Talibanen är inne i någon slags döden-period.
Jag står i duschen och hon kommer in och leker med alla mina smycken. (Som ingår i min samlarmani..)
"Mamma, när dör du?"
"Jaadu, jag vet inte riktigt." Svarar jag.
"Jag tror att du dör om tusen miljoner år."
"Ja, det låter bra." Svarar jag.
"Är det okey om jag får dina smycken när du har dött? För då har du ju använt dom färdigt, eller hur mamma?"
Lovely. Hon har planen fullständigt klar.
Rösta på mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Kommer faktiskt ihåg att jag också gick runt o garderade mig när jag var liten. Alla anhörigas värdesaker hade jag sett till att bli mina *skrattar*.
Hon är så smart så!! ;)
Mina knoddar är av samma kaliber..
-Mamma... Är det okej om jag tar den här när du dör!
-Okej!
-Bra!
Pok
Malla
Tusen miljoner år låter ju som en ganska lång tid...
hej hoppas du får det trevligt i helgen gör nått kul , inte bara städa o röja som maken, ha bara kul!! shoppa shoppa besök gamla väner;) bjud inn dig på middag!!
Haha!
Ja jag kommer också ihåg hur jag gjorde samma sak när jag var i talibanens ålder. Med en ängels blick rotade jag bland mammas smycken och frågade mamma, som nog bara lyssnade med ett halvt öra. Och hon sa -ja..såklart!
Jag tyckte till och med att hennes dräkt som hon hade vi festliga tillfällen i Husmodersföreningen var fin och paxade den. Tror inte att den nånsin varit nått för mig senare hahaha!
Och inte ett enda smycke har jag fått..hör du bitterheten ;).
Skicka en kommentar