Idag har min extremt ohändige man lekt Martin Timell.
Förvisso bara under ett par timmar, men jag blev faktiskt imponerad.
Han blev så utmattad av dessa två timmar, så nu sover han. Som en bäbis.
Och klockan är inte ens 20.00.
Ja, ja. Det går ju framåt i alla fall.
Rösta på mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fan Mona...
Han har ju "haft en nära dödenupplevelse"... Tålamod bejbi... Tålamod!!
Pok
MallaegenTimellbralla
Du satte huvudet på spiken!!
Kram
*skrattar* hahahaha Monica
Skicka en kommentar