Jag måste säga att jag förvisso blir väldigt glad över en bukett blommor, då helst liljor, MEN,
något som får mig att bli en mycket lycklig människa är när maken hjälper mig med att göra rent tvättmaskinens rör.
Eller flyttar på sina jävla slangar som används för att rengöra akvariumet
Eller när han kommer med förslag om att vi ska gör något praktiskt i huset, typ fortsätta att renovera hallen och kanske kolla på klinker
Eller när han borrar upp ett tungt skåp, som förvisso hänger snett sen, men vadå
Eller; baby, jag ska ta bort den där flyttkartongen med bokföringspärmar, som har stått här i matsalen i drygt ett år
Eller: kärlek, du är en jävla tjatkärring, men vi ska nog leva resten av våra liv ihop ändå. Och jag lovar att ge fan i att bry mig om vilka färger du vill ha på soffkuddarna
Eller säger att: du, vi sätter oss ned och försöker komma överens om vilken sorts ny soffa vi ska köpa
Eller det bästa av allt: han säger: honey, bestäm en ny soffa du, så åker vi och köper den. DÅ älskar jag honom som mest.
Sånt sitter jag och drömmer om här i finförorten.
Och drömma kan man ju alltid göra.
söndag 14 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
jag drömma går ju ;)
Ja, och en dag så händer det bara :D
Kram
Jag är helt enig i allt du säger Mona! Ha en superfin söndag.
Jag såg att Carola blir granne med dig i fashionabla Bromma. (aftonbladets ord)
Nu måste jag verkligen komma och hälsa på.
Det är då man känner att det är helt ok att vara "enastående" o få bestämma allt själv.. (tyvärr så får man betala allt själv oxå då men...)
Ah! Vad är det med kvinnor och deras soffor (och män)?
Skicka en kommentar