lördag 26 april 2008

Nära-döden-upplevelse

Idag var jag väldigt säker på att jag skulle dö. Och jag skojar INTE!

Vaknar stentrött i morse och maken påminner mig om att han idag skall "inkassera" sin flyglektion som han fick i födelsedagspresent för ett par år sen (mmm, det tar lite tid i den här familjen).

Det blev plötsligt väldigt bråttom. Vi hann knappt äta frukost, sen var det 180 knyck ut till Barkaby flygplats.

Jag är skiträdd för att flyga. Och presenten var till maken. Men jag var trött som fan.

Så innan jag hann fatta det själv så satt både jag och talibanen i baksätet på planet.

Och låt mig berätta om detta plan.

En Cessna från 1966. Förvisso med ny motor. MEN PLANHELVETET VAR FRÅN 1966! Kolla in instrumentpanelen och HÅLET!

Vi "taxar" ut och piloten meckar med radion för att få nån sorts tillstånd. Plötsligt vänder han tillbaka över gräsmattan och säger att det är nåt fel och att han måste mecka lite till. Sen går radion igång och han drar i väg.

Jag inser just då att inte en käft visste var vi var: tonåringen låg i godan ro och sov hemma och ingen annan släkting hade en aning.

Jag får tvärpanik och ska hala upp mobilen när jag minns att man inte får ha mobiler på i plan. Jag har flygit ganska mycket i mina dar. Men eftersom jag är så jävla flygrädd så verkar jag ha lämnat hjärnan hemma varje gång. Inte förrän vi är uppe i luften inser jag att det inte fanns något som helst digitalt i detta plan FRÅN 1966, så jag hade lätt kunnat skicka ett sms.

Vi hinner inte mer än upp förrän talibanen somnar. Själv håller jag på att lägga en spya i makens nacke och sitter mest och blundar. Vilket gjorde det hela ännu värre.

Maken får svänga och gira, upp och ner och mår som en prins. Jag vill bara ner. Dom 45 minutrarna känns som 4,5 timme och jag kryper ur planet och vet inte om jag är vid liv över huvud taget.

Talibanen väcks och fattar ingenting, och frågar om vi är i ett annat land nu.

Maken har bestämt sig för att köpa ett flygplan.

Jag har bestämt mig för att aldrig i helvete kliva in i ett sånt där plan igen. Aldrig någonsin mindre än en Boeing.

Möjligen helikopter. För av någon anledning så har jag aldrig varit rädd när jag åker i dom.

Fy satan (f'låt) vilken mardrömsstart på dagen.


8 kommentarer:

Anonym sa...

Den där panelen såg inte ut att gå igenom nå'n besiktning!!! Var det verkligen du som köpte lektionen och i det planet???
Själv kom jag hem från sydligare breddgrader idag, och först berättade dom att planet inte blivit tankat med tillräckligt med bränsle, sen var det för mycket bagage och så började dom flytta runt folk så att det skulle bli "balans" i planet... Var man inte flygrädd innan så kunde man ju bli. Kul var dock att man fick en liten personlig hälsning efter landningen, jooo vi kom hem ordentligt, hoppades att alla haft en bra resa trots förseningar mm och att vi skulle köra vidare och vara rädda om oss, SPECIELLT HON SOM KÖR BIL AV MÄRKET "C". Det du!
När åker du?
PS. det var inget ragg på stewarden, jag kände honom sen tidigare :-)

MonasUniversum sa...

Skulle inte tro att det var jag!! Och hade jag varit lite mer vaken så hade jag aldrig klivit på. Det gick av bara farten.

Jag åker om EXAKT en vecka! Lördag morgon 09.10!

Och hur har det gått med dieten..?

Anonym sa...

*hjääääälp* Monica

Majsanochmalla sa...

Min pappa har cert för så´na där konstiga flygplan... När jag varit med i den så har det känts som om jag setat i en så´n där mobil man hänger över bebisarnas sängar.... Varenda gång jag titta ner ut så har jag förväntat mig ett bejbiface som flinar och är glad...

Konstigt sätt att ta sig framåt..

Jubojet är mer begripligt.. Och har godare drinkar!


Pok

Mallagillarattflygabralla

tanja sa...

Jag förstår precis hur du kände dig igår. Jag är också livrädd när jag flyger i enmotoriga småplan. Förresten, pratade ni med någon tjej på kontrollen så var det jag för jag var ensam tjej på jobbet igår morse. Eller ni kanske flög så lågt så att ni inte behövde prata med oss...
Ha det nu jättebra i Vegas med W, Puss till er båda två!

Tanja

Isabelle sa...

*Ryser* Jag har flygit i något liknande en gång och det var ingen behaglig upplevelse kan jag intyga. Ändå är jag inte ett dugg flygrädd. Du måste ha varit förb... trött när du frivilligt gick in och satte dig. Och Talibanen också. Brukar inte hon vara morgonpigg? Hur tidigt var ni uppe egentligen :D

Malin sa...

Bra presentidé! Fast J har haft flygcert. Det har bara typ gått ut p.g.a. för få flygtimmar. Skitsynd tycker jag som älskar att flyga. Fast jag skulle nog s*a på mig i det där gamla planet.

Anonym sa...

Roligast är att du lägger upp ett sådant här äventyr under "familjeliv". Du är bara för skön!