Denna vecka är det ju då nedräkning tills vi åker till Grekland på lördag. Dagiset stänger, och öppnar inte förrän den 9 augusti. Tjohej. Planen var Grekland en vecka. Gemensam semester någonstans i Sverige påföljande vecka. Resterande tid skulle vi alternera, då vi inte kan vara borta från företagen mer än maximalt 2 veckor. Och den tiden som jag var hemma så skulle jag äntligen ta tag i renoveringen av mitt scraprum (hobbyrum för den oinvigde). Och sortera in 1 års privata papper i pärmar.
Ja, det var ju planen.
I dag hade vi möte på jobbet. Eftersom vi även håller till i inredningsbranschen så har vi två enormt viktiga mässor per år: Formex. Dessa mässor hålls ungefär samma tid varje år. Alltså ingen nyhet. Och definitivt ingen nyhet att nästa mässa är den 30 augusti. Vi ställer alltid ut. Jag är den som organiserar allt. Och nästan allt är klart. Dock har vi alldeles nyss fått ensamrätten på en jätterolig ny produktlinje. Jag borde ha anat ugglor i mossen. Beträffande maken alltså.
I dag har vi alltså ett planeringsmöte angående mässan. Maken är utarbetad. Och grinig. Vårt förslag om att byta ut vissa produkter i vår gamla broschyr, och in med en del av det nya gick inte hem. Han konstaterar krasst att den nya produktlinjen har 300 artiklar. Det är ett varumärke av hög kvalitet, och därmed måste vi blåsa på med marknadsföring. Och det är just precis nu som verkligheten kom i kapp mig.
Har du varit med här från början, så vet du att jag var lite stor i korken för att få min dyra fina kamera förra sommaren. Maken tyckte det vore en bra idé att jag tar över produktionen av våra broschyrer, om jag nu skulle ha den här kameran. Och så fick jag gå på dyr kurs. I mars. Jag har glömt allt. Och nu vill han ha en KATALOG. Inte en broschyr. Den ska vara klar för tryck den 2 augusti. Dagiset öppnar den 9:e.
Jag är inte så bra på matematik, och även om han och jag delar på ledigheten så får jag inte ihop kalkylen. Han räknade själv ut att jag har exakt 13 arbetsdagar på mig att göra den. Häpp! Jag ska med andra ord ta med mig datorn till Grekland. Och kursboken. Som är en bibel. På engelska. Det känns ju kul i 44 graders värme.
Är det verkligen ingen därute som vill ha min man? Jag har gjort grovjobbet med honom, så du behöver bara finslipa lite (eller ja, lite mer än så kanske). Du får en stor fin (när den är färdigrenoverad) villa i "fina" området i Bromma. Vid närmare eftertanke så kan du få min fina bil också. Det kan vara värt att börja åka tunnelbana, så här 15 år senare...
Ansökan emottages före lördag 16.00. Då kan du nämligen få ta min plats på planet.
Jag är så upprörd, så av bara farten gick jag på bandet igen. Jag tror aldrig att 30 minuter har passerat så fort. Jag uppfattade inte ens vilka låtar jag lyssnade på..
Kom igen nu, hit med en ansökan!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hahaha! Ingen ansökan från mig, men oj vad jag skrattar. Du skriver helt underbart ju :)
kram på dig och fortsätt att avreagera dig på gåbandet. Kanske det blir maran nästa år om det här fortsätter.
Du ett sätt att mjuka upp honom lite är kanske att fota väldgt mycket och scrappa dom bilderna sen.
Sommarkramen Anna
Skicka en kommentar