Igår var jag lite disträ på jobbet.
Eller rättare sagt, jag hade svinmycket att göra och var svinosams med chefen.
Så alla koppar stod inte i skåpet när kollegan kommer in och meddelar att någon vill tala med mig.
Det är någon som presenterar sig som reporter på ett magasin. Redan här så har jag påbörjat något annat och min uppmärksamhet är därför högst obefintlig.
Han pratar något om att han fått ett tips om oss (företaget som är grossister inom present- och inredning) och vill gärna träffas för en intervju. Vill veta hur det är att vara företagsledare...bla..bla.
Vi kommer överens om fredag kl 14.30. Jag frågar om hans mailadress, men han ger mig sitt mobilnummer och tillägger: "jag har bara en privat emailadress". Sen lägger vi på.
30 minuter senare plonkar det till. Vadå "jag har bara en privat emailadress"? Om man är reporter, jobbar på ett magasin inom inredning, nog fan har man väl en emailadress.
Googla sig lite på magasinets namn.
Och jävlar vilken historia jag ramlade in på.
Kortfattat så är det ett företag som tydligen är vida känt för att först "lura" till sig en intervju och spela intresserade av människan bakom företaget, för att sen tala om att intervjun, som "är oerhörd bra reklam för företaget" inte kan bli publicerad om man inte köper en annons i tidningen.
Och av alla träffar på Google att döma, så är detta företag ingen lek att ha att göra med om de väl kommer innanför dörrarna.
Så jag skickade ett mess idag;
"Du, vid närmare kontroll av er så visar det sig att ert magasin inte är rätt forum för vårt företag. Jag avbokar därför vårt möte på fredag."
Holy shit. Det där var nära!
onsdag 9 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Fick du bekräftelse också på att du avbokade? Iofs så har du inte gett några kontonummer, men det där kan ju blir galet ändå om de skickar fakturor och grejer i efterhand.
Jesus vad mycket skitföretag det finns!
Mina föräldrar blev av med sin teleoperatör för att mamma lite halvintresserat tackat ja till att få hemskickat nåt erbjudande att se över. En jäkla cirkus innan allt blev som det skulle igen.
Den där "annonsblaskan" har funnit i Gbg i många år.
Fråga mig, jag gick på det EN gång. Nästa gång dom bad om en intervju så bad jag dom sticka till ett ställe där det var betydligt mycket varmare och det djävligt fort.
Bondfångeri kallas det men jag förstår inte varför bönder alltid ska få bära hundhuvet för all skit.
mvh R
Snabbtänkt! Det är jobbigt med alla dessa bluff företag. Tänk om alla dessa människor kunde använda sin kreativitet till att förbättra för alla sina medmänniskor istället för att blåsa dem. Då hade vi kommit långt här i världen.
Jisses, vissa människor har inget samvete alls. Hoppas det är många som är lika snabbtänkta som du och inte går på det!
/Mimi
Hittade hit via lite kringelkrangel krokar. Kul blogg!
Tur du har huvudet på skaft!!
Japp, känner till.
Men de kan ju se sig om i röven efter nån som går på det i mitt företag.
Min kompis däremot gick glatt på det. Med ett företag som typ inte ens bedriver verksamhet. Smart.
Hmm, klok var du. Intressant vad de kan göra för att fånga ens intresse ändå.
Fan vad fräckt av dem, vilken tur att du snappade ur din jobbstress innan det var försent!
Det var dåligt...
Säger som Renees.... be dem dra till ett varmare ställe!
Been there, done that, got the T-shirt ... Men körde vederbörande på porten när jag fattade att det var "tvingande annonsering". Fy 17!
De måste ha haft en drive idag... jag blev också uppringd på samma premisser; "de hade blivit rekommenderade mig som en framgångssaga bla bla bla". Tjejen blev ganska snopen när jag avbröt och frågade "Vill Du fortfarande intervjua mig om jag här och nu lovar att jag under inte några som helst omständigheter kommer att köpa en annons?"
Behöver jag säga att hon avbokade intervjuen?
Been there, done that! Idioter kallade jag dem för innan de åkte ut med huvudet före efter 1h intervju. *hehe* Lite skinn på näsan måste man ha
//C
Skicka en kommentar