onsdag 19 mars 2008

Skavsår i öronen.

En del av er har haft förmånen (or not) att träffa talibanen. Av fri vilja.

Det finns dom som inte har nåt val.

Som taxichauffören Arne, som körde oss till Arlanda. Som blev helt sönderpratad av henne. Vi har aldrig träffat Arne, men efter 25 minuters oavbruten utfrågning, diverse konstateranden och samtal om allt möjligt, så kändes det som om vi var gamla bekanta. Ofrivilligt.

Som personalen på hotellet, som inte fattade ett skit av vad hon sa, men lät henne hålla låda i baren varenda kväll. Bara för att hon var så söt.

Som alla andra flygresenärer på ett antal flighter till och ifrån Thailand.

Men inte som taxichauffören som körde oss hem.

Då satte jag ned foten.

När hon frågade vad chauffören hette, så visste jag att klockan var slagen. För när hon väl har fått ur en människa dess namn, då är det kört. Då pratar hon non stop. Och jag menar NON STOP. Så jag sa;

"...och Tommy tycker INTE om att man pratar i hans taxi!"

"Varför inte då mamma?"

"För att han han har kunder i den här taxin som pratar hela dagarna, så han orkar inte att man pratar på eftermiddagen. Då måste man vara tyst."

"Jaha."

Hemska mamma.

Men hon var tyst.

Hon har aldrig, någonsin, varit tyst 20 minuter i sträck.

Och övriga familjemedlemmars hårt såriga öron fick äntligen lite ro.

Rösta på mig

5 kommentarer:

Anonym sa...

och det stackars barnet kommer aldrig att våga prata med en taxichaufför igen och därmed kommer hon, tack vare sin moder, att gå miste om nya bekantskaper och vänner och ja ... kanske rentav sin framtida stora kärlek. Men gör du som du tycker blir bäst :P

Stackars lilla gumman.

Skicka hit henne.

Anonym sa...

*stakkars* herregud taxichaffisen säger vältil i såfall låt hon prata !
herregud hon ska ju bli våran statsminister en gang i framtiden;)monica

MonasUniversum sa...

Christina: ha ha ha, gud vad jag ska börja åka taxi med henne, i så fall!
Jag lägger henne på brevlådan idag!

Monica: mmm, men det finns de som är för artiga för att säga i från. Och vänta tills du träffar henne. Jag överdriver INTE!

Anonym sa...

jag är för artig hahahaha :)så jag skulle låta henne ta över *ler*
Monica

Dubbelörn sa...

Här instämmer jag helt med Christina!! Hur kan en moder göra så mot sin dotter???!!!

Att tysta ner hennes stämma, hämma henne fr framtida kontakter, hämma henne fr att våga ta plats...

Javisst, du gör som du vill... Men... du vet var vår brevlåda bor o vi tar gäääärna emot vår favvis Talilban ;)

kram