När man bär på en slags hemlighet. And wish me luck!

Jag hade inte tänkt blogga om det här, men i morgon påbörjar jag en resa som kommer att förändra mitt liv.

För ganska exakt ett år sen, så skrev jag in mig på ViktVäktarna och fick en chock. Nog för att jag visste att jag behövde gå ned några kilon, men de ville att jag skulle gå ned 30 kilo! Jag trodde fan jag skulle dö.

Nu, snart ett år senare och närmare bestämt kl 7.30 imorgonbitti, så gör jag en Gastric Bypass-operation. De stryper magsäcken. Typ. Alltså, jag har inga som helst problem att gå ned i vikt eftersom jag är envis som en åsna. Men sen inträder någon form av amnesi och jag glömmer bort att socker och fett inte är bra.

Och det är just det som är anledningen till att jag inte hade tänkte blogga om det. Jag är nämligen hyfsat långt ifrån en "normal" kandidat för en sån här operation. Givetvis är jag överviktig, men det är även av medicinska skäl som jag gör det. Ingen i min närhet trodde mig när jag sa att ViktVäktarna ville att jag skulle gå ned 30 pannor.

Så, därför har jag varit tvungen att gå på så kallat "flyt" (flytande diet) i två veckor (+ två veckor efter). På order av kirurgen alltså.

Men, det som gör att jag väljer att outa mig är att jag inser att denna resa kommer ta upp väldigt mycket av min tid, varför jag för en kort stund övervägde att lägga ned bloggandet.

Och jag har sagt det förr, jag vill inte ha nån jäkla bantarblogg, men jag inser att ni nog får hänga med på den här resan. Min intention är att jag ska kunna roa er som förr, och börjar jag balla ur, så skrik för fasen!

Maken är den i min omgivning som är mest emot det här, om inte annat så för att han tror att jag kommer dö under ingreppet.

...skulle inte tro att han blir av med mig så lätt. Han får nog ha ihjäl mig på annat sätt i så fall.

Just precis nu ägnar jag min tid åt att oroa mig om jag kommer att snarka på operationsbordet eller inte. Mest troligt då jag under narkos brukar göra det.

Å andra sidan så har jag givit kirurgen klara instruktioner om att han får slå nåt hårt i huvudet på mig om jag gör det.

För det är så jä*la osexigt med brudar som snarkar.

Jamen, vi ses då.

Hoppas jag.