När man har desperata kompisar

Fick ett mail idag;

"När ska du börja med match making på din blogg?

Eftersom du underskattar min smarta plan att gå på event med Coniuseesuressur snubbar så får du hjälpa till.
Beskriva mig kan du.
Skitsnygg och galen räcker inte, du måste utveckla.
Och vad jag behöver så är kraven ganska små. Host.
Hårt arbetande, rolig, snygg, verbal, flexibel, impulsiv, bangar inte party, har stämplar i passet, bestämd (kan få tyst på mig alltså), vill inte ha barn (men OK om han har), äger minst två kostymer men är snyggast i jeans. Typ. Inte under 175 cm, då ser vi inte snygga ut tillsammans.
Sportnördar och fotbollsfantaster undanbedes.

Så om dina läsare råkar stämma in på det så får dom höra av sig till dig.
Har dina kvinnliga läsare en bror eller kompis som stämmer in på det så ska dom också höra av sig.
Självklart måste dom maila bild.

Så, nu har du ett blogginlägg klart! "

Thank you Annapanna, jag lade in det oredigerat, hehe. Låtom oss vädja till alla kvinnliga läsare och be dem dra upp några ess i rockärmen. Anna är en kalasbra bäjb, så den som vinner hennes hjärta får jackpot. På riktigt.

Just ja, ni som fyller kraven: maila mona@igt.se

Den häringa ECHEC-sjukan

Om 17 dagar så ska jag åka på min årliga 3 dagars business-tripp till Hamburg.

Som ligger i Tyskland.

Som har haft 14 invånare som just kolat vippen av den här ECHEC-bakterien.

Först tänkte jag att jag skulle skita i gurkan. Nu när de säger att smittan inte kommer därifrån så tar jag nog med mig en kasse skorpor och en tetra med filmjölk.

Våga chansa liksom.

Och världen är ju inte så stor

För 150 år sen, när jag var ung och snygg, så polade jag med en kille. Eller ja, vi var snarare kk till och från under olika perioder.

Som av en händelse så har våra vägar korsats genom åren och vid ett tillfälle berättade han att han för länge sedan blev spådd. Något om att han vid 52 års ålder kommer bygga bo med sitt livs kärlek. Nåt sånt.

Så varje gång vi har råkat på varandra så har det skojats med typ: "..ja, nu är det 17 år kvar....nu är det 8 år kvar..." och så vidare.

I morse vaknar jag och av någon anledning ploppade han upp i huvudet. Och en känsla av att han fyllde/fyller år nu i slutet av maj.

2 timmar senare så står jag i en affär med tonåringen-soon to be 20-åringen. Jag hade bråttom och råkade parkera på trottoaren. Jamen skjut mig liksom. Står vid kassan när en snubbe kommer in och säger "kunde väl ge mig fan på att det var du som parkerat bilen så där!".

Ser man på. Där stod han i egen hög person. Och som råkat fylla 50 igår. Och enligt utsago så har jag två år på mig att packa ihop pinalerna. Good to know liksom.

Märkligt att man stöter ihop på det där sättet. Och varför just idag liksom.

Sånt där kan få mig att börja undra.

Äckliga män

Är jag ensam om att ha en nagelbitande make?

Intervjun med kungen måste ha gjort maken jävligt nervös.

Äcklo

Käraste lilla kungen

Om man får en fråga under en tv-inspelning som lyder:

"Har du nånsin varit på en stripp- eller sexklubb?" Så kanske det inte är såå smart att svara:

"Eh..näe..näe, jag tror faktiskt inte det."

För det är inte särskilt trovärdigt vännen.


Jag är för övrigt för monarki och tycker att kungahuset gör ett bra jobb.

Skiter folk pengar, eller

Sitter och bläddrar i senaste numret av, hmm, kan fan aldrig lära mig att stava till den där tidningen så jag lägger in en bild:

De har en artikelserie om olika spa-ställen runt om i Sverige. Jag blir genast sugen och tänker att det kanske man ska roa sig med på den 10-åriga bröllopsdagen som är i nästa vecka.

Och det lät ju bra. Tills jag kom till sista stycket.

Tre alternativ;

Spa in the city: med två hotellnätter: 18 000 kr.

Jag tänker:

"Nämen nä, 18000 spänn kan man ju ha roligare för..eller?"

"Girls girls girls" för väninnorna med ett par nätter inkluderat manikyr och pedikyr: 26 000 kr.

"Amentjena, det känns ju inte som om nåt alternativ för ett 10-årigt bröllopsfirande direkt."

Eller så väljer man "The complete works", inkluderat 3 nätter i en svit "samt behandlingar" till det facila priset om SEXTIOFEMTUSEN pickadoller.

"Ehh, sorry, men jag lägger inte 65 000 kronor på maken för tre nätter på Grand Hotel. Möjligen, m ö j l i g e n, om det hade varit mitt frikort. Eller nä, i så fall två frikort. Och om man slängde in Kim Kardashian, well, DÅ kan jag kanske tänke mig det."

Skämt åsido. Verkar billigare att dra till Bolaget, köpa nån schysst champagne, åka in till Östermalmshallen och fixa en god take-away-middag, tappa upp bubbelbadkaret och skicka ut döttrarna på kottplockning i skogen ett par timmar.

Eller så skiter vi i det och jobbar på som vanligt den torsdagen.

Kanske bäst så.

Mors Dag och traditioner

I vår familj ligger husfrun i sängen och väntar på att få frukost på sängen. Varje år.

I natt har jag letat efter en tunnelbanestation i Libanon. Hela jävla natten.

Japp, varför drömma om Sergels Torg, när man kan hålla till i Beirut liksom. Don´t ask me why.

Och 04.57 var jag så stressad över att inte hitta rätt, så jag vaknade. Stor risk att nån annan i familjen var vaken.

Talibanen, som i normala fall a l l t i d vaknar typ 6.00-6.30 kände tydligen att hon behövde en sovmorgon just precis idag.

06.20, alltså en och en halvtimme efter att jag vaknat så håller jag på att kissa i sängen. Önskar svårt att jag hade en kateter. Smyger upp och försöker graciöst ta mig ut till badrummet utan att vårt knarrande golv ska väcka hela hushållet. Tillbaka till sängen och när klockan börjar närma sig sju så har jag utvecklat grava liggsår. Två jävla timmar med att stirra i taket utan att kunna sätta på tv:n var lite too much.

Strax efter 7 vaknar talibanen och smyger in för att hämta husets fader och tonåringen. Jag tänker att äntligen, nu ska de bara dra ihop en macka och en mugg te. Eller hur. Klockan går och jag sätter på Dr Phil. Tycker mig höra ljud i trappan; stänger av tv:n fort som fan, av med glajerna och under täcket. Falskt alarm. Så där höll jag på två gånger till och när klockan var prick 08.00 kom dom. TRE TIMMAR efter att jag vaknat. Som sagt, liggsår.

Sjunga sig lite, öppna sig lite kuvert.

Talibanens porträtt av henne och storasyster

Maken kände att han ville vara med på ett hörn så han hade plockat lite blommor i trädgården till husfrun.

Ehh just det ja. Det här är vad trädgården har att erbjuda. Inte första pris i Trädgårdstoppen direkt.

Vad jag fick av döttrarna? Nästa söndag ska jag få pedikyr. Av fiskar. Yes, exakt vad jag ska. Och ni ska få följa med.

Men det blev inte så mycket mer MORS dag. Nä, talibanen skulle springa minimaran vid Stockholms stadion.

Och hej och hå vad det spöregnade.

Men lucky me som har värsta fina regnjackan från Ösregn. Matchar gummistövlarna med blingbling perfekt.

En mycket stolt taliban med kusin.

På eftermiddagen fick jag uppleva något jag inte varit med om på hundra år. En kompis kom över och ville låna kläder till ett bröllop. 43 kilos viktminskning gör att man plötsligt har en attraktiv garderob. Inte minst tack vare Tina på Syster Lycklig. Sweet Lord vilka snygga kläder hon ser till att jag har.

På kvällen var det dags för Mors Dag-middag. Jag lyxar till mig med att skita i CityGross och drar ner till Stockolms dyraste ICA..av lathet.

Och är man så jäkla dum så får man skylla sig själv. Kolla in dom här blåbären. Varje vecka köper jag en ask såna på CityGross. Mitt favorit"godis". På dyr-Ica kostar dom 29,95 pickadoller.

På CityGross betalar jag 18 spänn.

Festar loss på såna här "chips". Asgoda.

200 gram till det facila priset av 42,95 riksdaler. 200 hundra gram är en fis i Mississippi.

Och fläskfilén ska vi inte ens snacka om. Hua.

Nu fattar jag varför alla ICA-ägare är miljonärer. Det var alltså det man skulle ha satsat på.

Själva då, hur har ni haft det?

Lite bilder från helgen

Vi börjar med att äta middag hos grannarna, tillsammans med några andra grannar.

Det är så himla bekvämt att bara gå rakt över gatan. Blir man full så kan man liksom knalla hem på hörntänderna.

Frun i det här huset är en jävel på att laga mat...och efterrätter. I synnerhet efterrätter. Det är ju bara ett litet problem. Jag kan ju inte äta för mycket socker efter GBP-operationen. Jag blir Skalman.

Så jag ursäktade mig och lade mig på soffan 20 minuter. Men det var det värt för jösses amalia vilka desserter: kolapaj och nötpaj med kola. To die for.

Lördagen spenderades i den nya lokala gallerian med båda döttrarna. Tonåringen, soon to be 20-åringen, försökte få mig att inse att skomodet är lite annorlunda nu, jämfört med på dackefejden, men hur mycket jag än försökte så kunde jag inte gilla skorna hon visade mig.

Ugly as hell. Själv föredrar jag lite enklare skor, hehe;

En snygg topp, jeans och blingbling-pjuck. My taste. Tonåringen gav sig inte och införskaffade sig ett par såna här;

Alltså. I min värld så är det här hooker-dojer. Klacken kan jag köpa, men platån...icke.
Återkommer om uppdateringen av Mors Dag.

Apropå föregående inlägg

Butta:
Av beskrivningen låter det som att den fungerar som en man!)

Jupp:
The way to fix a broken phone turns out to be the exact same way as you fix a broken man. Little did you know. Little did you know. I learn something new everyday.:D

Kära medsystrar. Om ni i alla år har...ehh...blåst i trumpeten, well, då måste jag nog berätta att det inte är riktigt så det fungerar.

Tant kanske ska ha en lektion för er.

Wonder woman

Taga ut mobilbatteriet, smeka lite, prata lugnt, blåsa lite, stoppa tillbaka.

Poff, it's working!

Magic.

Så himla bra

Så bra att min telefon har lagt av. Stendöd.

Så bra att nästa version av min älskade HTC har ett preliminärt releasedatum den 7 juni.

Så bra att mitt sim-kort varit fullt länge, så att alla nummer jag lagt in det senaste året/halvåret finns i telefonen.

Så bra att jag har ett gäng bilder där som jag givetvis inte laddat upp på datorn.

Så bra att jag inte kommer kunna mobilblogga, vilket jag gör rätt frekvent.

Så bra att jag ska vara okontaktbar i 10 dagar.

Frågan är vem som kommer lida mest, jag eller maken. Hehe.

Nöden har ingen lag

Jag är i n t e  gift med den här snubben, som står i ett garage, långt ned i underjorden och panikkissar i en Fantaflaska.

Inte idag i alla fall.

Om det här med fördomar

Tänkte på det här med fördomar. Det finns inget som är så skönt som att stå bakom kassan i en butik och förut stod jag en gång i veckan i våra videobutiker. Mycket avslappnande. Vi har ju även en inredningsbutik, men där är det inte alls roligt att stå. Inte samma typ av kunder.

En gång för några år sen jobbade jag i vår ena videobutik på Östermalm. DÄR kan vi snacka om anala människor. Vår dåvarande butikschef pluggade till civilekonom och var nästan klar. De flesta av våra anställda är killar och tjejer som studerar i många år, varför ett jobb hos oss är en bra extrainkomst.

I alla fall. In glider en kärring representerat alla större märken: Gucci, Dior, Burberry and you name it i form av handväska, kappa, glasögon etc. Och så en liten bjäffsande historia under armen. Så klart.

Hon var så sablars otrevlig och nedlåtande mot mig, och jag hade god lust att ge henne en fetsmäll. Riktigt dryg, och ansträngde sig för att tala med enkla ord, och dessutom långsamt, utifall att jag och butikschefen inte fattade.

Nu är inte jag särskilt rik eftersom jag är småföretagare och då handlar livet mest om att kämpa. Tills man bliiir rik. Men jag har ett par rätt "tunga" ringar och kan man sina diamant"varuhus" så vet man från vilka två märken som de kommer ifrån.

Och här började det roliga. Eftersom varje blingbling-intresserad kärring alltid tittar på andra kärringas smycken, så noterade jag att hon noterade mina ringar. Jag såg hur hon inte riktigt fick ihop det i skallen: h u r kunde en sämre bedagad expedit ha på sig såna. Typ. Och hur gärna hon än ville, så kunde hon inte få till det i sitt trånga huvud att ringarna var oäkta. För det syns att det inte är det.

Hade jag varit på dåligt humör så hade jag kastat ut kärringjäveln för hon var direkt oförskämd.

Därför är jag ALLTID extremt trevlig när jag handlar. För i min värld är alla lika. Alltid. Och man vet aldrig vad som döljer sig bakom en ICA-skjorta. Det kan vara en idiot, men också din framtida bästa vän. Det kan vara ett stolpskott, men också en framtida Nobel-pristagare. Döm aldrig.

Ho ho, har ni saknat mig?

Idag har jag varit på seminarium. Mycket intressant.

Fast först måste jag berätta en sak. Ni vet ju att jag bor i ett så kallat fiiint område. Jag trivs mycket bra här men det finns en och en annan anal kärring (och gubbe) som gör att man ibland storknar. Några hus i från oss bor det en familj med ett barn i samma ålder som talibanen. De går i parallellklass. Nu är det så att den här familjen har bestämt sig för att vi inte är fina nog, varför deras barn naturligtvis inte får leka med vårt. De hälsar inte ens. Lyckligtvis så har vi tillräckligt många vänner på gatan så jag skiter fullständigt i dem. Tycker bara det är tråkigt att det ger fel signaler till  barnen.

I alla fall. När jag anländer till seminariumet så kommer en särdeles tilldragande (har inte med saken att göra i och för sig) man i 60-års åldern fram till mig och presenterar sig. Han är ordförande i den organisation jag besöker. En stor organisation. Vi småpratar och jag märker att han är mycket intresserad av att prata med mig. Man är ju inte helt väck trots att man passerat fyrtio plus, hehe.

Till saken hör att jag har två olika företag: i det ena så är vi agenter, och i det andra så är vi grossister. Båda inom heminredning. Idag representerade jag agentföretaget. Eftersom jag via det andra företaget är knuten till en annan stor organisation, som han var väldigt intresserad av att inleda ett samarbete med, så pratar vi ganska länge. Jag har nu gått från att vara en attraktiv pingla till ett möjligen mycket intressant samarbetsprospekt.

Han frågar var jag bor och blir exalterad när det visar sig att han också bott på min gata "fast nere vid vattnet" (förstås) men nu hade hittat en sjötomt vid Drottningholm. Däremot så bor hans son också på samma gata. 4 hus i från oss. Jag "stiger" i graderna och klimax nås när han inser att han är morfar till grannbarnet, som talibanen inte får leka med, och att vi borde ha setts på skolgården.

Det intressanta här är att vi även råkar ha ett gäng videobutiker (makens avdelning) och äger alltså den lokala videobutiken. Detta vet de flesta vuxna om eftersom det bland barnen spridits som en löpeld att talibanen minsann "kan få hur mycket godis som helst och titta på hur mycket film som helst". Så i de anala föräldrarnas värld så är vi "simpla expediter" i en videobutik. (Sen att vi aldrig är där utom för att hämta film och godis hör ju inte till saken!)

Mötet med den här väldigt trevliga mannen kommer sannolikt resultera i att dessa grannar börjar hälsa på oss. Men de kommer inte att få ihop det i huvudet hur vi å ena sidan kan äga ett gäng videobutiker, (fast de känner bara till en) och å andra sidan äga två grossistföretag inom inredningsbranschen, well, DET lär väl bli årets snackis.

PS, ni som känner mig vet att jag älskar att säga att jag sitter i kassan i den lokala ICA-butiken när vi är på olika "events" här i byhålan, och att jag mer än gärna skulle sitta där ett par dagar i veckan. Det perfekta jobbet om man inte vill "ta med sig jobbet hem".

Min nya, fiffiga, domän

Kyssmiglycklig.se

Japp. Det är ett skitbra namn: betyder ingenting men är svinlätt att komma ihåg. Och det är det som är tricket när man ska mäjka business på nätet. Smaka på det en stund så får ni se.

Ska bara komma på vad jag ska sälja där. Nä, den kommer inte ha något med escortservice att göra. Eller nåt annat i den svängen. Min röv är för saggig för sånt.

Jag ska sälja saker jag gillar där. But what?! Idé any one?

Borde kanske börja med att göra en mall på en hemsida.

Haha, hörde ni: "göra en mall på hemsida". J a g. What a joke.

Men vänta bara, jag kan om jag vill. Fast det kanske tar ett tag. En kvart fjorton dar. Eller ett år. Typ

I en tidning nära dig

Hörde jag Mors Dag på söndag....?

...eller; vem ska jag ligga med för att få en sån här?

Hur man skrattar åt sin chef på arbetstid

Maken chefen och jag ska iväg på ett viktigt möte om 10-15 minuter. För två timmar sedan så fick vi ett kundbesök. En dam som kommer ända från Amerikat för att köpa in produkter till sin affär där.

Maken är bajsnödig. Väry much so.

Och ni som är vakna har redan konstaterat att vår toalett ligger i vårt showroom. Det finns inte en chans att man kan slinka in där och göra sina behov utan att det varken hörs eller (i hans fall) luktar.

Han har varit inne på mitt kontor 10 gånger och sagt att han bara måste på toa, att han inte vet vart han ska ta vägen. Och liksom alla andra barn män så blir han ohanterlig när han är på det humöret.

Och kunden visar inga tecken på att vara färdig än på ett tag.

Ser ut som om jag får lägga en sopsäck över min beiga klädsel i bilen.

När man inte tänker vara ensam om att veta

Det finns en tv-serie som jag tycker är överlägsen just nu: The Good Wife. Första avsnittet av säsong två började igår.

Och eftersom jag är en otålig människa så kan jag inte vänta till nästa vecka, varför jag sladdar in på en amerika-sida och letar efter avsnitt 2. Klickar omkring hej vilt och letar ö v e r a l l t efter nåt företag som har lagt upp just det avsnittet på nätet. Till slut har jag 12 sidor öppna samtidigt och har tappat kontrollen.

Finally verkar jag ha hittat det. Läser ingressen och upptäcker att det är det näst sista avsnittet av säsong 2. Vad det stod?

Kalinda och Peter sexar sig lite.

Se där ja. Nu är jag inte ensam om att behöva titta på 22 avsnitt innan det avslöjas.

Hehe, I´m evil.

Hur man vet att man jobbar ihop med sin make

Klicka på bilden och hitta de två avgörande anledningarna till varför man inte ska jobba ihop med sin äkta man.

I alla fall inte min man.

Om Nacka Forum och töntreklamen

Ni som inte är från Stockholm kan hoppa över det här.

Jag har aldrig varit Nacka Forum. Det sägs ju att Forumet ska vara ett av Sveriges bästa köpcentrum.

Och varför har jag inte varit där då?

Sen jag såg den här reklamfilmen, som de kör med jämna mellanrum, så bestämde jag mig för att aldrig någonsin sätta min fot där.

Mamma byter bo

Amen HERREGUD! Var vänlig och sätt på kanal 4 NU!

Skånsk 100-barns mamma, storrökare, hunduppfödare, säljare inom sexleksaker och uppfostrar barnen med devisen "frihet under ansvar."

Luftkonditionering

Sitter och pratar i telefon när jag känner ett korsdrag i grentrakten.

Note to self: inte köpa fler byxor från Ellos.se

Ser man på

...jag är nog ingen grisfia i alla fall för det fanns ju ett och ett annat allvarligare case, hehe!

För övrigt så kör jag fläktfiltret i diskmaskinen kontinuerligt...såg att någon frågade.

Just ja, maken har jobbat hela dagen. Talibanen är inne på sitt 5:e klädbyte och 3:e omsminkning.

Nu middag för Blondie girl a k a Syster Lycklig-Tina, och hennes boyfriend. Jag ska berätta för henne att jag har reggat en jävligt rolig domän, som jag tänkte att hon skulle komma på vad jag ska göra med. Först ska jag trycka i henne lite champagne, det brukar gå lite bättre då med mäjka-bissniss-idéer.

Vad domänen heter?

I will tell you later.

En fråga till er

Jag undrar om jag är lite anal med en sak. Hur ofta gör ni rent er ugn respektive gummiringen i tvättmaskinen?

Jag använder ugnen flera gånger i veckan och har blivit en slacker eftersom jag bara gör rent den 1-2 gånger i månaden. Alltså, jag pratar om att spraya den med sånt där ugnsrent ni vet. Förut gjorde jag det varje vecka. Minst.

Tvättmaskinen gör jag rent en gång i månaden på vår/sommar-halvåret och en gång i veckan på vintern, eftersom jag tycks tvätta leriga overaller var och varannan dag.

Min kompis påstår att jag har blivit en grisfia.

Socialen jobbar väl inte på söndagar va?

Turkos ögonskugga, mörklila läppstift. Tack gode Gud för att vi hoppar över rouget. Schysst vidvinkel noterar jag också!

Ska till CityGross och storhandla med en taliban som grävt djupt i de ärvda sminkaskarna.

"Snälla mamma, jag kaaan väl åka så här!"

Och mamman tänker: Äh,  what the fuck.

Man får välja sina fajter även om en och en annan kommer ge mig ett dömande ögonkast.

Dagens suprajs

Maken ligger i soffan och kollar på film med talibanen. Det är söndag och om ungefär en timme så tänkte jag tala om för honom att han ska få rensa lite avlopp.

..och rensa sin klädhög á la Kebnekaise i sovrummet

..och köra sopsäckar till tippen

..och börja rensa bland sitt bråte i garaget. Dags att slänga julkorten från 1981 och allt annat skit han har samlat på sig genom åren.

Ska vi slå vad om att han om en timme och 2 sekunder säger att han måste till kontoret och jobba?

Och exakt vad har jag närt vid min barm

Denna bild är på intet sätt riggad. Exakt så här såg det ut på vardagsrumsbordet när talibanen gick och lade sig igår. Klicka på bilden och kolla noga;

Ett tomt vattenglas, ett konstigt örhänge i plast, tre stycken läppstift, en mjukisgrej, två stycken sminkaskar, en telefon, en plastmoj med hårsnoddar/spännen, spraybalsam, en borsta samt texten till Daniel Adams-Ray´s "Gubben i Lådan".

En låt som börjar med: "Fått en flaska i huvet, legat sövd på akuten, varit död i minuter.." och som gör vilken morsa som helst skitnödig. (En sång som talibanen och två kompisar fått för sig att de måste lära sig utantill.)

Frågan är om jag bara ska bli impad av den ordningssamma tarmen som hon verkar ha istället för att tycka att hon är hmm...aningens stiff i sitt upplägg.

En kväll i finhooden

Husfrun ställer fram champagne lagom till middagen.

Maken står och grillar och bestämmer att det inte alls är för kallt att sitta ute och äta. (...11 plus typ)

Samtliga familjemedlemmar sitter och huttrar och äter middag på rekordtid. Invirade i filtar.

Husfruns tänder skallrar så mycket att husfrun glömmer bort den öppnade champagnen på köksbänken.

Maken ställer fram sin nya 20-tusenkronors-värsta-onödiga-inköpet-Macdator och till "efterrätt" så får familjen tittat på 780 bilder från en specifik semestersresa 7 år tillbaka i tiden. Snark

Husfrun var uppe way too late inatt så efter middagen på altanen så tänker husfrun att husfrun ska lägga sig på soffan med en filt och värma sig lite.

Två timmar senare, klockan 20.45, vaknar husfrun av att maken talar om för talibanen att det är dags att gå och upp och sova. Talibanen har för övrigt suttit oövervakad i soffan och sminkat sig, varför hon har två smällstora knallturkosa ögonlock, och grisrosa kinder. Hur nu det kunde ske med tanke på att maken satt 2 cm ifrån med näsan begravd i sin nya 20-tusenkronors-värsta-onödiga-inköpet-Macdator.

Förresten, HUR kommer det sig att det bara är MÄN som klarar av det fenomenet: att försvinna mentalt in i en annan värld och undgå ALLT runt omkring?! Det kan fan brinna, utan att han märker nåt när han sitter framför sin dator.

Så, tillbaka på spåret igen:

Husfrun torkar sömnen ur ögonen och går efter dom upp för att sätta på sig den sedvanliga Im-so-not-sexy-house-wife-stassen i form av mjukisbyxor storlek 46, eftersom husfrun inte hunnit köpa nya sedan husfrun tappat 43 kg, samt en gammal urtvättad t-tröja.

Maken går förbi mot sängen och husfrun utbrister:

"Varför har du inte väckt mig?"
"Jamen jag tänkte vara lite snäll och låta dig sova en stund eftersom du var uppe så sent."
"Ameh, TVÅ timmar! Du vet ju att jag kommer vara vaken halva jävla natten nu!"

Under tiden lägger sig maken i sängen.

"Vadå, ska du gå och lägga dig nu?"
"Ähhum...nja...ehh, jag tänkte lägga talibanen..men.. jag är lite trött."

Husfrun avviker och går ned.

Och får hålla i fötterna för att inte fortsätta ut på tomten och sparka ned flaggstångstångsjäveln.

Det här med trädgård och försoningssex

När vi flyttade in i vårt hus för 10 år sen så var dealen att jag skulle sköta huset och maken skulle sköta trädgården, eftersom att jag är fullständigt ointresserad av sånt.

Man kan säga att något hände på vägen. Man ser sällan maken ute trädgården och för att vi inte ska bli anmälda till Fisområdets Gestapoklubb så tar jag mig ut då och då för att klippa gräset. Om inte annat så är det en ganska bra terapi. När man är småsur på den äkta hälften t ex.

Så idag drar jag igång gräsklipparen för första gången på säsongen. Och undrar om det är bra att det växer svampar i gräsmattan. Stora vita saker.
Förmodligen inte.

Men jag låtsas att det verkar vara miljövänligt.

Sen ser jag den här lilla hörnan. Intill entrédörren. Och tänker att om maskrosor ansågs fint, så skulle jag ha en ganska vacker trädgård.

Funderar på om man kan köra en gräsklippare på stenplattorna och över kanten där till rabatten. För jag vägrar att ligga på alla fyra och plocka ogräs.

Amen kolla, det gick ju skitbra. Ska bara dra en repa över vänsterkanten där också. Ja, jag vet. Man kan använda en sån där trimmer men jag orkar inte gå bort till boden och hämta den. Dessutom måste jag då släppa handtaget på gräsklipparen, och då stannar motorn. Inte så bra eftersom jag är skitvek, och det tar år och dar för mig att dra igång den.

I alla fall.

Dagens tips: Om man vill tillföra lite glamour i tillvaron när man klipper sin gräsmatta, så rekommenderar jag att man har på sig ett par schyssta gummistövlar med blingbling.

Mina favoritgummisar.

Man blir förvisso aningens svettig om fötterna då det är 19 grader varmt, men till skillnad mot när man har tofflor/sandaler så slipper man bli grön om tårna av gräset.

Till det så har man givetvis svarta shorts och för att hotta upp det hela maximalt så sätter man på sig värsta blingbling-linnet från Indien-resan.

Jamen vad synd att det inte framgår HUR mycket glitter det är på det här linnet..törs inte visa nederdelen.

Jag fullkomligt älskar att röra om i grytan här i finområdet.

Efter det så går man in och blir skitosams med maken. Så osams att man går ut och sparkar på flaggstången.

Sen går man haltande in och har en massa sex.

Hoppsan. Det skulle jag ju inte skriva ju.

Tack alla ni nytillkomna tittare

Eftersom jag suger på att svara på varje kommentar, pga tidsbrist, så vill jag på det här sättet säga Hej, och jättevarmt välkomna ni nya läsare, OCH ni som ger er tillkänna här och där efter att gömt er i kulisserna!

Jag blir otroligt varm i hjärtat av era snälla kommentarer. Jag säger ofta till folk att jag är förunnad med sjukt bra läsare, och det har även andra bloggare också sagt till mig.

Jag är så grymt tacksam för det....eftersom det finns så många ärthjärnor där ute som skriver elaka saker.

Ååå tjejer..vi måste höja våra röster..

Tara-Christina har middag två gånger om året för ett gäng tjejer och kärringar. Och för varje gång så ökas antalet. Igår var vi 22 bönor tjattrandes med en ljudnivå som skulle få en ACDC-konsert att framstå som en lugn balladkväll.

Den här läckerbiten råkade sätta sig bredvid mig, sen kom hon inte loss.

Bilden skitmycket snodd från Tittis blogg på RIX.

Kanske inte så många som känner igen henne fysiskt, men hon heter Titti Schultz och gillar att prata. Så pass mycket att hon dedikerat de senaste hundra åren till att vara programledare på Rix Fm. Just nu kör hon 14-18. Titti har av olika anledningar funnits i pereferin i mitt liv under många år, men jag har aldrig fått tillfälle att prata med henne en hel kväll. En kalaspingla med dubbla bottnar, som underhöll mig hela kvällen. Me like.

Vi försökte bli fotade av värdinnan, men jag vet inte om hon suttit i trapphuset och rökt en holk, eller nåt, för hur hon än försökte så blev det inte bättre än så här;

Hon får ett till försök men det går inte. Hon ska hålla sig till att skriva böcker och kanske inte röra kameror så mycket i framtiden.

Titti, jag och goa Lola

Efter några flaskor vin så var det nån som slet fram måttbandet för att mäta eventuella hängboppar. Jag hann inte upp med kameran, men lyckades fånga Titti, som vägrade att bli mätt av värdinnan. "Kan själv" sa hon. Och givetvis landade hon på de 19 cm som anses vara gränsen för hänglökar. Dock fuskade hon eftersom hon hade behå. Ja, ni minns ju det här. Om inte, så läs kommentarerna bakom inlägget. Hysteriskt roligt.

Jag är en gammal kärring och brukar ha svårt att hålla mig vaken längre än till 23.00 så döm om min förvåning när jag kom hem aningen senare.

Tack Christina. Så jävla roligt.

Jamen så jättebra

Idag har jag varit på ett halv-viktigt möte, och på ett super-superviktigt möte.

Jag tror bestämt att jag ska ta för vana att dra en repa förbi spegeln innan jag lämnar hemmet i fortsättningen.

För jag tror det är ganska svårt att bli tagen på allvar när vårtgårdarna syns igenom både behå och tröja.

Seriöst.

Hur man blir på dåligt humör

Varje gång chefen (och tillika maken) ringer till mig så blir jag på svindåligt humör redan innan jag har hunnit säga "jaaa".

Så har det varit hur länge som helst. Vi pratar ett år..typ. Idag kom jag på varför.

Av någon anledning så är just hans nummer kopplat till den värsta, högsta och mest irriterande ringsignalen som min mobil har.

Tonåringen fick därför i uppdrag att ändra melodi. Hon valde en lugn gitarrklinkande historia, så nu låter det som om nån med en långsam bokstavskombination ringer.

Kanske bäst så.

När man är 7 år och tar i från fötterna

"Mamma, jag vill ha veckopeng."
"Ja det kan du väl få, hur mycket hade du tänkt dig?"
"Va, oj, får jag..ehh...mm..nånting under 130 kr"
"Öh, va, etthundratrettio?!!"
"Ja, eller kanske 20 kr."
"Okey."
"Vadå, får jag 20?!"
"Ja"
"Åhhh, mamma, TACK!"

Skönt att veta att hon verkar få lika dålig bra koll som sin mamma över stålars värde.

När man inte har några fickor

Looki looki; min nya handväska.

Nycklar, kreditkortshållare, bilnyckel och trutvalla i en genomskinlig plastkasse från konditori Gateau. Mobilen har jag i behå:n.

Skitbra, jag hittar grejerna direkt. ...sen att det ser något miffat ut är ju en annan sak.

Hör jag ny handväska på Mors Dag?!

Ameh, excuse me liksom

Jag har inte alla indianer i kanoten just nu och allt går i slow motion.

Så när jag klagar på några produkter hos en utländsk leverantör, och han ber mig skicka en bild, så gick det lite fort.

Japp. Utan att ha koll så skickar jag en bild på mina fötter. (Det sker via min mail genom mobilen.) Som jag skulle blogga om en annan dag. För ni minns väl inlägget om den japanska dunderkuren där jag var utlovad Baby feet? Att fötterna skulle göra sig av med död hud 7-10 dagar efter kuren...Detta är vad som hittills har hänt. Yttepytte fjällning. Fotot är taget den 12:e dagen. Hörde jag Mors Dag och ett presentkort på en pedikyr? Japp, det hörde jag.

Just det ja. Jag skickade som sagt bilden till den utrikiska leverantören...;
"As you can see, theese makes me really disappointed!"

"Excuse me dear Mona but I see no problems with the products!" Och så en smiley-gubbe intill.

Jävligt lätt att göra sig seriös hos dom efter det liksom.

Konstigare saker har i n t e hänt

Har glömt att berätta om en märklig sak.

Här i finhooden har vi något som heter "12:an loppet". Ett lopp som går av stapeln i maj varje år, där alla som vill får vara med. En stor happening här i byn, främst för alla barn.

Därmed är det flera hundra människor i omlopp på vår lilla pluttiga "affärsgata".

Jag irrar runt och letar efter Finfrun när en kvinna lite försynt kommer fram till mig och talibanen.

"Ursäkta men heter du Mona?"
"Eh, jaaa"
"Jag läser din blogg!"

Jag blir helt förstummad för det är ju knappast så att jag har gödslat med bilder på mig själv här i bloggen, tvärtom.

Så jag frågar henne hur i hela världen hon visste att det var jag. (Hon bor dessutom inte alls i närheten av vår by.)

Hon pekade på mina träskor och sa;

"Jag kände igen dina Syster Lycklig-träskor!"

Helt jävla otroligt! I synnerhet när jag har 6 par, och råkade ha på mig ett par som jag lagt ut här i bloggen.

Så hej Tiril! Det var jättekul att du kom fram och sa hej till mig och talibanen!

Om en dumsnål man

Maken har köpt en ny bärbar dator. Hans första Mac. Under hela helgen så har han trampat omkring och kommit med femtioelva förklaringar varför han måste ha just en Mac. Det är en dåres försvarstal eftersom dealen var att om hans dator pajade, så skulle han ta min och jag köpa en Mac. Detta bl a eftersom jag är den som pysslar med bilder i företaget.

Men plötsligt så blir jag omkörd och det är han som får en sprojtans ny Mac.

Han packar upp allting och konstaterar att hans gamla datorfodral inte passar. Jag hör nämligen ett "Amenvafan!"

Och jag slås av att snålhet alltid bedrar vishet.

För jag kan för mitt liv inte begripa hur man kan slänga ut strax under 20.000 kr på en dator, men inte 200 pix på ett nytt fodral.

Fast egentligen skiter jag i vilket. Det viktigaste att fokusera på här är dom tjugutusen kronorna.

Hell yes vad jag har att ta igen! Hörde jag ny väska?!

Till chefen på Delicato

Möjligen är du uppvuxen i Ukraina, eller nåt för, sen NÄR är den klassiska havrebollen täckt med ett lager glasyr?

Har god lust att skicka tillbaka lådan för de smakar skit.

Om Gry Forsell och spirorna

Saker man retar sig på en söndag;

Varför har Gry Forsell the legs of the year?

Orättvist.

Fast, hon kanske har hängbröst of the year. Ja, så måste det vara. För jag vägrar att tro att hon ser så där perfekt ut överallt.

Vägrar.

Vadå, skulle jag vara avundsjuk?

Okey, då raderar vi den här helgen

Jävla skithelg.

Som avslutas med att jag, som under några år tänkt regga en domän med min livsdevis;  happywifehappylife, men som inte fått häcken ur vagnen förrän idag, upptäcker att en annan böna hann före. I februari. Fanfanfansjävlaskit.

Så vad ska jag nu heta?

Ni vara så vänliga och hjälpa tant. Nu tack.

När man är en asfaltsunge i en villa

Va va vadå, räknas inte det här som blommor?

Hrmpf..

Nä, det är inte vår Sveriges-Dyraste-ICA här i finhooden.

Då hade de kostat bra mycket mer.

Om fredagen den 13:e

När knarkar sin egen blogg så blir abstinensen påtaglig om Blogger.com bestämmer sig för att rebota, eller vad det nu heter, så att inte en enda blogspot:are kan komma in på 12 timmar.

Och för att göra dagen ännu mer happy så var jag på St Göran för att platta till bopparna. Mammografi. Jeezusjävlachrist vad det gör ont när de klämmer ihop maskinen. Det är ju tur att man inte ammar.

Sitter vid ett trafikljus när jag ser den här reklampelaren. Och håller på att skita i byxorna när en snubbe däruppe i luckan börjar spela trumpet!

Något lite muntrare drar jag tillbaka till kontoret. Och när jag kommer hem så möts jag av det här.

Jättefina tack-blommor från tjejerna som anordnade Mammablogg-galan förra helgen...som jag höll "föredrag" på. Tack tjejer, verkligen en fin bukett som kom helt oväntat!

Några timmar senare kommer talibanen hem från fotboll- och karateträning. Och berättar något jävligt jobbigt som har hänt i skolan i veckan, och som ingen förälder till en dotter vill höra. Kan tyvärr inte ta det här utan måste prata med experter först.

Så min champagne och chokladdoppade jordgubbar frös inne.

Skitfredag.

Jamen så jävla bra

Mina tre senaste inlägg, som jag schemalade för denna dag, fredagen den 13 maj, är borta.

Tack så jävla mycket Blogger.

Nu ska jag fixa en WordPress-blogg.

Ska bara fatta hur man gör först.

Glidareftermiddag

Talibanen är hos kompis efter skolan så jag får lite egentid i ett par timmar.

När man är grossist så lär man känna andra grossister, som har andra prylar än vad man själv har. Himla jobbigt att köpa sjalar och armband för noll och ingenting...

En liten close up kanske;

70 spänn för värsta fina sjalen.

..och några korvören för lite armband. Har jag sagt att jag är ordförande i "Flest armband innan man dör vinner"-klubben? Herregud, det finns dom som samlar på frimärken, men jag samlar på armband. Undrar vem som har roligast.

Efter det så slajdar jag förbi vårt Sveriges-dyrast-ICA och köper mitt svar på morgondagens fredagsmys;

Ja, ni som känner mig vet vad som vankas.

Sen trillar jag in på lokala finfiket och njuter av att vara ensam. Dricka sig te, äta sockrig bulle och läsa sig lite tidning.

När jag är färdig och ska gå, så möter jag Finfrun med make, så då blir det fika lite till.

Finfrun har plenty of diamanter. Själv har jag blingbling-skor från Indien. Ni vet, dom där som höll på att kosta 5400 svenska kronor.

Fika klart och hämta taliban. När jag ringer på dörrklockan, så undrar jag varför inte vi har den här utsikten. Ändå bor vi bara på krypavstånd härifrån.

Man kanske skulle ta och hyvla ned några träd. Och elda upp lite grannhus.

Efter denna extremt ansträngande eftermiddag så förstår jag inte riktigt hur Matkomforts torsdagsmeny innehållande Grillad Rocklundakotlett med persilje/vitlökssmör, citronsky och tomatsallad plötsligt såg ut så här när jag serverade det. Märklich

Snabbmakaroner och Felix äckelköttbullar

Hann knappt få i mig denna delikata skitmiddag innan det ringde på dörren.
Min bror och brorson kom förbi på en fika.

Eller nja, han kom för att be mig om en tjänst. Att övertala hans sambo att gå med på att han ska få köpa en Volvo Jeep XC90. Han är nämligen svårt avundsjuk på att hans bästaste storasyster har en sån. Dessutom lider han av sån svår mundiarré att Clabbe af Geijerstam framstår som stum.

Så Erica baby; säg ja för fan, så kan du (och jag) få vila öronen nåt år framåt!