torsdag 30 juni 2011

Om att uppdatera en blogg

Tycker ni att jag är slö, slapp och likgiltig?

Ameh, det är ju 30 grader varmt ute och jag har sirap i hjärnan.

I morgon händer det grejer däremot.

Är ni snälla så får ni vara med.

No wonder

Hittade ganska goda halstabletter på Apoteket för ett par veckor sen. Köpte tre påsar. Varje gång jag ätit av dem så har jag fått lite ont i magen, men skitit i det då de är så goda.

Idag råkade jag kolla på baksidan på en av påsarna.

onsdag 29 juni 2011

Om floating

Som jag flöt.

Och det var ju trevligt.

Fast det här är ingenting för personer som är väldigt stressade.

Eller har lätt för att bli uttråkade.

Och det gör jefligt ont i hårbotten om man har psoriasis där. Som jag har.

Sen är det inte så smart att böja huvudet bakåt och slappna av, som hon sa. Inte om man har en tung hjärna. För då kommer saltvattnet bakifrån över ögonen. Och då sprattlar man till och ska ta sig skitsnabbt ur tanken, för  att greppa en handduk och torka. Fast, innan man hittar luckfanshandtaget så slår man huvudet i taket. Och tror att man ska svimma.

Men annars var det helt okey.



Spännande grejer

I eftermiddag ska jag prova på det här;
Och med tanke på min lätt klaostrofobiska noja så ska det bli väldigt intressant. Nån sa att man kan ha locket öppet, men what´s the point då liksom?

I söndags skulle jag raka mig under armarna, på benen och ...ehh..runt mufflan, men orkade inte. När jag skulle göra det igår så påminde tonåringen mig om att man inte får raka sig dagen före pga den höga salthalten i floatingen.

Så det är en babian som flyter omkring i tanken i dag. Fräscht.

Aktiebolag Frätskador

Talibanen går denna vecka på ett så kallat dagläger med friidrott och ingen har väl missat att solen visar sig från sin bästa sida just nu.

Så första dagen brände hon sig eftersom hon har en mamma som inte har alla hästar hemma.

Igår morse ringde hon mig på jobbet och frågade var solskyddet fanns.

"Där uppe i badrummet, i högra skåpet längst ned. En blå flaska."

"Du får följa med mig i telefonen mamma, så att jag hittar."

Klamp, klamp, klamp i trappan. Skåplucka öppnas.

"Ahh, jag hittade den, tack mamma!"

Sekunden innan jag lägger på så får jag för mig att fråga vad det står på flaskan.

"Det står K l o r i n."

"Oj, nää, fel flaska. Du, vänta till jag kommer hem så tar jag fram rätt."

tisdag 28 juni 2011

När man svär högt i svenska kyrkan

Helen Sjöholm står just nu och sjunger på Allsång på Skansen och jag och maken är nog de enda i Sverige som aldrig gått igång på henne.

För 38 år sen, typ, så skulle vi se den omtalade Kristina från Duvemåla. Den som man inte får använda något annat än superlativ om. Vi hade bjudit ned några affärbekanta från Dalarna, alltså några vi inte kände så bra. De var riktiga icke-stockholmare och hade sällan varit i huvudstaden. Att då även få gå på världens mest omtalade musikal, var som att komma till himlen för dem. En mycket allvarlig tilldragelse alltså.

Vi sätter oss och ridån går upp. Förväntningarna är så höga att man knappt kan andas. Både jag och maken hade sett fram emot det här.

25 minuter in i akten så råkar jag vända på huvudet och titta på maken. Han vänder huvudet och tittar tillbaka. Sen fullkomligt exploderade vi. I all tysthet. Så gått det gick. För det var det sämsta skit vi någonsin varit med om. Jag skrattade så mycket att snoret sprutade ut genom näsan och landar på ryggstödet mitt emot. Då skrattar maken ännu mer. De skitgamla stolarna knarrar högt av våra kroppars skrattvibrationer. Det. gick. inte. att. sluta. Till slut hulkar båda två och vi har svårt med andningen. Och försöker skärpa oss så att inga ska märka. Helt omöjligt. Jag är helt säker på att det kom lite kiss i trosorna också. Varken före eller efter har jag skrattat så mycket.

Vi höll masken hela kvällen sen men enades om att aldrig någonsin, EVER, gå på något som hon är involverad i. Men hon är säkert världens mest trevliga människa.

Om Allsång på Skansen

I hela mitt liv har jag tyckt att Allsång på Skansen är ett pensionärsprogram.

Ärketöntigt

And who is sitting in front of the teve nu då?

Bra businesswoman

På torsdag kommer en inköpare från en av Sveriges största butikskedjor till jobbet. Hon vill köpa julgrejer och vi har planerat det här mötet hur länge som helst. Ett väry viktigt möte alltså.

I våras hittade jag en ny leverantör av handgjorda tomtar, hur fina som helst. Jag talade då om att jag ville ha ensamrätten på dem och att de måsta börja producera pronto.

För ett par veckor sen så ringde vi dem och sa att det kanske vore bra om vi kunde få alla samples ganska omgående (alla prover alltså) eftersom vi nu ska ha det här viktiga mötet. "Inga problem", sa dom.

En väldigt regnig dag i förra veckan så ringde kollegan och påminde dem. Att vårt möte är nu på torsdag. Where are the samples liksom.

"Inga problem, vi ska ut på landet i helgen och blir det fint väder så stannar vi några dagar extra nästa vecka, men det ser ju inte särskilt lovande ut, så det är lugnt". Sa leverantören.

Idag är det 30 grader varmt i Stockholm.

Och det pratas värmerekord i morgon.

Gud så bra det här kommer gå. Jag kan se mig i månen efter några jefla tomtar. Och att komma in i den här kedjan.

Nån som kan snickra ihop några schyssta tomtar till i möra?

Hål i huvet

Jag har en unge som inte kan stava till tyst. Från det hon vaknar, eller ja, hon pratar i sömnen också, till hon stänger ögonlocken så går munnen oavbrutet.

I´m talking o a v b r u t e t.

Och det är ju charmigt. En kvart fjorton dar. Sen tröttnar man. Ibland så ber jag henne vila munnen, och det funkar. I 12 sekunder.

Jag och maken har funderat lite kring det här. Visserligen gillar vi båda att prata, men alltså, hon tar priset. Säger alla. Och vi fattar inte var det kommer ifrån.

I helgen var min bror här.

Nu undrar jag och maken inte längre.

måndag 27 juni 2011

Just det ja, nu kom jag på varför jag sällan handlar på IKEA



Stora jeepen på service när man ska handla på IKEA betyder liten Volvo S60. Ni som kan bilar förstår att med en stycken tonåring, och en stycken taliban samt en halvfull baklucka, så blir det trångt om saligheten. För på IKEA kan man inte bara handla EN sak.

Så efter mycket tricks och fix så fick talibanen sitta på en trave kartonger. Givetvis bältad. Kunde bara få med mig ett skoskåp fördelat på två kartonger. Hem och lasta ur, svetten lackar. Ut i hallen, upp med varorna fram med beskrivningen.

....som börjar på sidan 15. Ehh, nåt är fel.

Kan själv, hur svårt kan det vara liksom.

40 min senare är jag redo att elda upp skiten i brasan. 

Kanske ska ta en matpaus och gå upp på internet och leta upp den fullständiga beskrivningen.

Den som spar han har

4 timmar i källararens klädkammare igår slutar med att svägerskan inte kommer behöva köpa kläder de närmaste 10 åren. Herregud, jag har kläder kvar från andra världskriget, eftersom jag alltid alltid varit smart och köpt klassiska grejer, men nu åkte rubbet. För stort. Väry nice feeling.

Och kolla vad jag hittade i en kartong på en hylla.

Ett par splitter nya stövlar. Undrar hur länge dom har legat där. Och tack vare er så har jag hittat min skolösning. Det blir tre såna här från IKEA:
Plats för 18 par i varje skåp. Som hittat.

söndag 26 juni 2011

Nämen, det fejset känner jag



Fina Christina pratar om sin bok. Som alla borde läsa: 'Jag älskar dig inte."

Fast egentligen borde jag inte göra reklam för henne. Gissa vad hon gav mig i födelsedagspresent..
Okejrå, det var väl snällt. Å andra sidan så förlåter jag alla som ger mig en flaska av livets dryck.

I´m going nuts


I min, fortfarande, orenoverade hall, så står det just i detta nu 33 par skor. Skohyllorna som vi brukar ha, men som vi aldrig mer ska använda, står i källaren...fulla med skor.

Vid köksentrén, som är vår vardagsingång, huserar ytterligare 20-talet skor.

Så, my friends, ge mig tips på hur man får plats med alla pjuck. Maila foton/ritning pronto, eller länk i kommentatorsfältet, för jag går bärsärkargång här snart. Och inget jidder om att man måste förvara dom på andra ställen och bara ta fram de nödvändigaste, för då glömmer jag bort dom.

Maken och hans hamsteri

Sedan 15 år så bor jag ihop med en hamster. We´re talking ärke-hamster här.
I n g e n t i n g får slängas. Julkort/grattiskort från 1988..."amen du bestämmer inte vad jag ska spara eller slänga!" Så låter det varje gång han ber mig om hjälp att gå igenom hans lådor i garaget. Vi är sams i exakt 7 minuter innan kriget börjar. En vacker dag ska jag ta ett kort så får ni se.

Igår skulle vi gå på promenad i regnet. Han har ju givetvis sparat alla sina  gympadojor, för ve och fasa; man kan ju inte slänga en sko liksom. Och det ska ha gått långt innan en sko TORKAR ihop.


Otroligt nog så gick han med på att slänga dom. Halleluja

Ja, så var det det här med den fulaste trädgårds-tävlingen

Tack för alla bidrag. Dock finns det ju en och en annan av er som inte riktigt har fattat det här med hur en ful trädgård ser ut. Era bilder kasserades direkt. Just för att de nämlish inte alls var fula. Påminn mig om att ni aldrig ska få komma hem till mig.

På första plats kommer Monstermalla. Jamen kolla. Stackars, stackars hennes barn, hehe.
Sen har vi Anna K/Minkamera. Sweet Lord säger jag bara.

Hmm, exakt av denna anledning så får maken aldrig hålla i en pensel här hemma.

Sen har vi Anna V i Nynäshamn.
Jag skulle bli vansinnig av att ha sånt här bråte överallt!

Och på tal om bråte. Det verkar som om namnet Anna har flera gemensamma beröringspunkter: här är Anna N:s trädgård!
Och vad i jösse namn håller Katrin på med?

Well, de har i alla fall en skidbacke på vintern..

Sist men inte minst så har vi Renate. Som inte riktigt har förstått vad man ska ha växthus till..

Jag tror tamejf-n att Monstermalla och Renate har det värst!

Grattis tjejer, ni vinner varsin Mona-Snigel från Teddykompaniet. Maila mig era adresser, så ser jag till att brevbäraren dyker upp!

lördag 25 juni 2011

När man blir väckt av ett larm...eller två

Åkte och hämtade en kallskuren buffé från

(som var hur god som helst!) och sen drog vi in till Skansen. Enbart för att döva vårt dåliga samvete för att vi valt bort att fira med vänner och majstång på någons sommarställe. Vi tänkte att det är väl vi och ett gäng ensamstående som är där. Ehh, om jag har fördomar...hur kan ni tro det..

Så fel vi hade. Det var fullpackat med folk. F u l l p a c k a t. Och hur nice som helst. Talibanen var lycklig. Kanske mest för att hon fick åka motorcykel med pappsen, medan resten av oss åkte bil bakom.

Efter en trevlig filmkväll så gick jag och lade mig. Kände mig skum i kroppen och eftersom jag är näst intill dödsgammal så anade jag var som var på g. Ett stycke megaförkylning. Och när jag blir sjuk så blir jag svinsjuk.

Har grymma problem med att somna in. Mest för att några grannidioter en bit bort har århundradets party. De gapar och skriker och när jag väl somnar så hör jag...långt bort...ljudet av smällar. Rejäla.

Strax efter 01.00 vaknar jag av att hör väktarna ropa "Det är Securitas!" utanför sovrummet. Hör maken säga "jääävlar!" och hoppa ur sängen. Vi har ett så kallat skal-larm. Det vill säga; vi larmar hela huset, utom det våningsplan vi sover på. Vad som hände var följande: maken går och lägger sig. Hör att nån skjuter med pistol..tror han..för det smäller satan. Han rusar ned och kollar ut för att se vad som händer. (Ehh, och vad exakt kunde han ha gjort åt saken liksom.) Nåväl, han inser att det är fyrverkerier av den tunga kalibern, så han går och lägger sig. Utan att ha fattat att han satt igång larmet.

Så tonåringen vaknar av att Securitas-snubbarna öppnar hennes sovrumsdörr, som är närmast trappan, och meddelar deras närvaro. Maken hör detta och springer upp för att legitimera sig..som man måste göra.


Efter många om och men så somnar jag om. Med en förkylning från yttre Bengalien.

Klockan 04.01 vaknar jag. Nån djefla dåre håller på att stjäla en bil någonstans, för jag hör ett billarm. Och jag undrar vad det är för ett pucko som väljer att sno en bil i ett villaområde, i stället för på en allmän parkering utanför nåt hyreshus, eller nåt.

Är vaken i flera timmar efter det, men lyckas somna om i nån timme. Vaknar klockan 8. Inte särskilt utvilad. Och dyngförkyld.

Så idag blir det att knarka Otrivin nässpray.

Godmorning

fredag 24 juni 2011

Jamen glad midsommar då

Är på väg till TuttoItalia i Bromma Blocks för att hämta middagen. Japp, jag hoppar sill och potatis. Sen drar vi in till Skansen och firar midsommar med en massa knätofsar...antar jag. Aldrig varit där just på den dagen förut.

Ta hand om varandra och se till att alla barn mår bra. Midsommar och alkohol är ingen bra kombo för dom.

Hej på er

När man känner en riktig SÄPO-tomte

Jag har en kompis som är SÄPO-chef. Väry spännande. När han fick jobbet så tänkte jag att; så bra, jag behöver inte ta med mig några böcker när jag kommer till Skåne och hälsar på honom och hustrun. För han kommer givetvis läsa godnattsagor för mig i form av blodiga och smarriga berättelser om Sveriges underrättelsetjänst och skitfarliga herrar på motorcyklar.

Jamenellerhur. Han är skittråkig. Jag får inte reda på nåt. Bara lite allmänt crap som saknar viktiga detaljer. Teoretiska spörsmål. Hur boring som helst.

För några veckor sen så sa han hasta la vista till Sverige för en längre tid framöver. Han är utlånad till ett land långtbortsomfan och jag tror att han håller på och underrättar där.

Den 24 juli ska jag ned till Skåne och hälsa på frun. Som av en händelse så kommer han hem en snabbis just då. Och eftersom jag håller på att spricka av nyfikenhet, och tycker att han borde vara mer aktsam om vår vänskap, än om rikets säkerhet, så har jag nu ett par veckor på mig att komma på hur fan jag ska få karln att öppna munnen. Tips anybody?

torsdag 23 juni 2011

Smaklig spis



Sköljde min ask med blåbär i morse. Uppenbarligen inte så noga eftersom jag upptäckte en död spindel i den. Lät asken stå kvar på skrivbordet.

Nyss kom maken förbi och tog en näve.

Och spindeln är borta, hehe.

Det här med traditioner

För andra året i rad så har vi hoppat över det här med att engagera oss i midsommar. Av olika anledningar.

Fast nu undrar jag om vi är ensamma i Sverige om att inte ha några som helst planer?

Och saken blev ju inte bättre av att talibanen igår frågade var vi skulle dansa runt midsommarstången någonstans. Jag sa att vi har en finfin flaggstång på tomten, som duger bra, men fick en "ärunteklokihuvetmamma"-blick tillbaka.

Gud vilken bra förälder jag är.

Dumt, dummare, dummast

Höll på att sätta leverpastejsmackan i halsen när jag såg 4:ans reklam nyss.


Kolla, världsomspännande nyheter: tuggummi. Och inte vilket gummi som helst, närå;

ta den rosa, Focus, och du kan prestera bättre på jobbet

ta den blå, Active, och du blir en jävel på att träna

sen kom den bästa;

ta den lila, Beauty, och du blir snygg.

Japp, på fullt allvar så sa "rösten" så.

Men åh så bra. Då beställer jag en container av vardera så är alla problem lösta.

Jävla nötter.

onsdag 22 juni 2011

Mer bling åt folket



Jag har ju gnällt rätt hårt om avsaknaden av blingade skal till min HTC så gissa om jag blev glad när en av våra bästaste butikschefer kom upp på kontoret och gav mig dessa!

...som hon själv har blingat åt mig.

Tack Kajsa, you're the best!

Om tv 4 klockan 07.15

Det står tre tomtar från operans improvisatonsteater, eller vad de nu kan tänkas heta, i tv-rutan.

Och skall på Kristin Kaspersens och Anders vad-han-heter´s uppmaning hitta på en trudelutt om sandstrand i grekland+sol+kärlek+tsatsiki.

30 sekunder senare kastar jag mig över fjärrkontrollen. Och skämskudden.

Tre golgökar som skriker 07.15 liksom.

tisdag 21 juni 2011

Om en make på villovägar

Chansar och ringer maken. Som i godan ro sitter hos sin andra syster.

Jag får ett tokspel och undrar varför i h-e han inte är hemma. Klockan är över 21 och talibanen ska ligga i sängen 20.00. För att inte snacka om min oro.

"Jag är på väg" säger han.

Han kan sova i garaget i natt. Idiot.

Klockan är 21 och han har varit borta i timmar

Han får tio minuter på sig.

Sen ringer jag..nån..eller sätter mig i bilen.

What a day och världsrekord i bilder

Sitter och bloggar för fullt via mobilen och upptäcker flera timmar senare att inte ett skit har kommit upp, så jag kör en bildkavalkad över min dag.

Kommer till jobbet bara för att konstatera att maken, av olika anledningar, lämnat sin bil på parkeringen = jag måste åka tillbaka hem genom köerna och hämta upp honom.

Efter det drar jag till Solnapolisen för att fixa pass. Kom på att det kanske är bra att ha ett sånt om man ska resa sig lite.
Dessvärre var det 96 andra före mig som tänkt på samma sak. Under tiden så ger jag herr Dahl en andra chans.

3,5 timmar senare är jag klar. Och hinner notera att jag ser pårökt ut på passfotot. Skitkul. Kommer ut och upptäcker en bot. Hur jävla korkat är det att ha en parkeringsautomat som bara tar mynt? Jag kan ju omöjligt vara ensam om att alltid bara ha kort på mig. Ärkepuckon.

Drar iväg till mina gamla flytta-hemifrån-och-bo-i-många-år-hoods; Sundbyberg. Till en fotobutik för att fixa ett foto till körkortet..som går ut om en kvart ungefär.

Talar om för snubben att han får trolla. Att jag på passfotot ser ut som en langare. Han skrattar och lovar att jag kommer bli skitsnygg.

Under tiden han framkallar så kollar jag in utsikten.
Hoppsan. Halvnakna män. Ser jobbigt ut det där.

Får fotografierna och spelar cool: stoppar ned fodralet utan att kolla på dem. "Du blev faktiskt snygg" säger mannen som är i min ålder. "Amen tack hörru", säger jag och drar.

Ute i bilen sliter jag upp det och får veckans chock. Fan, det är ju bara två veckor sen som jag proffsfotograferades och var snygg som satan. What the hell happend on the way liksom. Tillbaka till verkligheten.

Känner att jag totalvägrar att ha ett fulfoto på körkortet i 10 år så jag drar till Bromma för att leta efter en sån där fotoautomat. Sladdar in framför Coop vid Bromma Blocks. Kutar in och frågar personalen. Nämen nähä, ingen automat. Ut på parkeringen och suckar för artontusende gången:

VAR ställde jag bilen? Att det ska vara så svårt, det är samma visa v a r e n d a gång: jag hittar den aldrig. Går fram och tillbaka mellan gångarna och håller armen högt och klickar med larmlåset. Hittar bilfan till slut och drar tillbaka till Sumpan.

För jag kommer på att Åhléns har en fotoautomat som stått där sen jag var 18 år. Har ingen lust att få nån mer p-bot så jag ska till att pröjsa biljett.

Jamen eller hur att det gick. Vad är det frågan om?! Chansar och kutar in. Se där ja, den gamla klenoden står kvar:
Jag sätter vad som helst på att det där draperiet har suttit där sen jag var tonåring. Hur som, in i hytten och le.

Kanske bra om man följer instruktionerna. Som att snurra upp stolen. Och öppna ögonen. Tre försök senare med 12 olika foton så har jag ETT hyfsat. Jag känner ingen som blir så inihelskotta ful på bild som jag. På riktigt.

Ut i bilen och känner att jag måste äta. Drar iväg till Sushi-haket invid jobbet. På vägen dit lyssnar jag på Titti Schultz på Rix. Hon är svinbra, som alltid,  men hennes partner suger hästballe. Sorry men så är det. Under en reklampaus håller jag på att köra av vägen. Hör hur en brud sjunger nåt om en dildo. Och avslutar med att säga att "låt sommaren bli extra skön, hitta din sexleksak på bla bla bla." Eh, what the fuck. Okey, jag håller verkligen på att bli asgammal.

Får ett mess från maken om att dumma, dumma, skitdumma svägerskan lånar ut hennes motorcykel till maken under hennes 4 veckor långa semester, så han ska ta med sig talibanen och hämta den idag. Hon bor en timmes väg från Stockholm. Fifan så jag hatar motorcyklar. Och djeflar vad jag avskyr motorcyklar med små talibaner på. Får genast huvudvärk.

Beställer en Yakiniku och undrar hur jag ska få i mig den.
4 tuggor senare behöver jag inte oroa mig. Jag kom nämligen plötsligt att tänka på att maken brukar säga att det i Sverige äts X antal ton Åsnekött varje år, men aldrig att man ser "Åsna" på menyn. Jag tappar matlusten och lämnar resten.

Sen är jag kallad till ett så kallat intervention. En missbrukare ska ställas mot väggen och jag är ombedd att närvara. Det tar 2,5 timmar och är svinjobbigt. Huvudvärken blir om än mer påtaglig. Skulle varit på ett event på Stureplan ikväll, men jag är fullkomligt slut mentalt. Förlåt Kristina!

Efteråt drar jag till mitt andra hem.

Storhandlar. Kommer på att det är midsommarafton denna helg. Blir inte ett dugg stressad då vi har bestämt att vara hemma med tonåringen och hennes kille. Bra så.

På väg till bilen i morse så noterar jag att jag glömt att ta ned min svindyra hängmatta. Hakar loss den och slänger den över hammocken. Om utifall att det skulle regna.


På vägen hem öppnar sig himlen. Det ösregnar, åskar och blixtrar. Jag springer förbi hammocken med påsarna och ser att det regnat rakt igenom taket och hängmattan är dyngblöt. Orka. Tänker på maken som befinner sig på E4:an med min taliban. Mera ont i skallen. Skickar ett mess om att det inte blir nån middag. Laga själva i så fall. Tar fram min middag och sätter mig i soffan.
Kan inte koncentrera mig på nåt annat än att polisen snart ringer och säger att maken och talibanen är påkörda. Huvudet håller på att sprängas och inte vågar jag ringa maken och fråga var de är. Tänk om han ramlar av hojen om telefon börjar vibrera. Man kanske skulle ta bilen och dra iväg och leta efter dom. Om jag är paranoid? Japp, när det kommer till motorcyklar så är jag det. Då blir jag sjukt nervös. Och när jag är nervös så måste jag på toa. Hejdå.

måndag 20 juni 2011

Lotta på Liseberg och (o)schyssta bloggpolare

Jag får ett sms:

Sus: Hälsa din man att hans frikort är på tv. I klädd ett minimalt rött fodral. Lämnar inget till fantasin.

Nämen så himla tråkigt att maken just precis då lastade ur det sista ur en flyttbil på jobbet.

..och jag kände att jag inte behövde ringa och jäkta honom.

Skillnaden mellan min man och andras män

Maken får för sig att hans sockerlåda inte kan stå ute i regnet. (Sen att den har lock och stod ute hela förra sommaren verkar sakna betydelse.)

Så han tar in lådan. Och varför ställa den i ett skåp i köket, när man kan ställa den på mattan vid altandörren.

söndag 19 juni 2011

Sorry honey, not my cup of tea



Jag är hemskt ledsen Arne Dahl, du och jag kommer aldrig att sexa.

Skillnaden mellan män och kvinnor

När man vaknar av sin egen prutt på ett hotellrum i Hamburg

Igår morse vaknar jag av stank som skulle kunna ha väckt Hitler till liv. Eftersom klockan bara var 5 och vi skulle börja dagens sammankomst kl 10.00, så var jag något förbannad på maken. Tänkte att; "hur jävla svårt kan det vara att hålla igen anus, idiot!" Han sussade förstås obemärkt vidare.

Jag är en tönt som inte gillar att tjejer fiser annat än om möjligt i badrummet. Fina flickor gör inte det serrni. I know, don´t kill me. Och skulle jag mot förmodan göra det, så är det små rosa puffmoln. Det vet jag säkert att det är.

Ett par timmar senare står jag i badrummet och gör mig i ordning. Och precis när jag går ut därifrån, så känner jag plötsligt ett tryck över rektum och råkar släppa ut en överjävligt stor prutt. Lite lätt skakad över den enorma tryckvågen, så lägger jag mig och läser, och tänker inte mer på saken.

En kvart senare briserar ytterligare en bomb fjärt. Vänder på mig och råkar vidga på täcket. Och dör. På riktigt. Inga jävla rosa puffmoln anywhere. Den stanken mina vänner, den stanken.

Så hela dagen igår så fick jag gå och knipa. För varje gång det råkade ramla ut en liten fis så var jag tvungen att andas med munnen. Surströmming är rena Dior-parfymen jämfört med vad som kom ur mig.

Note to self: överdosera aldrig finska tjärtabletter. Hur jäkla goda de än är.

Mellan möten och middag igår så råkade vi boka en resa till Egypten. Vi drar om några veckor, till nåt "Hurgada". Har aldrig varit i landet.  Ska bo på vid Makadi Bay, Saraya Suites....anybody? Och kan man lita på att 4-stjärnigt verkligen är 4-stjärnigt?

lördag 18 juni 2011

När fru Universum ska resa till Tyskland

Det är nåt med flygplatser. Jag hamnar a l l t i d på toaletten.
Ni frågar, jag svarar: köpta på SysterLycklig..så klart.
Vi flög via Helsingfors och hade 2,5 timme att spendera på flygplatsen. Hade bestämt mig för att passa på att fylla på sminklagret så jag knallade in på taxfreen.
Bara för att konstatera att Finland är det enda skitlandet i världen som inte säljer "mitt" märke. Blev på asdåligt humör eftersom det kostar skjortan hemma i affärerna.

Hittade en champagnebar och skulle precis till att dränka mina sorger i ett glas Dom Pérignon. Tills jag såg vad ett glas kostade.

40 euro för ett sketet glas. Don´t think so. Nu blev jag på ännu sämre humör.

Fast..det gick snabbt över när jag råkade gå in en butik och hittade ett par skor to die for.
Jamen lugn och fin nu, vänta tills senare så ska ni få se. De var dessutom nedsatta 50% så de kostade bara 2,5 Dom Pérignon-glas. Herregud, ingenting kan få mig på så gott humör som inköp av skor.

De hade andra pjuck där också. En hel vägg full med FITflops. Jag hoppade dom.


...och så hittade jag mitt number one favoritgodis, som bara finns i Finland:

Ni som har koll vet att det är lakrits som smakar tjära. Väry smaskigt.

När vi hade spänt på oss säkerhetsbältena så blev vi upplysta om att Hamburgs flygplats hade stängt alla landningsbanor utom en. Så vi fick sitta i en timme i planet för ny slot-tid. Och svettas. Då blev jag sur igen. Lyckligtvis hade jag en bok med mig.

Arne Dahl. Har aldrig läst honom förut och kommer nästan halvvägs när vi landar.

Tar en taxit till hotellet, och som vanligt hamnar vi i en bil med en förare som går på Ecstasy eller nåt. Rally-Roland var framme vid hotellet på fem röda.

Vi är på en årlig helg hos en leverantör inom inredning. Vi är distributörer för dem i Sverige och det är 20-25 länder som samlas här varje år. Så när vi kommer upp på rummet så hittar vi de sedvanliga fina välkomstpresenterna, samt den nya produktkatalogen. Vi kastar oss över den och kollar årets nyheter.

Sen drar vi ned till restaurangen och jag beställer in ett glas champagne. Och skiter i vad det kostar.

Efter 5 år på samma hotell så tröttnar jag aldrig på hotellets asgoda mat, även om jag nu inte längre får i mig mer än max halva tallriken.

Efter maten går vi upp på rummet och jag tar av mig alla kläder och sätter på mig mina nya shoes. Men åhhh, det syns ju inte hur snygga dom är!

Jaaaaa, det är en tatuering! Har inte ni varit 18 år och korkade?
Lägger mig i sängen och njuter av utsikten.
Me like blingbling, så är det bara. Måste tillbaka till samma affär på vägen hem, för jag blev så till mig i trasorna av dom här, att jag glömde köpa en jättefin tröja med blingbling.

Tänker att jag ska zappa lite och kommer genast på att jag befinner mig i det enda landet i hela jävla världen som dubbar precis allt.
Och hur kul är det att titta på den där deckarbruden i The Closer, eller vad serien nu heter, när hon tjatar på tyska. Hotellet måste dessutom ha fått en ny chef för plötsligt så har de inte CNN längre. Den enda odubbade kanalen i det här landet. Så jag blir skitsur igen och ger upp.

Maken har för länge sen gett upp hoppet om att få lite hankypanky, så han somnar på två röda. Själv borstar jag tänderna näck med skorna på. Kan man sova med dom på tro?