tisdag 1 september 2009

Om att vara rastlös.

Jag skulle vara varje arbetsgivares dröm.

Jag är nämligen sällan sjuk, och när jag väl är det så står jag på benen efter 24 timmar. Typ.

Men jag måste erkänna att det var ett tag sedan jag fick uppleva en 40 graders feberyra.

Very well.

För er som är egna företagare så vet ni vad som gäller: kan man stå på båda benen så är man inte sjuk.

Dessutom är det astråkigt att vara sjuk. Glamour, Hem till Gården och allt annat skit på tv gör en knappast mindre angelägen om att börja jobba.

Och medan jag har legat och i sängen och tyckt synd om mig själv, så finns det dem som är ute på en betydligt tuffare resa.

En riktig resa. Utan Schlossberglakan och Louis Vuitton-väskor.

Det är då man får perspektiv på tillvaron och reser sig upp och går till jobbet.

5 kommentarer:

Carina M, cina sa...

Läser ifatt lite, jäklar vilken otur du har, hoppas att du blir bättre snart.
Kraftfull blog du har hittat.....

Krya på dig.
Kram Carina

Fröken Finemang sa...

Perspektiv, jajamän, det får man ganska fort när man läser den länken.
alltid nyttigt..

Isa sa...

Den länken var verkligen läsvärd, lite perspektiv på ens ena futtiga bekymmer.

Men går du till jobbet emd 40 graders feber? Det låter ju som influensan. Inte så kul för dina arbetskamrater att bli smittade...

Krya på dig!

MonasUniversum sa...

Isa: inga 40 grader idag. Inga grader alls. Bara snorig. Och de som är på kontoret är redan smittade i så fall. Hur som helst så håller jag mig på mitt rum!

..och tack!

Fröken Finemang: Hej, och välkommen!
Jag uppskattar att bli påmind om att det finns andra livsöden. I synnerhet när jag gnäller om oväsentliga saker!

pangis sa...

Du ..jag läste..och läste och läste! Tack för länken till en sjujävla bra blogg!