Testing testing

Efter 1,5 timme är maken redo att provgrilla. Han ber mig komma ut och kolla eftersom han aldrig använt gas förut. Det har inte jag heller, vilket han vet, men han tänkte väl att det vore tråkigt om han är den ende som flyger i luften.

Sen att grillen står nära huset och att det därmed blir jackpot om det smäller,  well, det föresvävade honom inte alls.

Maken i ett nötskal

Det roligaste maken vet är att umgås. Alltså, inte med mig utan mer det här med att bjuda hem folk.  Gärna jävligt många och ofta till en följd av "oj, sa jag inte att jag bjöd dom och dom.." när jag precis ska till att laga mat.

Ikväll är det ett sånt tillfälle varför det just nu panikstädas. För givetvis har maken glömt att städerskorna är på två månaders semester och det ser förjävligt ut. Dock hinner jag bara det värsta för även om det är goda vänner så vill jag ändå att det ska se någorlunda ut här hemma.

Jag, som är en person som lätt rubbas ur balans och blir på asdåligt humör om jag inte har full  kontroll, inser att jag måste ha lite flytande sällskap, så att jag inte får ännu fler gråa hårstrån medan jag fejar. Skål, skål.

Själv står han och preppar nya grillen och tycker att livet leker.

Om att vara fet - bara för dig som är intresserad

Efter min senaste sista graviditet så tappade jag greppet helt. Åt som en babian och bara ökade i vikt. Mycket pga en hårt pressad arbetssituation. Men efter många, många år av matmissbruk så insåg jag att en Gastric Bypass-operation var min enda utväg till ett bättre och hälsosammare liv.

Och herregud så mycket åsikter folk hade om det. Att jag minsann "fuskade" mig till en viktnedgång, att "det är väl för fan bara att lägga om kosten", "hur svårt kan det vara?" och den bästa av dem alla: "vadå, ska SAMHÄLLET behöva betala för att du inte klarar av att gå ned i vikt?" Såna kommentarer från människor som inte har kännedom om obecitas-problem är inte ens värda att gå i svaromål för.

ALLA i min närhet var emot det här. Och den störste motståndaren var givetvis maken.

Hur som helst. Jag är en envis jävel. Jag bara visste att det här skulle bli min lösning.  En svinkall dag i februari så var det dags. Fram till dess hade jag ätit som om jag aldrig mer skulle få äta. För det hade minsann belackarna talat om: "du som älskar god mat, det kommer vara helt kört sen". Att jag inte åt ihjäl mig under vår resa till Marocko i januari är ett mysterium, för herrejävlar som jag åt.

Omställningen har varit enorm. Det är liksom inte bara in och operera och sen är allt frid och fröjd. Nä, man får tänka om och tänka rätt. Nu är det ju så att jag inte har någon våg men när jag vägde mig senast, för ett par månader sen, så hade jag gått ned 27 kg. Det är mycket. Som jag har skrivit tidigare så säger ALLA likadant: "Alltså visst, du var överviktig, men man kan inte tro att du har gått ned SÅ många kilo." INGEN har trott mig när jag talat om vad jag vägde strax innan operation. Jag var tjock, men "inte så tjock väl?"

Så när jag nu berättar att jag måste ned 15 kg till, så låter det sinnessvagt. Viktnedgången efter en sån här operation väntas i snitt ta 1,5 år. Alltså har det gått lite väl fort för mig. Min gissning blir därför att de sista 15 kommer ta tid. Det är liksom bara 5-6 månader sen operationen.

Har jag inte haft några som helst problem då? Bortsett från mina äta-fel-mat-bajsa-nästan-på-mig-historier. Jo, ett stort problem. Jag har tappat mer än hälften av mitt hår. Jag, som i alla alla år, haft jättefint långt tjockt hår, har tyvärr inte det längre. Att man tappar hår är mer en regel än ett undantag. Det håller i sig under nåt halvår, för att sen upphöra. I mitt fall började håravfallet först 2-3 mån efter operationen, så jag har lite mer hår att tappa innan det tar stopp. Håret ser därför förjävligt ut. Torrt och risigt.

Men. "Vinsterna" av operationen är långt mer värda så jag får helt enkelt tugga i mig det. Sen kanske jag möjligen har ett annat problem också. Eller två helt ologiska:

Ibland tror jag att jag är smalare än vad jag är. Känner mig som en 36-38:a när jag i själva verket är 40-42. (Och till och med 44 ibland eftersom jag har två jobbigt stora boppar som ställer till det när jag ska köpa kläder.) Tills jag går förbi en spegel. Jag har gjort mig av med 99% av min garderob och det är värt alla orgasmer i världen, för att uttrycka mig milt. Ni som har varit, eller är överviktiga vet exakt vad jag talar om.

Det andra problemet, som blir ologiskt i kombination med ovan, är att jag till viss del, fortfarande klär mig i "tjockiskläder". Tonåringen har varit på mig som fan om det: "mamma, du måste sluta att klä dig i såna där tjockiskläder, du ser bara större ut än vad du är."

Och det är här som en livslång vana kommer in. Jag har, sedan jag födde tonåringen för 19 år sen, alltid klätt mig i för stora kläder. Don´t ask me why. Alltid i svart och alltid i stora storlekar.

Så när jag nu skulle köpa nya träningskläder så flög fan i mig. Jag köpte en träningsjacka i storlek medium. Fatta: MEDIUM! Jag som varit Queen of Large eller XL, (och xxxl de senaster åren) i så många, många år!
Sen köpte jag ett par träningsbyxor i storlek 40. Och jomenvisst sitter dom aningens tajt, men what the fuck, jag ska lägga av med det där med för stora kläder! Om jag törs. För på ett mycket obeskrivligt sätt så känner man sig lite naken när formerna syns. Lite så att folk kommer för nära inpå. Hmm, svårt att förklara.

Sen har jag ett annat problem. Varje gång jag ser en fet människa så har jag bara lust att gå fram och säga: "för i helvete människa, gör en GBP-operation, du kommer få ett nytt liv!"

Men det vågar jag inte.

När man alltid har hatat all form av träning

Har man inte en allvarlig störning när man skuttar upp ur sängen, för att äntlingen få ta en powerwalk i de nya träningskläderna?

Trodde fan aldrig att jag skulle skriva en sån mening.

Klubben med oss som sover dåligt

Om man vaknade 03.50 så är det väl okey att gå och lägga sig nu, 22.15...fast det är fredag...väl?

Honey. Det blir inget umgänge ikväll. Tant är gammal och trött. Help yourself liksom. Eller nåt.

Nämen sååå kan man ju inte skriva.

Ska nog gå och sova nu tror jag.

Sagan om mamman som fick ge sig

I tre år har talibanen och maken tjatat hål i huvudet på mig om en sån här. Jag har  konsekvent vägrat.

Idag fick jag ge mig. Dock fick jag sista ordet:

"Max två åt gången, får jag se fler så åker den  DIREKT!

Stickigt avslut på födelsedagen

Två sekunder efter att talibanen får sin absolut största önskan infriad, så råkar hon trampa på inte mindre än sju getingar, som satt och mumsade på ett körsbär.

Det illvrålet my friends, det illvrålet...

Ett mammahjärta brast.

Kundservice och surkärringar

Jag var ute och shoppade lite idag. När jag ska betala i en av butikerna så kan jag inte hålla mig:

"Du trivs inte så bra här va?

"Va?

"Ja, du trivs inte så bra här va, eftersom du varken tittar mig i ögonen eller ler. Eller åtminstone säger "hej". Bara ett stoneface."

Människan säger inget. Ser bara jävligt sur ut.

"För det finns inget tråkigare än att handla av en pay-check-pick-up-er"

"Vad menar du?" Lagom störigt.

"En sån som bara jobbar för att få lön men avskyr arbetsuppgifterna. Det kanske vore bättre om du var på lagret för man får ju ingen större lust att handla här fler gånger, hejhej."

Mmm, jag kanske ska ha mens eller nåt, men jag blir fan tokig på folk som inte engagerar sig. Och givetjävlavis kan man ha en dålig dag, men då ber man en kollega ta kassan så kan man prya på lagret den dagen.

Och värst är alla snorungar som sitter bakom kassadisken, tuggar tuggummi och messar. Och man ba: "ehh, ursäkta, tror du att du har tid att hjälpa mig, du ser lite upptagen ut? "

Japp. Jag har varit en riktig surkärring idag.

Do they think Im stupid

(Klicka på bilden)

Den kinesiska fabriken hävdade att de inte har några kunder i Sverige.

Jaså.

Den 30 juli och 23 gr varmt

Hämtar ut ett paket på posten. Varuprover från Kina. Känns något konstigt att gå igenom sånt mitt i sommaren, men det ska med på mässan.

God Jul på er!

Semestertider i matsalen

Kan nån upplysa mig om hur man INTE kan se, och störa sig på det här? För varje vecka så utökas det med en pryl.

Och för varje vecka blir kärringen i det här hushållet bara surare och surare.

Amen fifan som jag saknar mina städerskor.

E de en vanlig dag, nä de e ingen vanlig dag för de e

talibanens 7-års dag!

Happy birthday mitt lilla älsklingsmiffo!

Man får vara försiktig med vad man önskar sig

Vi är ju inte bara i inredningsbranschen, nä,  för säkerhets skull så har vi ett gäng videobutiker också.  

Så varje sommar vill maken att det ska regna. "För då ger folk fan i att grilla och umgås!"

Solsken är därför varje videobutiksägares mardröm.  (Och nej, vi känner inte av nedladdningarna, och ja, videobutikerna är lönsam business.)

Maken har slagit på bongotrummorna i flera veckor och bönat om regn.

And my sweet Lord, nu kommer det. Jag har varit på väg hem i snart två timmar och har hittills passerat 3 trafikolyckor. Helt omöjligt att köra mer än 30-40 km/tim.

Nästa gång får han ge fan i att slå så hårt på trummorna.

Ingen jäkla semester i Bregottfabriken

Är i Nyköping och packar allt som ska till mässan.  Två företag med två montrar. I två olika mässhallar.

Perkele vad jag inte kommer att få det här att gå ihop.

Cloona sig lite bitte.

Fördelning

Själv äter, förlåt, dricker jag vaniljsås med äppelpaj. Just det.

Något feldimensionerat.

När man är sugen

Talibanen har suktat efter kanelbulle i flera dagar. Idag handlar vi presenter till maken och passar på att fika och hon får den största bulle hon någonsin sett.

"Mamma, kan man dö av lycka?"

Herregud som jag älskar denna unge.

Upptaget

Tänker mig en stund med en bok på divanen.

Ehh, nähä, det tänkte jag mig tydligen inte alls.

Ole dole doff

..kinke lane koff

Jag tar ledigt resten av dagen. Vilken ska jag börja med?

Om när man är clueless

Maken fyller år på söndag.

Vet jag vad jag ska köpa?

Icke

Har jag panik?

Det är ett understatement.

I synnerhet eftersom han är barnsligt förtjust i att få presenter. Helst många också.

Idéer anyone?

När man jobbar som bäst

Klockan är 7.15 och jag har jobbat i två timmar.

Helt allvarligt så törs jag påstå att jag får aldrig så mycket gjort som när jag jobbar mellan 5-9.
Ingen galen chef som ringer, inga smöriga säljare som ska sälja på en en massa skit. Det är jag, datorn och Ellen Degeneres...som övergår till Nyhetsmorgon.

Man kanske skulle ta och ändra sina arbetstider permanent.

Jag är så smart

Är i akut behov av att jobba och dumpar därför brudarna på en Shrek-film. Första gången de är ensamma på bio så de tycker att livet är sjukt spännande just nu.

Själv sätter jag mig på ett fik 3 trappor ned och är lätt bajsnödig av nervositet.  Och köper mig lite arbetstid. För vad kan vara mer spännande än att redigera prislistor en solig dag som denna..

Och lyckligtvis så är talibanen begåvad med ett extraordinärt sifferminne, från maken givetvis,  varför hon kan mitt nummer om det skulle vara nåt.

Ur en barnamun

Jag: "Vad gör ni?"

Talibanen och kompis i kör: "Leker"

Jag: "Har ni kul?"

Talibanen:"Aaaa. SJUKT kul mamma!"



Jag ska aldrig mer säga ett ont ord om dvd-skitserien Winxs. Som får dem att leka rollspel i timmar....så att jag kan jobba.

När man är en bad mom men måste relalalalaxa lite

Talibanen har sin bästa kompis sovandes här. De har inte setts på två veckor. Så hela dagen igår så lektes det. Det badades jaccuzi, det lektes med Pets och var pyjmasparty med disco.

Jag tänkte att jag, som är så jävla stiff med regler, skulle vara lite rocken roll igår kväll, så jag sa att de fick vara uppe så länge de ville, att de fick sova i tonåringens dubbelsäng (hon är bortrest) och det bästa av allt: de fick ligga i sängen, käka ostbågar och chips och glo på hur många Winx-filmer de själv önskade.

22.30 sa jag godnatt till dom. För att tant är gammal och behövde sova.

Har svårt att tro att två, snart, 7-åringar självmant skulle komma ihåg att borsta tänderna.

Hej och hå vad de ska stinka i gapet idag.

Och hej och hå vad jag ska få tvätta lakan och dammsuga en dubbelsäng.

Men f-n vad kul de hade.

När man har sjukt mycket att göra

Man vet att man har häcken full på jobbet när man vaknar 04.00 och är stressad som en babian.

Om två veckor skall jag börja bygga två montrar på årets viktigaste mässa. (Varför ha en monter när man kan ha två liksom...)

Om tre veckor börjar skolan.

Få ihop det om ni kan.

Jag är stenrökt.

När man är en gnällig fru

Lever jag med det enda exemplaret av man, som inte klarar av att stänga sitt badrumsskåp en enda jävla dag på hela året?!

Please tell me att det är fler därute som lider av samma sjukdom.

Och nej, detta är inte vårt renoverade badrum. Det här är sexklubbsbadrummet: guld och marmor.

Var det nån som hostade till, eller?

När maken har haft ett av sina moments

Jag älskar min man djupt.

Dock finns det en anledning till varför jag är Tvättchef i det här hushållet. Efter 13 år så tror han fortfarande att man blandar svarta handdukar med vita skjortor, randiga trosor grå tjocktröjor...och lite annat.

No words needed

Somliga i familjen har tur. Nedsatt från 1379 kr till 1079 kr. Som hittat.

Jag har en stark känsla av att jag kommer att få ha den ifred i fortsättningen.

Väry stark.

Hur man blir av med sin bil

Får ett MMS från min bror, som semestrar på Öland, och som just skulle kliva ur bilen, där sambo och två små barn satt, när bilen blir skrot av en taxichaufför som uppenbarligen inte visste hur man hanterar ratt och broms.

En sekund senare och jag hade varit broderlös.

Jävla idiotchaufför.

Välkommen till Amatörernas Årsmöte

I en av våra butiker jobbar en person jag försöker undvika. Personen ifråga är en sån som aldrig slutar prata. 

Alltså,  vi pratar inte en normal ordbajsare här. Nä,  den här är ett unikum och det har gått så långt att jag undviker att åka dit om jag vet att personen jobbar.

Men ibland måste jag. Som idag. Så jag tycker att jag är asfiffig när jag kliver in i butiken med mobilen tryckt mot örat och låtsas vara involverad i ett viktigt samtal. Jag morsar lite fint på personen ifråga och går och hämtar det jag ska hämta.

På vägen ut, precis när jag höjer handen i en Silvia-hej-då-vinkning, så ringer mobilen. Och eftersom maken skulle kunna få tag i mig inne på Ge-Kås i Ullared i lördags,  när vi sprang omkring där som yra höns,  så hade jag fortfarande signalen inställd på pensionärsvolym.

Så inte bara sprängdes trumhinnan,  nejdå,  jag blev bortgjord för all framtid också.

Fyfan så trött jag blir på mig själv ibland.

...och tiden räcker inte till

Har ni saknat mig, va va va va?

Idag har tant lekt hemmafru och planterat blommor i alla fina nya krukor som jag köpte i Miljögårdens outletbutik i Trelleborg.

Sen skällde jag en stund på maken. För att han är skitdum.

Och efter det så hånglade vi lite men bara lite eftersom jag var tvungen att gå igenom och slänga  större delen av min garderob. My gad vilken relief. Bort, bort, bort.

Sen hade jag sjutusen påsar från Ullared att packa upp. Mycket nöjd med att jag inte behöver köpa tvättmedel, schampo, balsam och en massa annat skit, på ett år.

Fem dagars ledighet straffar sig alltid, för nu ska jag jobba hela kvällen.

Så najs

Aldrig mer behöver jag gå till den här avdelningen.  Väry nice.

Mnjaee

Här går nog gränsen.

Å andra sidan fyller maken år den 1 augusti. Jag är nog ganska säker på att han blir överlycklig.

Se där ja

Man kanske skulle leta upp teamet.

Eller inte.

Och nä, jag är inte så där tjock som spegelbilden försöker påstå!

Nu jävlar..

....ska det shoppas!

Gissa var jag är

Det här ska bli kul! Var är jag tror ni?

När man har det bra men inte får höra nåt smarrigt

Förlåt, men när man har det så bra man kan, med ärliga, härliga bästa vänner, så har jag grymma problem med att blogga. Finns liksom inget att klaga om.

Eller ja, ska väl vara att jag inte får fanskapet att prata. Vadå "tystnadsplikt och sekretess". Jäkla tramserier. På 24 tim har jag bara fått ur människan att "att den nationalla hotbilden är låg och vill du veta nåt mer så gå in på www.sakerhetspolisen.se".

Amen fatta hur jävla tråkig han är. Och inte går det att supa honom under bordet heller. Det är snarare jag som torskar där.

Så jag åker nog hem imorgon.

Snart så

Ligger i SÄPO-chefens trädgård och förbereder mig för kvällens förhör om aktuella mord och andra högst intressanta kriminella historier. Problemet är bara att han är som en jävla mussla och köper inte mina löften om att jag inte skvallrar till en käft.

Måste nog få i honom alkohol intravenöst, så att han börjar snacka. Eller kanske lite valium.

Kvinnlig list. Me like.

Den brutala sanningen

Talibanen är en äggoman. Och hon har alltid vetat att ägg kommer från hönor.

No big deal.

Men jag missade nåt i utbildningskedjan för igår fick hon reda på att själva gulan är/kunde ha blivit en kyckling.

Talibanen är en stor djurvän och är lite lätt tveksam denna frukost. Därför avhandlas frågor som "hur många kycklingar har jag egentligen ätit mamma?" och HUR kan gulan egentligen bli en kyckling.

Hon har varit helt säker på att hönor föder kycklingbebisar och att äggen är MAT, som är till för människor.

På tu man hand

Talibanen och jag konstaterar att vi har det ganska bra på vår minisemester. Och idag flyger maken ned.

Nu checkar vi strax ut och drar till Limhamn. Skånes Östermalm har jag hört. Undrar om de är bättre på att plocka hundbajset där.

Med två tomma, men fantastiska händer

Idag var jag på Miljögårdens (grossist inom heminredning) outletbutik och handlade loss lite. Förlåt maken, Men du vet ju hur lycklig saker gör mig.

Köpte dessa hyfsat stora krukor för blott 70 kr st. Två timmar senare har kära vännen rotat runt lite hemma och viftat lite med trollspöt, och se så fina de blev!

Tack M, du är verkligen  en gudagåva. På riktigt.

Man kan ju skita på sig för mindre

Jag är nog benägen att hålla med talibanen. Hur tänkte hotellet här liksom?

Spenderar en skön dag i oerhört vackra Trelleborg, sen vidare.

När en mamma lackar ur totalt

Är på hotell, 60 mil hemifrån, när jag konstaterar att min ansiktskräm är helt slut.

Idag ska man vara ytterst tacksam över att inte vara min tonårsdotter och att jag är emot all form av aga.

För somliga lär på måndagens utbetalning av lönen märka exakt hur mycket La Prairies hudvårdsprodukter kostar. You're gonna get a heartattache honey.

Maj, maj måne..

Klockan är 6.15 och jag ligger och surfar med mobilen när en yrvaken taliban tittar upp:

"Mamma, har inte du somnat än?"

"Näe "

"Är det mitt i natten?"

"Mmm"

"Du måste sova nu mamma. "

"Mmm", säger jag, och lägger mig med ryggen mot henne så att hon inte ska se mobilen. Tre sekunder senare sover hon...

...som aldrig brukar kunna somna om. Kan kanske bero på att hon var uppe till elva igår.

Bra mamma.

Hallå Skåneland!

Jag talibanen är i Trelleborg. Talibanen tyckte hotellet var jättefint.

Tills hon såg ett uppstoppat djurhuvud i entrén. Själv är jag lycklig över att få sova i en likadan säng som jag har hemma. Nu till goda vänner.

Om röven som försvann

Jag har gått ned en del i vikt och det gnälls lite här hemma.

Nåt om att rumpan är "som en kudde med för lite dun i".

Det är alltså inte längre nån Engmo Dun-häck man har. Nä, man har ramlat ned i IKEA-träsket.

Vet inte riktigt hur jag ska tolka det.

När man inte ser vad maken hör

Häromdagen, när vi var på grillparty här i finhooden, så satt jag och pratade med en man ganska länge. Astrevlig.  Och det var något med honom som kändes sjukt bekant.

Nästa dag så informerade maken mig om att mannen hade flirtat med mig. Jättemycket. Jag, som inte ens har den radiokanalen inställd, förnekade det hela och tyckte att maken var en fjant. Sen tänkte jag efter och ja, mannen gjorde väl kanske det. Så maken bestämde sig för att han inte gillade mannen. Som vi med all säkerhet kommer träffa fler gånger. Skitbra liksom.

På kvällen kom jag på vad det var som var så bekant.

Mannen var en 200%-ig kopia av min exman i rörelser och mimik.

Så det är ju jävla typiskt; när någon väl flirtar med en så är det en copy av exmaken.

Minnenas aveny

Eftersom det är så sablans varmt så sover vi med balkongdörrarna helt öppna. Det betyder att jag hör varenda fluga när de tar mark.

04.10 vaknar jag av ett jävla liv utanför. Såna där ungdomar ni vet. Såna man som fyrtiofemåring blir förbannad på.

Vid 5-rycket har jag fått nog och ska till att gå ut på balkongen och be dem fara åt helvete.

Utanför står tre killar i övre tonåren/tjugoårsåldern. Två på cykel och en utan. Dom är så pruttfulla att dom knappt kan prata. De har kommit in i stadiet där man garvar läppen av sig åt ett fallande löv.

Jag noterar att den ena killen på cykeln har en tröja på sig. That´s it. Han cyklar näck. Den gående killen halsar ur en flaska gin och går in på grannens tomt. Han hämtar en sopborste. Rumpnissen hoppar av cykeln och lägger sig mitt på gatan och ber gin-killen att sopa honom från midjan och nedåt. Den tredje killen filmar med iPhonen. Dom har så jävla jävla roligt att jag inte kan med att bli förbannad över att bli väckt så tidigt.

Ibland måste man komma ihåg hur kul det var att vara 20 bast och så där pruttfull.

Om mamman som aldrig sminkar sig

Moder:" Du, har du använt min svindyra Shiseido? (Ansiktsrengöring vid sminkborttagning) Den där som jag bara har använt 3-4 gånger..."

Tonårsdotter: "Asså, eh, mmm, nångång bara."

Moder: "Jasså det säger du. Jag vet vad du ska göra för din nästa lön."

Att sorteras under fliken "Never ever trust en tonårsdotter"

Fint folk

Man kan kanske tro att det här är nånstans i Sudan, men det är på fingatan på Östermalm. Här plockas det inte upp nåt hundbajs.

Herregud, vad tror ni, sånt gör ju bara low life people.

I vårt fall är det butikspersonalen då korvarna ligger precis i entrén till en av våra butiker här.

Det som göms i snö

Håller på att städa ur bilarna och ser man på: jag som var säker på att det var tonåringen som snodde mina favoritskor förra sommaren.

Uj, uj. Be sig lite om ursäkt tror jag visst.

När man har semester

Idag är det min första semsterdag.

Jag ska ha semester hela denna vecka.

En hel vecka alltså.

Jag börjar semestern med att jobba större delen av dagen.

Flås, flås, flås

I oktober ska jag gå och titta på Persbrandt.

Handen på täcket, handen på täcket, handen på täcket.

Måste nog köpa handbojor.

Väry smart

Grundmålar trappan för andra gången.

Tänker att jag ska göra tvärtom denna gång. Börja nedifrån. Utan att tänka på konsekvenserna.

Torktid 3-4 timmar.

Trött taliban och asgrinig make på nedervåningen.

Jag måste tillbringa några timmar i ensamhet på övervåningen.

Nämen oj, så tråkigt.

Baktung

Man kan väl säga att bättre än så här blev det inte igår.

Och både makens och svärsonens hakor låg på bryggan när morfar i familjen klev upp och visade var skåpet skulle stå.

Spa a la budget

Med lite champagne så kan man drömma sig bort var som helst. Just nu är jag på Grand Hotels spa-avdelning igen.

Nästan i alla fall.

Årets vattenlek

Maken ska åka vattenskidor. Senast han gjorde det var han 17.

Jag har poppat popcorn och lutar mig tillbaka.

Det här ska bli kul.

På't igen

Solen skiner,  barnen är lyckliga, maken är snäll och jag är törstig. Live the life you love, love the life you live.

Det låter väl som en bra devis?

Life is sweet

Eller ja, det var det tills jag läste väderleksrapporten. Det ska spöregna hela helgen.  Och jag har flipflop och shorts. Kul

Får väl paddla över till Möja och köpa regnställ.

Helg

...så här ser en helgpackning för en weekend i skärgården ut. Och nej, det är inte jag som ska tälta. Dock har jag datorn med mig då jag måste jobba. Givetjävlavis

Eller hur att man kunde

Tjena att man kunde skolka.

När huvudet är några nummer för trångt

Jag är helt på det klara med två saker denna fredagmorgon.

Det går att dricka för mycket champagne, och det är inte bara skit och elände med att vara egen företagare.

Nä.

Man kan skolka från jobbet om man vill.

Och chefen var inte särskilt nödbedd han heller.

Fifan vad kul vi hade.

När man faktiskt har det trevligt

Jag sitter intill tre jättekända fotbollsspelare och jag vetefan hur det gick till. Problemet är att jag har noll koll och har ingen aning om vad jag ska prata om. Är inte så bevandrad i ämnet.

Jag kanske skulle ta och röra om lite i grytan och berätta att jag jobbar som hytthora på Finlandsfärjorna. Har hört att det brukar funka bra.

Why not.

Veckans tips

Drick inte champagne på fastande mage. 

Väry bad idea. 

Om jag bara vågar

Dyngsvettig. Skulle lätt kunna lägga mig här. Undrar vad gästerna säger när de kommer. Man är ju ingen Näcken direkt. Hmm,  heter den kvinnliga varianten så?

Det är ju fan typiskt

Åker till värden för kvällens fest för att hjälpa till med förberedelserna. Har inte hunnit äta mellanmål så jag tar TVÅ Ahlgrens godisbilar.

15 min senare sitter jag på toa med värsta magknipet, en så kallad dumping. Kallsvettas och bajsar sönder toan.  Gästerna kommer om en halvtimme.

Är nån förvånad?