Varför vila på en lördag...?!

Ja, så kom då "barnvaktslördagen". Hade jag varit smart så hade jag tagit det lugnt hela dagen, tills grannflickorna anlände. Måste ha hål i huvudet, för det är det sista jag jag har gjort idag.

Efter frukosten så åkte maken (som vanligt) i väg till jobbet. Kl var typ 10 och jag fick för mig att det var en bra dag för att rensa lite. Gick igenom talibanens alla garderober. Förbannar mig själv för att jag jämt hittar kläder som blivit för små, som fortfarande har prislappen kvar. Problemet med min lilla dotter är att hon väljer sina kläder själv. Jag har för länge sedan gett upp. Alltså får hon numer följa med och välja själv. För jag orkar inte. Någon lärde mig att man ska välja sina fajter, så jag har helt enkelt bestämt mig för att det är helt okey om hon nu vill ha 3 par trosor på sig en dag. Eller rosa ballerinaklänning till dagis. So what...

I alla fall; 2 sopsäckar senare så var jag klar. Funderade en millisekund på att rensa i stora dotterns klädkammare. Passa på medan hon inte är hemma. Jag ångrade mig när jag öppnade dörren och alla bråte höll på att attackera mig. Stängde snabbt, och lovade mig själv att hota henne med fosterhem om hon inte tar itu med skiten OMGÅENDE!

Makens garderob ska vi inte ens snacka om. Jag gav upp för flera år sen. Så länge jag kan stänga dörrarna så jag slipper se eländet så överlever jag. Nästan i alla fall.

Kl 16.00 kom tjejerna. 16.20 kom första världskriget. 16.55 kom det andra. Middag utan problem. Popcorn till Bolibompa. Efter det kom det tredje världskriget. Jag trodde jag hade garderat mig med att hämta upp stora dotterns gamla barbiedockor plus kläder från garaget. Icke sa nicke. 3 tjejer som skulle dela på 13 (!) st barbies och alla glitterkläder kunde bara sluta på ett sätt. Alla skulle naturligtvis ha samma docka och samma glitterklänning. Jag var domare, som fick rycka in 100 ggr innan jag fick nog och sa att det var sängdags.

Nu är kl 20.30 och de sover fortfarande inte. De gick till sängs för en timme sen. Trots mina hot om att morgondagens picknick blir inställd om jag så mycket som hör ett enda fotsteg. Eller att jag tänker bädda i garaget åt talibanen, om de inte är tysta.

Jag har ett stort hus. Jag sitter i soffan på nedre våningen och hör precis allt vad de säger. Detta eftersom två av tre tjejer (inkluderat min) har begåvats med röstresurser som hörs till Turkmenistan. Jag är helt slut. Som tur är så vet jag att maken kommer att somna i soffan. Och vakna vid 03.30, och smyga upp till sängen. Och vara för trött för att märka att jag inte ligger i sängen. För jag kommer givetvis att vara smart och lägga mig i ena gästrummet nere i källaren....För jag tänker INTE vakna tidigt i morgon....

Och nu hör jag att talibanen gallskriker däruppe. Grannens ena tjej har en förmåga att dra henne i håret. Jag måste dra.