onsdag 23 april 2008

Det är skillnad på folk och folk.

Jag blir alltid lika fascinerad av människor och deras förutfattade meningar. Ibland är det till och med ganska roande. (Hhhm, märkligt ord det där.)

För en gång skull så tillbringar jag ett par timmar i en av våra butiker. Skulle fixa en sak.

Den anställde som jobbade råkar även vara butikschef. Hon har detta jobb som extraknäck.

In kliver en mycket parant kvinna från ÖFVRE Östermalm. Diamantklocka, pradaväska, Gucci-glasögon och dyra kläder.

Förvisso en mycket trevlig dam, men vi noterar snabbt att hon talar till oss som om vi var mindre begåvade.

Low life people liksom.

När hon går pratar vi om saken.

Vi, the low life people; en "företagsägare" med hyfsat bra omsättning och en statsvetare.

Jo jo. Och hunden ska man inte döma efter håren.

Bara om man bor på ÖFVRE Östermalm.

Rösta på mig

4 kommentarer:

Majsanochmalla sa...

Hahha...

I så´na lägen börjar den här donnan spela med... Spelar dum, korkad och helt "out of order"... Gärna med diverse grimaser också..
För att lagom till final dräpa till med en knivskarp kommentar... Och så ler jag som "sola i Karlstad"...

Det finns ju 2 sanningar i detta. Ingen kan förminska dig om du inte tillåter det... Och ingen med god uppfostran, med eller utan stålars , utsätter andra människor. De får andra människor att känna sig bekväma... Om de så dricker ur sköljkoppen vid skaldjursbordet eller kommer på en med att ha sex på offentliga platser...

Klass kan inte köpas för pengar...

Er kund hade stålar men ingen klass/stil/uppfostran.. Stackar´n..

Pok

Mallakollpåklassbralla

MonasUniversum sa...

Så sant! Och hon hade dessutom ett väldigt känt efternamn...sonen är än välkänd TV-figur.

Anonym sa...

Oj så pinsamma sådana människor är. Normalt skall man bara noncha sådana typer, men jag med min stor atrut brukar inte kunna hålla mig från att sätta dem ordentligt på plats.

Guldstjärna till dig Mona!

Dubbelörn sa...

Här är en till som har svårt att hålla mig fr underfundig konversation med sarkastisk underton. Avlämnat med ett soligt leende...

Tur att jag inte jobbar hos dig *gapskratt*.

Kramar