torsdag 16 augusti 2007

Ledig mitt i veckan. Gissa om det straffade sig.

Min dator mår inte så bra. Han håller på att checka ut.

Härom kvällen (säljarens dag 1 i Stockholm) så satt jag till 01.30, för att försöka skapa en snygg inbjudan till alla våra kunder inför den stundande mässan. En inbjudan som skulla falla den här människan i smaken.

Min dator började helt plötsligt att bete sig lite skumt. Jag tänkte inte så mycket på det. Inte mer än att "ehh, det är nog bara för att den har varit på sen 7 i morse". (Daahh, så dataintelligent är jag!)

Så den fick vila lite igår, när jag var ledig. Jag tänkte att den behövde ta igen sig lite. Eftersom den är påslagen all vaken tid.

Jag har en värstingdator. När det kommer till styrka alltså. Hhm, vet inte ens vad det kallas för, men den ska vara "ruggig" enligt professionell utsago.

I morse kom jag till jobbet. Efter att ha försovit mig. För att jag låg och tänkte på idioten.

Så jag var trött och grinig. Och hade sjuuuukt mycket att göra (förlåt Eva, hann inte ens svara på ditt samtal).

När människor kommer och hälsar på oss på kontoret, så fattar ingen hur vi kan ha det tempot som vi har. Jag är mycket medveten om att det inte är hälsosamt, men så är det. Just nu. Och har varit ett tag.

I alla fall. Jag och W är fullständigt ingrottade i alla mässförberedelser. Se till att alla nyheter från USA kommer i tid. Se till att den teoretiska monterplaneringen måste fungera i praktiken. Vilket vi inte kommer att upptäcka förrän vi börjar bygga den 27:e. Mitt i allt detta så vet jag redan nu att jag åker på två dagars "jour" på dagis under mässveckan. Kunde inte ha kommit olägligare. Men å andra sidan så är det bra för talibanen. Hon är för liten för att bli försummad en hel vecka.

Glider in på kontoret med min sedvanliga Shell-frukost. Logga på datorn. Som plötsligt är sååååå seeeeg. Stänger av sig själv 17 gånger. Jag går in och kollar min kapacitet. Det visar sig att den fina, i vanliga fall ganska rosa cirkeln (mycket rosa=mycket kvar att utnyttja) är fullständigt BLÅ! Min dator är full. Och då menar jag sketafull.

Den fortsätter att logga ur sig själv. Jag går in och rensar så mycket jag kan emellan urloggningarna. Plötsligt kan jag bara ha ett program i gång åt gången. Gudskelov är jag bra på att ta back-up-er på mina bilder. Jag har ca 10 000 foton, och det skulle vara katastrof om dessa försvann.

Sen kommer jag på att om min dator kraschar så förlorar jag mina email. Jag kan absolut inte jobba om jag inte har tillgång till dessa. Vi har ca 60 st anställda, och eftersom jag aldrig hinner runt i butikerna, eller ringa, så kommunicerar jag endast via email med dem. Så du kan ju förstå vidden av katastrof om jag förlorar mina emails. Så nu måste jag köra en back up på dessa också. Genast.

Och bortsett från allt det här, så har jag varken råd eller TIIIID med datastrul. Inte nu. Inte innan mässhelvetet är avklarat.

För det står fullständigt klart att den kommer att krascha när som helst. Ibland kommer den klassiska svarta bilden upp, med en massa konstig text på engelska. Jag har några krascher bakom mig, så jag vet. It's a matter of time.

Och jag känner på mig att allt det här händer bara för att jag tog en dag ledigt. Mitt i veckan. Ska aldrig mer göra det. Jävla skitdator.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ajsing bajsing.. vissa straffar datorerna med detsamma. *fniss*
Allvarligt talat; det är ju så trist med datorhaveri.
Ha en riktigt fin dag/helg.
Mvh Lallis

tanja sa...

Även om det straffade sig är jag glad att du kom så att jag fick träffa dig!

kram

MonasUniversum sa...

Lallis: så sant! Och tack detsamma!

Tanja my darling: Jag har armbandet på mig idag. Och det var värt att vara ledig. Tror jag!