Brudar bakom ratten.

Det finns en kategori av brudar (och säkert män också för all del) som inte ska sitta bakom en ratt.

Det som ofta kännetecknar dessa, utan att trampa någon på tårna, är att de gärna sitter så nära vindrutan som möjligt. Med brösten intryckta i ratten.

I dag kommer jag på jobbgatan och ska bara stanna tillfälligt för att hämta något på kontoret. Jag noterar att en ovan beskriven person sitter bakom ratten på en bil som just ska köra ut från platsen. Jag pratar alltså om en rak gata med bilar parkerade längs med.

Jag kör förbi henne för att stanna min bil 5 meter framför henne. Så att hon lätt kan svänga ut. Bakom mig kommer en annan bil med sammalika sorts förare. Hon vill ha parkeringsplatsen. Och jag bryr mig inte, eftersom jag då skall dubbelparkera lite längre fram.

Mähä:t i den parkerade bilen börjar gestikulera vilt. Att jag inte får ta hennes plats, för den ska bruden bakom mig ha.

Jag försöker gestikulera tillbaka att jag ska LÄNGRE FRAM och dubbelparkera.

Mähä:t fattar ingenting, jag är irro så jag kör ÄNNU längre fram och dubbelparkerar jämte en annan bil.

Mähä:t drar till slut och jag hoppar ur min bil med varningsblinkersen igång. Jag står alltså VÄLDIGT långt borta från den lediga platsen, typ 5 bilar bort. Jag står så lång borta att en SL buss lätt hade kunnat ställt sig bakom mig, backat och kommit in på den lediga platsen. Då fattar du.

Åsnan, med brösten intryckta i ratten och näsan i vindrutan, drar ned fönstret och börjar skrika: ÖHHH, KAN DU FLYTTA PÅ BILEN, JAG MÅSTE PARKERA!

Jag vänder mig om och det brinner lätt i peruken. Jag har dock lovat mig själv att sansa ned mig i trafiken så jag andas lugnt och svarar "glatt":

"Nämen oj, ursäkta mig! JAG SÅG INTE ATT DET SATT EN TJEJ BAKOM RATTEN!"

Så flyttar jag bilen.

Så går jag mot porten till kontoret.

Där står 3 okända snubbar och garvar läppen av sig åt åsnan. "Kärringar!"

"Mmm", sa jag. "Och vissa är värre än andra."