kul o handla,men sen att få det på plats det är en annan sak *hmmm*
Hahahaha! Det verkar ju som en helt underbar dag :D Och du ... det kallas ställtid. Den tid man behöver innan man ger sig på sånt man vet att man måste göra :P
Monica: ja, fast jag brukar inte vara sån. Jag är en sån där supereffektiv människa. Eller ja, ska vara, i vanliga fall..
Christina: TACK! Vilket bra ord: "ställtid". Oj, jag ska nog använda mig av det lite oftare.
Jösses vilket bra ord!
Skicka en kommentar