Idag är det fotografering på dagis.
Många av er har ju lärt känna min taliban. Jag lägger mig aldrig i vad hon sätter på sig. Men ibland har jag synpunkter.
Så i morse sa jag att klänning var uteslutet. Att det är för kallt. Att hon måste ha strumpor.
Talibanen är en smart tjej. Hon sätter på sig klänning OCH byxor. Givetvis.
Till det så sätter hon på sig att par strumpor med blommor på. Sen får hon ett tokspel. Hon stoppar nämligen in byxorna i strumporna.
"Mamma, jag vill att blommorna ska synas."
"Mmm, men fotografen koncentrerar sig nog mest på alla barns ansikten.
"MEN JAG VILL ATT HAN SKA FOTOGRAFERA MINA STRUMPOR!!"
Jag känner att det inte är läge att ta en konflikt så jag säger att om hon ber snällt, så gör han säkert det.
Yes, sure.
torsdag 4 september 2008
onsdag 3 september 2008
Fyllo. Eller inte.
Jag, maken och kollegan drar iväg i morse för att titta på nya kontorslokaler. Givetvis åker vi i tre olika bilar. När vi avverkat den första lokalen och kommer ut så känner jag att det börjar snurra satan. Vi åker till nästa lokal, med samma hyresvärd, och jag känner att jag inte borde köra alls.
Minns inget från den sista lokalen. Raglar ut som ett fyllo och maken är tvungen att förklara situationen. Kollegan håller i mig så att jag inte ska ramla. Jag inser att bil inte är att tänka på, så maken kör mig hem.
Tillbringar följande 6,5 tim i soffan. I samma position. Sen släpper det någorlunda.
Jag är 43 år. Det känns som om jag måste kontakta nåt reservdelslager snart eftersom hela kroppen börjar säcka ihop.
Eller så måste jag börja träna.
Gaaahh.
Orka.
Minns inget från den sista lokalen. Raglar ut som ett fyllo och maken är tvungen att förklara situationen. Kollegan håller i mig så att jag inte ska ramla. Jag inser att bil inte är att tänka på, så maken kör mig hem.
Tillbringar följande 6,5 tim i soffan. I samma position. Sen släpper det någorlunda.
Jag är 43 år. Det känns som om jag måste kontakta nåt reservdelslager snart eftersom hela kroppen börjar säcka ihop.
Eller så måste jag börja träna.
Gaaahh.
Orka.
tisdag 2 september 2008
Ehh, jaha.
Vaknar kl 04.00. Är fruktansvärt yr i huvudet men hade inte tid att tänka på det då min dröm var något mer intressant.
Drömmer att maken är otrogen. Drömmer att vi sitter ned och har ett långt samtal (yea, right, jag skulle hämta en yxa och slå ihjäl honom IRL!) och jag vill veta vem det den "lycklige" är.
Eftersom min man är en feg jävel så var jag tvungen att ta till lite tricks. Och det lyckades. Till slut säger han;
"Det var Christine Meltzer, hon i Baberiba-gänget."
Och det är här det märkliga sker. För jag svarar;
"Thank God att det var hon!"
Och sen vaknar jag. Och undrar vafan jag menade. Och det skumma var att jag verkligen kände hur LÄTTAD jag var. Alltså när jag fick reda på namnet.
Ibland undrar jag om det står rätt till däruppe. Eller så kanske jag hade lite dåligt samvete...
Drömmer att maken är otrogen. Drömmer att vi sitter ned och har ett långt samtal (yea, right, jag skulle hämta en yxa och slå ihjäl honom IRL!) och jag vill veta vem det den "lycklige" är.
Eftersom min man är en feg jävel så var jag tvungen att ta till lite tricks. Och det lyckades. Till slut säger han;
"Det var Christine Meltzer, hon i Baberiba-gänget."
Och det är här det märkliga sker. För jag svarar;
"Thank God att det var hon!"
Och sen vaknar jag. Och undrar vafan jag menade. Och det skumma var att jag verkligen kände hur LÄTTAD jag var. Alltså när jag fick reda på namnet.
Ibland undrar jag om det står rätt till däruppe. Eller så kanske jag hade lite dåligt samvete...
Not so poppis morsa.
Talibanen är på osedvanligt dåligt humör när hon hämtas idag. Dessvärre stod inköp av höstskor på schemat, varför det fick bära eller brista.
Och bortsett från att jag var färdig med att slänga ut henne från affären, så lyckades vi komma överens om ett par skor.
Väl hemma försvinner jag upp på övervåningen en stund. När jag kommer ned så sitter hon och äter kex. 30 minuter före middag.
Jag säger då att tar hon ett kex till så blir det ingen middag. Att då får hon äta kex till middag. Eller så får hon spara dessa till efter maten. Hon håller 4 kex i handen. Jag går ut i köket. Kommer tillbaka 5 min senare. Hon tuggar. Jag frågar var kexen är. Hon pekar på soffkudden. Under den ligger ETT kex.
"Mmm, men då blir det ingen middag."
Gallskrik.
"Men MAAAAAAAAAAAMMMMA, jag är jättehungrig.
"Spelar tyvärr ingen roll, jag sa åt dig att det inte skulle bli någon mat om du åt upp kexen."
Hysteriskt gallskrik.
"Men MAAAAAMMMMA, min mage skriker efter Chili con carne. Och den säger att du är dum. Och det tycker jag också!"
Och detta är inte fråga om prestige. Det handlar om att få henne att göra som jag säger. Så jag tänker vinna fajten denna gång.
Sen att hon just nu sitter och producerar teckning efter teckning med texten: "Filot mamma" (Förlåt mamma) gör förvisso att man gråter i hjärtat, men fan att jag ger mig.
Och bortsett från att jag var färdig med att slänga ut henne från affären, så lyckades vi komma överens om ett par skor.
Väl hemma försvinner jag upp på övervåningen en stund. När jag kommer ned så sitter hon och äter kex. 30 minuter före middag.
Jag säger då att tar hon ett kex till så blir det ingen middag. Att då får hon äta kex till middag. Eller så får hon spara dessa till efter maten. Hon håller 4 kex i handen. Jag går ut i köket. Kommer tillbaka 5 min senare. Hon tuggar. Jag frågar var kexen är. Hon pekar på soffkudden. Under den ligger ETT kex.
"Mmm, men då blir det ingen middag."
Gallskrik.
"Men MAAAAAAAAAAAMMMMA, jag är jättehungrig.
"Spelar tyvärr ingen roll, jag sa åt dig att det inte skulle bli någon mat om du åt upp kexen."
Hysteriskt gallskrik.
"Men MAAAAAMMMMA, min mage skriker efter Chili con carne. Och den säger att du är dum. Och det tycker jag också!"
Och detta är inte fråga om prestige. Det handlar om att få henne att göra som jag säger. Så jag tänker vinna fajten denna gång.
Sen att hon just nu sitter och producerar teckning efter teckning med texten: "Filot mamma" (Förlåt mamma) gör förvisso att man gråter i hjärtat, men fan att jag ger mig.
måndag 1 september 2008
Augusti-september
Jag har kommit på att jag hatar tiden slutet på augusti och september. Det är mina värsta telefonmånader.
Jo, för då har alla företag haft sina jädra kick off-er och då ska man ringa satan runt till eventuella loosers som går på alla klämkäcka erbjudanden.
Idag sa jag till kollegan att ringer det en enda tomte till så säg att jag har slutat på företaget.
Jo, för då har alla företag haft sina jädra kick off-er och då ska man ringa satan runt till eventuella loosers som går på alla klämkäcka erbjudanden.
Idag sa jag till kollegan att ringer det en enda tomte till så säg att jag har slutat på företaget.
Passa på
Idag är det en perfekt dag för alla säljare att ringa mig.
Jag noterar nämligen att jag säger ja tack till alla som ringer.
Ska nog gå hem nu.
Jag noterar nämligen att jag säger ja tack till alla som ringer.
Ska nog gå hem nu.
Att se signalerna
Jag har tänkt mycket på det här med psykisk stress de senaste dagarna. Och bortsett från att jag redan i förra veckan kände att det susade lite i örona så borde jag ha sett andra saker.
Som när jag kom hem en dag i förra veckan. Fixade middag. Nattade talibanen.
Efter det så skulle jag fixa något i köket, noterade att mina bilnycklar inte låg där de skulle. Letade överallt. Misstänkte till slut att de möjligen kunde vara kvar i bilen. Man har ju jämt så mycket att bära och jag kunde lätt ha lagt dom på sätet eller nåt;
Jag kommer ut. Ser att förardörren är öppen. Och motorn igång. Och det hade gått cirkus 4 timmar sen jag kom hem.
Jag är nog jävligt poppis hos grannarna så här i miljötänkartider.
Som när jag kom hem en dag i förra veckan. Fixade middag. Nattade talibanen.
Efter det så skulle jag fixa något i köket, noterade att mina bilnycklar inte låg där de skulle. Letade överallt. Misstänkte till slut att de möjligen kunde vara kvar i bilen. Man har ju jämt så mycket att bära och jag kunde lätt ha lagt dom på sätet eller nåt;
Jag kommer ut. Ser att förardörren är öppen. Och motorn igång. Och det hade gått cirkus 4 timmar sen jag kom hem.
Jag är nog jävligt poppis hos grannarna så här i miljötänkartider.
Klipp
En fördel med att vara utställare på dessa mässor är att man kan göra en del klipp. Försäljning är givetvis förbjuden men vi utställare brukar ändå mäjka some business.
Igår när jag stod där så kom en utställare och sa att hon var jättesugen på en av våra vaser. Hon frågade om hon fick byta mot en kökskniv. Eftersom jag fortfarande inte har alla indianer i kanoten så tyckte jag att "det går väl bra, knivar är alltid bra att ha."
Jag är ju ingen stjärna i köket. Eller rättare sagt, jag kan, och jag kan nog bra, fast jag tycker det är urtrist och har noll intresse av allt som har med matlagning att göra.
Men jag har tydligen gjort värsta dealen för hon fick en ful vas mot att jag fick en stor, svindyr, Porsche-kniv.
Som att slänga pärlor för svin antar jag.
Igår när jag stod där så kom en utställare och sa att hon var jättesugen på en av våra vaser. Hon frågade om hon fick byta mot en kökskniv. Eftersom jag fortfarande inte har alla indianer i kanoten så tyckte jag att "det går väl bra, knivar är alltid bra att ha."
Jag är ju ingen stjärna i köket. Eller rättare sagt, jag kan, och jag kan nog bra, fast jag tycker det är urtrist och har noll intresse av allt som har med matlagning att göra.
Men jag har tydligen gjort värsta dealen för hon fick en ful vas mot att jag fick en stor, svindyr, Porsche-kniv.
Som att slänga pärlor för svin antar jag.
Jag smög lite
Var tvungen att åka en sväng till mässan igår. Men jag tog det lugnt. Gick runt som en pensionär och undvek hastiga huvudrörelser. Kände mig som en svikare när jag drog hem. Jag vet ju vilket jobb det är att plocka ihop.
Hade lovat barnvakterna, läs: min mamma med make, att vara hemma 17.30. Jag kom 19.30. Och fick en utskällning som hette duga. För att jag borde varit hemma och tagit det lugnt. Eller åtminstone varit hemma i tid.
Plötsligt var jag 15 igen och hade missat utegångstiden. En något märklig känsla när man är 43.
Tonåringen satt i soffan och garvade läppen av sig. Ombytta roller.
Men nu är det måndag och dags att planera för nästa mässa i oktober.
Under min frånvaro i helgen så passade maken på att göra några konstiga dealar med några helt nya leverantörer, som har med den mässan att göra (Hem & Villa 9-12/10).
Jag känner att jag måste styra upp det där lite grand eftersom han har en tendens att "flyta iväg" lite om jag inte sätter på kopplet och trycker på bromspedalen.
Och tror han för en sekund att mitt zoombie-liknande tillstånd skulle gör mig till en snäll hustru/kompanjon, ja, då är han ute och hojar!
Hade lovat barnvakterna, läs: min mamma med make, att vara hemma 17.30. Jag kom 19.30. Och fick en utskällning som hette duga. För att jag borde varit hemma och tagit det lugnt. Eller åtminstone varit hemma i tid.
Plötsligt var jag 15 igen och hade missat utegångstiden. En något märklig känsla när man är 43.
Tonåringen satt i soffan och garvade läppen av sig. Ombytta roller.
Men nu är det måndag och dags att planera för nästa mässa i oktober.
Under min frånvaro i helgen så passade maken på att göra några konstiga dealar med några helt nya leverantörer, som har med den mässan att göra (Hem & Villa 9-12/10).
Jag känner att jag måste styra upp det där lite grand eftersom han har en tendens att "flyta iväg" lite om jag inte sätter på kopplet och trycker på bromspedalen.
Och tror han för en sekund att mitt zoombie-liknande tillstånd skulle gör mig till en snäll hustru/kompanjon, ja, då är han ute och hojar!
söndag 31 augusti 2008
Borta bra...
I'm home.
Igår morse vaknade jag och kände mig stenpackad. Jag dricker ytterst sällan alkohol varför känslan var djävulskt obehaglig. Jag kunde inte gå, jag raglade och ramlade. Spydde som en gris. Hade ett tryck på vänster sida i huvudet.
Jag fick fullständig panik.
Maken ringde sjukvårdsupplysningen, och både han och jag fick en chock när de sa att en ambulans omgående måste tillkallas.
Efter skallröntgen konstaterar man att jag inte hade någon tumör, hjärnblödning, propp eller andra konstigheter. Man pratade latin: nåt om att det kanske var kristaller i örat som halkat snett och därmed påverkar balansen. Man vet inte orsaken, men de gissade på stress och oro. Dessvärre finns inget botemedel. Det kan hålla i sig i några veckor och man kan få tillbaka det.
Idag mår jag mycket bättre. Det svajar lite men om jag undviker att böja mig så är det helt okey.
I morgon så ska jag ringa husläkaren. För jag drog nämligen från sjukhuset innan alla prover var redovisade. Alltså, jag väntade på den sista läkaren i över 5 timmar, sen skrev jag ut mig själv vid 21-tiden; "du får underteckna detta papper, och det räknas som en avvikelse."
Längtan hem till mina barn och min familj blev för stor. Och talibanen var jätteledsen. Hon bröt ihop fullständigt när jag åkte iväg i amulansen.
Så för säkerhets skull så ska jag be husläkaren ta ett borrelia-prov. (Tack Sara för det "tipset".)
Och hörrni, tack för alla snälla kommenterar. De värmde ordentligt.
Jag älskar min blogg.
Igår morse vaknade jag och kände mig stenpackad. Jag dricker ytterst sällan alkohol varför känslan var djävulskt obehaglig. Jag kunde inte gå, jag raglade och ramlade. Spydde som en gris. Hade ett tryck på vänster sida i huvudet.
Jag fick fullständig panik.
Maken ringde sjukvårdsupplysningen, och både han och jag fick en chock när de sa att en ambulans omgående måste tillkallas.
Efter skallröntgen konstaterar man att jag inte hade någon tumör, hjärnblödning, propp eller andra konstigheter. Man pratade latin: nåt om att det kanske var kristaller i örat som halkat snett och därmed påverkar balansen. Man vet inte orsaken, men de gissade på stress och oro. Dessvärre finns inget botemedel. Det kan hålla i sig i några veckor och man kan få tillbaka det.
Idag mår jag mycket bättre. Det svajar lite men om jag undviker att böja mig så är det helt okey.
I morgon så ska jag ringa husläkaren. För jag drog nämligen från sjukhuset innan alla prover var redovisade. Alltså, jag väntade på den sista läkaren i över 5 timmar, sen skrev jag ut mig själv vid 21-tiden; "du får underteckna detta papper, och det räknas som en avvikelse."
Längtan hem till mina barn och min familj blev för stor. Och talibanen var jätteledsen. Hon bröt ihop fullständigt när jag åkte iväg i amulansen.
Så för säkerhets skull så ska jag be husläkaren ta ett borrelia-prov. (Tack Sara för det "tipset".)
Och hörrni, tack för alla snälla kommenterar. De värmde ordentligt.
Jag älskar min blogg.
lördag 30 augusti 2008
Smaskalainen
Bakom detta draperi sitter en tant o äter. Hur jag vet? Hennes löständer klapprar så hårt att tavlorna snart ramlar i golvet!
Utflykt
Det var visst inte meningen att jag skulle till mässan idag. Nån däruppe (eller därnere!) såg till att det blev ambulans till St Göran. Nåt med balansen. De vill röntga hjärnan. Låter ju lagom kul. I väntan på det så ligger jag här och har aptråkigt. Borde ha tagit med mig datorn! Och vet ni vad det skumma är?! På akuten sa dom att det är två till med balansproblen FRÅN MÄSSAN! Vafan är det frågan om?!
fredag 29 augusti 2008
Kan man?
Kan man gå och lägga sig kl 21 en fredagkväll?
Fötter och rygg värker satan så man är ju inte direkt upplagd för vild sex med maken.
Mm. Så får det bli.
Ska bara komma på nåt sätt att ta mig från soffan upp till sängen. Just nu känns det som att det är en kilometer.
Och jag skulle utan vidare kunna krypa hela vägen.
Fötter och rygg värker satan så man är ju inte direkt upplagd för vild sex med maken.
Mm. Så får det bli.
Ska bara komma på nåt sätt att ta mig från soffan upp till sängen. Just nu känns det som att det är en kilometer.
Och jag skulle utan vidare kunna krypa hela vägen.
"Crea Maria"
Idag kom det in en tjej och presenterade sig som "en som läser min blogg", eller nåt i den stilen.
Bortsett från att jag blev jävligt bajsnödig av nervositet, som jag noggrant såg till att hon inte märkte, så var det nåt bekant med den här tjejen.
Men jag var så imponerad av att hon, en (vad jag trodde) okänd människa, vågade gå in i min monter och säga hej, att jag inte kunde tänka klart.
Nu. Nu kom jag på vem du är!
VARFÖR SA DU INTE ATT DET VAR DUU!? Du måste ju f-n ha vetat att det var jag, Diva, från PappRikas gamla forum!!
Och tack gulliga du för den fina tygskon! Och stort lycka till med Skapa Hobby!
Bortsett från att jag blev jävligt bajsnödig av nervositet, som jag noggrant såg till att hon inte märkte, så var det nåt bekant med den här tjejen.
Men jag var så imponerad av att hon, en (vad jag trodde) okänd människa, vågade gå in i min monter och säga hej, att jag inte kunde tänka klart.
Nu. Nu kom jag på vem du är!
VARFÖR SA DU INTE ATT DET VAR DUU!? Du måste ju f-n ha vetat att det var jag, Diva, från PappRikas gamla forum!!
Och tack gulliga du för den fina tygskon! Och stort lycka till med Skapa Hobby!
Ingen koll
Kommer hem och upptäcker en skål med plommon. Tar för givet att dessa har inhandlats i den lokala ICA-butiken.
Det visar sig att vi har ett plommonträd i trädgården.
Och ja visst, jag har noterat ett träd därborta vid stora entrén, men inte tänkt så mycket på det. Jag är ju inte så hemma på sånt här.
Och nu, efter 6 år, så har det plötsligt bestämt sig för att "frukta" sig lite.
Så nu har vi plommon så att det räcker till hela grannskapet för det bara dignar. Hmm, säger man så?
Nåväl. Man kanske måste gå en sån där trädgårdskurs.
Vilken koll jag har.
Det visar sig att vi har ett plommonträd i trädgården.
Och ja visst, jag har noterat ett träd därborta vid stora entrén, men inte tänkt så mycket på det. Jag är ju inte så hemma på sånt här.
Och nu, efter 6 år, så har det plötsligt bestämt sig för att "frukta" sig lite.
Så nu har vi plommon så att det räcker till hela grannskapet för det bara dignar. Hmm, säger man så?
Nåväl. Man kanske måste gå en sån där trädgårdskurs.
Vilken koll jag har.
torsdag 28 augusti 2008
Det är ju för jävligt
Springer in till min hovleverantör av smycken och frågar var ägarinnan är.
I morgon opereras hon. Bröstcancer.
Och varje gång tänker jag att jag måste börja klämma lite.
Och nästa dag har jag glömt det.
Och jag är säker på att det en dag kommer att straffa sig.
I morgon opereras hon. Bröstcancer.
Och varje gång tänker jag att jag måste börja klämma lite.
Och nästa dag har jag glömt det.
Och jag är säker på att det en dag kommer att straffa sig.
Hmmm
Jag undrar om man ska bli orolig när laptopen låter som ett tröskvärk.
Den hyfsat nya datorn.
Som var allt annat än gratis.
"Mycket bra, sällan några problem", som det hette.
Det låter satan.
Tror det är dags att backa up sig lite.
Och det känns ju verkligen som om man har tiiiid med det denna vecka.
Den hyfsat nya datorn.
Som var allt annat än gratis.
"Mycket bra, sällan några problem", som det hette.
Det låter satan.
Tror det är dags att backa up sig lite.
Och det känns ju verkligen som om man har tiiiid med det denna vecka.
Not too smart.
Om man betalar 150 000 kr, borde man inte se till att ÅTMINSTONE utställare kan parkera? Jävla puckon.
Ha, ha, det visste ni inte!
Knallar ut i trädgården för att plocka lite äpplen för dekoration i montern.
Jag brukar aldrig plocka äpplen från mina 8(!) äppelträd. För jag är allergisk.
Det har regnat hela natten.
Jag är nysminkad.
Mm, det är inte så svårt att fatta att jag blir dyngsur. Sen gör jag något, som jag INTE tänker delge er, och det resulterar i att min ena strumpa blir dyngsur.
En strumpa som jag bara var tvungen att ha idag.
Jag kan härmed meddela er att det går jävligt bra att torka en strumpa i mikron!
Nåväl.
Nu kör vi så att det ryker!
Ni får hänga med från mobilen.
Jag brukar aldrig plocka äpplen från mina 8(!) äppelträd. För jag är allergisk.
Det har regnat hela natten.
Jag är nysminkad.
Mm, det är inte så svårt att fatta att jag blir dyngsur. Sen gör jag något, som jag INTE tänker delge er, och det resulterar i att min ena strumpa blir dyngsur.
En strumpa som jag bara var tvungen att ha idag.
Jag kan härmed meddela er att det går jävligt bra att torka en strumpa i mikron!
Nåväl.
Nu kör vi så att det ryker!
Ni får hänga med från mobilen.
onsdag 27 augusti 2008
Viktiga listan
Får absolut inte glömma i morgonbitti:
lampolja
tändare
vinflaska
äpplen från trädgården
kottar, var fan hittar jag kottar?
talibanens amerikanska klänning + galge (till Connection hanger'n)
nötter
kaffebönor
Systemet: vinbox (jajamensan, vi super ner kunderna så att de handlar mycket!)
lampolja
tändare
vinflaska
äpplen från trädgården
kottar, var fan hittar jag kottar?
talibanens amerikanska klänning + galge (till Connection hanger'n)
nötter
kaffebönor
Systemet: vinbox (jajamensan, vi super ner kunderna så att de handlar mycket!)
Som man bäddar.
Chips och kaktusté.
Bra middag va?
Är det konstigt att man har problem med vikten.
Men jag kan fan inte äta middag kl 21-22 på kvällarna.
Får banta nästa vecka.
Bra middag va?
Är det konstigt att man har problem med vikten.
Men jag kan fan inte äta middag kl 21-22 på kvällarna.
Får banta nästa vecka.
Fina flickor håller på sig.
Men nu gick det inte längre. Dagens första besök, 17.00. Jag tänkte att det var viktig information!
Morgontankar
Jag tänker på en sak. Vi ställer ju ut på denna mässa två gånger om året. För present- och inredningsbranschen så är dom de viktigaste införsäljningsperioderna på hela året. Och det är alltid torsdag-söndag. Det är alltså nu alla butiker köper in allt som ska säljas i höst och under julen.
Och vi har ju gjort det här några år nu. Och det är samma sak varje, varje, varje gång:
Jag sliter som en jävla babian måndag, tisdag onsdag.
Torsdag 09.30 öppnar mässan.
Och då har mina batterier tagit slut.
Och då kopplar jag på autopiloten.
Och är så inihelvetejävlaövertrevligochtjolahoppsanvadlivetärkul-entusiastisk. (Men vissa kunder är kul att träffa!)
Sen packar man ned allt söndag kväll. Och det är då man kutar runt som dårar för att köpa saker billigt av andra utställare. Det är liksom lönen för mödan..
Måndag morgon kl 07.00 måste jag vara där för att vänta in transportföretaget för vidare transport till vårt lager.
På tisdagen lägger jag mig ned och dör.
I en dag ungefär.
Sen är det fullt ös igen.
Till vår 3:e mässa i oktober. Som är annorlunda för den är bara för er, allmänheten: Hem- och Villa. Och då ställer vi ut i egenskap av butiksägare, vårt tredje affärsområde.
Nån som är avis?
Skulle inte tro det.
Och vi har ju gjort det här några år nu. Och det är samma sak varje, varje, varje gång:
Jag sliter som en jävla babian måndag, tisdag onsdag.
Torsdag 09.30 öppnar mässan.
Och då har mina batterier tagit slut.
Och då kopplar jag på autopiloten.
Och är så inihelvetejävlaövertrevligochtjolahoppsanvadlivetärkul-entusiastisk. (Men vissa kunder är kul att träffa!)
Sen packar man ned allt söndag kväll. Och det är då man kutar runt som dårar för att köpa saker billigt av andra utställare. Det är liksom lönen för mödan..
Måndag morgon kl 07.00 måste jag vara där för att vänta in transportföretaget för vidare transport till vårt lager.
På tisdagen lägger jag mig ned och dör.
I en dag ungefär.
Sen är det fullt ös igen.
Till vår 3:e mässa i oktober. Som är annorlunda för den är bara för er, allmänheten: Hem- och Villa. Och då ställer vi ut i egenskap av butiksägare, vårt tredje affärsområde.
Nån som är avis?
Skulle inte tro det.
tisdag 26 augusti 2008
Inte som vanligt.
Jag har precis kommit innanför dörren. Klockan är 20.30. Maken har hämtat talibanen och lagat middag. En mycket märklig känsla.
I normala fall hämtar ju jag, men maken smörar lite:
"Alltså, är det inte bättre att jag åker och hämtar henne och fixar mat, du är mycket bättre än jag på fixa montrarna?!"
Och jag är ju inte mer kvinna än att jag inte faller för lite rundsmörjning.
Men satan vad trött jag är.
I normala fall hämtar ju jag, men maken smörar lite:
"Alltså, är det inte bättre att jag åker och hämtar henne och fixar mat, du är mycket bättre än jag på fixa montrarna?!"
Och jag är ju inte mer kvinna än att jag inte faller för lite rundsmörjning.
Men satan vad trött jag är.
Apropå personlighetstestet...
Min bror har identiskt svar med min man.
Hans fru har identiskt svar med mig.
Det kunde ha varit lite incestvarning här tycker jag nog.
Hans fru har identiskt svar med mig.
Det kunde ha varit lite incestvarning här tycker jag nog.
Inte. Nej. Not. Nix.
Det är två veckor sedan dagiset öppnade. Ni som är föräldrar fattar vad det innebär.
Ni andra behöver då veta att det är ungefär 2 veckors inkubationstid på alla sjukdomar som ev. är i omlopp.
Talibanen, som hostar: "mamma, jag håller nog på att bli sjuk, känn vad varm jag är."
Så med detta är jag RÄTT övertygad om att det INTE är en kvinna som är planeringsansvarig för mässan på Stockholmsmässan.
Och eftersom jag är snabbast upp ur sängen så lär det ju inte bli jag som får vara hemma.
Nu måste jag rusa!
Ni andra behöver då veta att det är ungefär 2 veckors inkubationstid på alla sjukdomar som ev. är i omlopp.
Talibanen, som hostar: "mamma, jag håller nog på att bli sjuk, känn vad varm jag är."
Så med detta är jag RÄTT övertygad om att det INTE är en kvinna som är planeringsansvarig för mässan på Stockholmsmässan.
Och eftersom jag är snabbast upp ur sängen så lär det ju inte bli jag som får vara hemma.
Nu måste jag rusa!
måndag 25 augusti 2008
Äktenskaplig diskussion.
Maken diskuterar min kommentar om hans personlighetstest.
Sen diskuterar han resultatet av min personlighetstext. Speciellt de yrken som jag då skulle passa för.
"Stryk det där med sjuksköterska!!"
"Vadå?" Säger jag.
"Inte fan ser man röken av dig när man är sjuk!"
Fotnot: maken ringer i morse och piper något om att han har ont i halsen. Jag svarar: "du har inte ont nånstans den här veckan, okey!"
Sen diskuterar han resultatet av min personlighetstext. Speciellt de yrken som jag då skulle passa för.
"Stryk det där med sjuksköterska!!"
"Vadå?" Säger jag.
"Inte fan ser man röken av dig när man är sjuk!"
Fotnot: maken ringer i morse och piper något om att han har ont i halsen. Jag svarar: "du har inte ont nånstans den här veckan, okey!"
Makens personlighetstest.
Okey. Maken gör personlighetstest. Jag vill nog lägga in ett veto här, och det som INTE stämmer skriver jag med versaler.
PRAKTISKT LAGDA, TRADITIONELLA OCH VÄLORGANISERADE. FYSISKT AKTIVA. Ointresserade av teoretiska frågor om de inte ser en praktisk tillämpning. BESITTER EN KLAR BILD AV HUR SAKER OCH TING SKA VARA. Lojala. Arbetar hårt. Ofta ledare, med GOD ORGANISATIONSFÖRMÅGA. “Goda medborgare” som värdesätter trygghet och lugn.
Tjoff, tjoff, tjoff. Det var inte mycket som stämde där..
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Militärer, affärsföreståndare, chefer, poliser, domare, ekonomichefer, LÄRARE, säljare, regeringstjänstemän, försäkringsagenter, VÅRDCHEFER, HANDELS- OCH TEKNIKLÄRARE
Ovan yrken i VERSALER skulle vara direkt livsfarliga för omgivningen.
Tro mig.
PRAKTISKT LAGDA, TRADITIONELLA OCH VÄLORGANISERADE. FYSISKT AKTIVA. Ointresserade av teoretiska frågor om de inte ser en praktisk tillämpning. BESITTER EN KLAR BILD AV HUR SAKER OCH TING SKA VARA. Lojala. Arbetar hårt. Ofta ledare, med GOD ORGANISATIONSFÖRMÅGA. “Goda medborgare” som värdesätter trygghet och lugn.
Tjoff, tjoff, tjoff. Det var inte mycket som stämde där..
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Militärer, affärsföreståndare, chefer, poliser, domare, ekonomichefer, LÄRARE, säljare, regeringstjänstemän, försäkringsagenter, VÅRDCHEFER, HANDELS- OCH TEKNIKLÄRARE
Ovan yrken i VERSALER skulle vara direkt livsfarliga för omgivningen.
Tro mig.
Lättlurad? Sulle inte tro det!
Maken gjorde personlighetstestet (se lite längre ned) och jag ska med glädje delge er resultatet ikväll.
Om hur man riggar ett test till bästa fördel...
Om hur man riggar ett test till bästa fördel...
söndag 24 augusti 2008
Najs traj!
Ringer transportören och hoppas att han skall säga att jag kan få sovmorgon. Att jag kan möta upp honom 7.30 för att lasta monterutrustning till mässan.
Icke.
Jag fick order om att vara på plats 06.30.
Till och med plenty av fåglar ligger och sover då.
Dra åt h-e vilken vecka jag har att se fram emot.
Jag får helt enkelt köra lite mobilbloggning.
Icke.
Jag fick order om att vara på plats 06.30.
Till och med plenty av fåglar ligger och sover då.
Dra åt h-e vilken vecka jag har att se fram emot.
Jag får helt enkelt köra lite mobilbloggning.
Inte bra
Vaknar och känner mig skum.
Först tror jag det är för att jag satt uppe sent = för lite sömn.
Men det känns mer som om jag har bomull i hela huvudet. Och nåt fel på balanssinnet. Konstigt skakig i kroppen.
I morgon skall jag vara på jobbet 06.30. För att följa med transportören ut till mässan med alla våra prylar. För att bygga två montrar. Som ska vara färdiga på onsdag.
Det är fan inte läge nu.
Först tror jag det är för att jag satt uppe sent = för lite sömn.
Men det känns mer som om jag har bomull i hela huvudet. Och nåt fel på balanssinnet. Konstigt skakig i kroppen.
I morgon skall jag vara på jobbet 06.30. För att följa med transportören ut till mässan med alla våra prylar. För att bygga två montrar. Som ska vara färdiga på onsdag.
Det är fan inte läge nu.
Jag gjorde ett test. Vojne, vojne!
Din personlighetstyp:
Tystlåtna, vänliga och samvetsgranna. Pålitliga. Sätter oftast andras behov framför sina egna. Stabila och praktiskt lagda. Värdesätter trygghet och traditioner. Välutvecklat sinne för form och funktion. Uppmärksamma på detaljer i det sociala samspelet. Extremt lyhörda för andras känslor. Vill vara till nytta för andra.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Inredningsdesigners, designers, sjuksköterskor, administratörer, operativa chefer, sekreterare, förskole- och dagispersonal, socialarbetare, personalvetare, juristassistenter, präster, kontorsansvariga, affärsinnehavare, ekonomibiträden, hemmafruar/hemmamän, trädgårdsmästare, kuratorer, familjerådgivare, hälsovårdspersonal, bibliotekarier, medicintekniker.
Okey. Fyra jobb går fetbort: förskole- och dagispersonal, ekonomibiträde , affärsinnehavare och trädgårdsmästare. Resten är hugget som stucket.
Tror minsann att det är dags att säga upp sig.
Igen.
Till testet! Som jag snodde av Dubbelörnen...tack!
Och käraste lilla make: var snäll och gör detta test för jag vill se vad du egentligen borde jobba med!
Tystlåtna, vänliga och samvetsgranna. Pålitliga. Sätter oftast andras behov framför sina egna. Stabila och praktiskt lagda. Värdesätter trygghet och traditioner. Välutvecklat sinne för form och funktion. Uppmärksamma på detaljer i det sociala samspelet. Extremt lyhörda för andras känslor. Vill vara till nytta för andra.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Inredningsdesigners, designers, sjuksköterskor, administratörer, operativa chefer, sekreterare, förskole- och dagispersonal, socialarbetare, personalvetare, juristassistenter, präster, kontorsansvariga, affärsinnehavare, ekonomibiträden, hemmafruar/hemmamän, trädgårdsmästare, kuratorer, familjerådgivare, hälsovårdspersonal, bibliotekarier, medicintekniker.
Okey. Fyra jobb går fetbort: förskole- och dagispersonal, ekonomibiträde , affärsinnehavare och trädgårdsmästare. Resten är hugget som stucket.
Tror minsann att det är dags att säga upp sig.
Igen.
Till testet! Som jag snodde av Dubbelörnen...tack!
Och käraste lilla make: var snäll och gör detta test för jag vill se vad du egentligen borde jobba med!
lördag 23 augusti 2008
Ibland går det fort.
Förra gången råkade jag anmäla talibanen till babysim. Alltså 4-9 månader. Typ.
Make mycket irro.
Denna gång har jag lyckats anmäla henne till en något mer avancerad simning. För 7-åringar. Typ.
Make irro.
Det verkar som om jag sladdar lite på tangenterna.
Ska nog låta maken sköta den där biten.
Make mycket irro.
Denna gång har jag lyckats anmäla henne till en något mer avancerad simning. För 7-åringar. Typ.
Make irro.
Det verkar som om jag sladdar lite på tangenterna.
Ska nog låta maken sköta den där biten.
Korkskalle
Helt plötsligt får jag 1,5 timme helt ensam i mitt hus;
Make och taliban är på simskola och tonåringen på maskerad.
Att detta händer är mycket ovanligt.
Och NORMALA människor skulle ju ta till vara på det.
Så utan att koppla in det övre kontoret så passar jag på att byta sängkläder, ta fram nytt överkast och nya gardiner inför den stundande höst-vintern.
Jag måste f-n vara dum i huvudet.
Make och taliban är på simskola och tonåringen på maskerad.
Att detta händer är mycket ovanligt.
Och NORMALA människor skulle ju ta till vara på det.
Så utan att koppla in det övre kontoret så passar jag på att byta sängkläder, ta fram nytt överkast och nya gardiner inför den stundande höst-vintern.
Jag måste f-n vara dum i huvudet.
Chefa sig lite.
Vi har 3 viktiga mässor om året; två för Sveriges alla inköpare i vår bransch, och en för allmänheten.
Och eftersom jag är en god organisatör, för att inte säga i världsklass jämförelsevis med somliga i min direkta närhet, så är det jag som är chääääf vid dessa mässor.
Jag får alltså bestämma 3 gånger om året. Utan en endaste liten protest från maken. Jag bara: gör så, sen si, fixa här, lyft där. Utan att en enda gång bli ifrågasatt på minsta vis. En mycket najs känsla.
Och tycker maken att det är Hitler-fasoner här hemma, så är det inget mot mässorna. Där pekar jag med hela handen.
Men så blir det bra också.
Kanske ska tillägga att stjärnan i familjen vad gäller försäljning dessvärre inte är jag. Maken är överlägsen. Alla kategorier. Det är väl det som kallas teamwork antar jag...
Och eftersom jag är en god organisatör, för att inte säga i världsklass jämförelsevis med somliga i min direkta närhet, så är det jag som är chääääf vid dessa mässor.
Jag får alltså bestämma 3 gånger om året. Utan en endaste liten protest från maken. Jag bara: gör så, sen si, fixa här, lyft där. Utan att en enda gång bli ifrågasatt på minsta vis. En mycket najs känsla.
Och tycker maken att det är Hitler-fasoner här hemma, så är det inget mot mässorna. Där pekar jag med hela handen.
Men så blir det bra också.
Kanske ska tillägga att stjärnan i familjen vad gäller försäljning dessvärre inte är jag. Maken är överlägsen. Alla kategorier. Det är väl det som kallas teamwork antar jag...
Handen i kakburken.
Är på IKEA för jobbets räkning. Går förbi fiket och tänker: ska jag? Trotsar mitt dåliga samvete och köper fika. Hinner stoppa första spadtaget med paj i munnen och har fortfarande skeden i munnen när telefonen ringer. Det är talibanen: vad gör du och när kommer du hem?!
Som sagt
För en kvart sen:
Kommer ned till maken och talibanen, som sitter i soffan. Maken "kryper upp" mot mig.
Make: Vad ska vi göra idag?
Hustru: Hhm, om du vill göra mig glad så vet jag en sak du kan göra.
Make: Vadå?
Hustru: Du kan göra rent den där kastrullen du lämnade efter dig igår! (Vi äter sällan middagar tillsammans och i normala fall står det alltid en tallrik färdigfylld med mat. Dock icke igår. Och jag får tokspel när han bara lämnar allt.)
Make, skrattar: Jaha, jag trodde du menade nåt annat. Och gav mig "sängkammarblicken".
Så då undrar jag, är det det här med kvinnor från Venus och män från Mars det handlar om....
...eller har man varit tillsammans i 10 år och det är dags för lite nytändning?
Well, nu ska jag till IKEA och handla lite sittmöbler till vår monter på mässan.
Kommer ned till maken och talibanen, som sitter i soffan. Maken "kryper upp" mot mig.
Make: Vad ska vi göra idag?
Hustru: Hhm, om du vill göra mig glad så vet jag en sak du kan göra.
Make: Vadå?
Hustru: Du kan göra rent den där kastrullen du lämnade efter dig igår! (Vi äter sällan middagar tillsammans och i normala fall står det alltid en tallrik färdigfylld med mat. Dock icke igår. Och jag får tokspel när han bara lämnar allt.)
Make, skrattar: Jaha, jag trodde du menade nåt annat. Och gav mig "sängkammarblicken".
Så då undrar jag, är det det här med kvinnor från Venus och män från Mars det handlar om....
...eller har man varit tillsammans i 10 år och det är dags för lite nytändning?
Well, nu ska jag till IKEA och handla lite sittmöbler till vår monter på mässan.
fredag 22 augusti 2008
Man kanske är nummer 2 i alla fall?!
Maken tar hand om talibanen medan jag drar iväg med tonåringen för att övningsköra.
Dryga timmen senare kommer man hem och förväntar sig en trevlig kväll i soffan med två alternativ; antingen jobba parallellt eftersom vi ligger sjukt mycket efter i mässförberedelserna.
Eller se en film tillsammans.
Vad hittar jag?
En man som sitter med mysfilten, 2 uppätna glassar, en skål med favoritchokladen och läsk.
Framför OS-sändningarna.
Det måste ha gått jävligt fort med att dumpa talibanen i säng.
Jag gör således ett test.
Slår mig ned intill med datorn i knät. Surfar sig lite. En halvtimme går. Till slut lackar jag och frågar "ska vi se det här hela kvällen? I så fall drar jag upp."
Eftersom han är en man från Mars, och uppenbarligen inte pratar kvinnospråk så greppar han inte situationen på rätt sätt. Han svarar med att attackera.
Så hustrun från Venus sliter ur datasladden, ut i köket, tar resten av hans favoritchoklad, fast man inte är ett jävla dugg sugen, går upp på sängkammarn, trycker i sig all choklad på nolltid, mår illa för att det smakar skit, och blir ännu mer förbannad.
Så attraktiv var man alltså att umgås med.
Ska nog höra mig för på stan, det kanske finns en annan fru därute.
Dryga timmen senare kommer man hem och förväntar sig en trevlig kväll i soffan med två alternativ; antingen jobba parallellt eftersom vi ligger sjukt mycket efter i mässförberedelserna.
Eller se en film tillsammans.
Vad hittar jag?
En man som sitter med mysfilten, 2 uppätna glassar, en skål med favoritchokladen och läsk.
Framför OS-sändningarna.
Det måste ha gått jävligt fort med att dumpa talibanen i säng.
Jag gör således ett test.
Slår mig ned intill med datorn i knät. Surfar sig lite. En halvtimme går. Till slut lackar jag och frågar "ska vi se det här hela kvällen? I så fall drar jag upp."
Eftersom han är en man från Mars, och uppenbarligen inte pratar kvinnospråk så greppar han inte situationen på rätt sätt. Han svarar med att attackera.
Så hustrun från Venus sliter ur datasladden, ut i köket, tar resten av hans favoritchoklad, fast man inte är ett jävla dugg sugen, går upp på sängkammarn, trycker i sig all choklad på nolltid, mår illa för att det smakar skit, och blir ännu mer förbannad.
Så attraktiv var man alltså att umgås med.
Ska nog höra mig för på stan, det kanske finns en annan fru därute.
Vafan är det frågan om!
Två timmar har gått sedan tvestjärtsincidenten. Jag skrev aldrig att jag kommenderade tonåringens pojkvän att utrota fanskapet.
Dessvärre kunde han inte hitta den.
Middag är lagad och förtärd.
Dags att jobba, med datorn i knät i soffan.
Låter dataväskan ligga intill mig på soffan.
Ser en rörelse ovanpå dataväskan i min vänstra ögonvrå.
Vänder på huvudet och ser mördartvestjärten. Den är på väg till mig.
All går i ultrarapid;
datorn flyger upp i luften och landar, gudskelov, i ena fåtöljen,
jag skriker rakt ut och skrämmer skiten ur maken och talibanen som sitter intill,
dom fattar ingenting och flyger upp ur soffan av bara farten.
Jag springer ut i köket.
Maken har till slut ihjäl den. Och garvar läppen av sig;
"En är rädd för myror (tonåringen), en är livrädd för spindlar (maken) och en är rädd för tvestjärtar, kul familj!"
Det är bara talibanen som beter sig normalt.
So far.
Dessvärre kunde han inte hitta den.
Middag är lagad och förtärd.
Dags att jobba, med datorn i knät i soffan.
Låter dataväskan ligga intill mig på soffan.
Ser en rörelse ovanpå dataväskan i min vänstra ögonvrå.
Vänder på huvudet och ser mördartvestjärten. Den är på väg till mig.
All går i ultrarapid;
datorn flyger upp i luften och landar, gudskelov, i ena fåtöljen,
jag skriker rakt ut och skrämmer skiten ur maken och talibanen som sitter intill,
dom fattar ingenting och flyger upp ur soffan av bara farten.
Jag springer ut i köket.
Maken har till slut ihjäl den. Och garvar läppen av sig;
"En är rädd för myror (tonåringen), en är livrädd för spindlar (maken) och en är rädd för tvestjärtar, kul familj!"
Det är bara talibanen som beter sig normalt.
So far.
Fjantig. Ja. OCH?!
Jag har sagt det förr: jag har inga problem med några som helst kryp.
Utom tvestjärtar.
Sitter i godan ro i fåtöljen och läser lokalbladet.
Helt slut efter en pissvecka.
Helt avslappnad.
Kommer till mittuppslaget och noterar en tvesjärt, något tilltryckt MEN VID LIV.
Jag kan säga att tidningsfan flög flera meter. Och det var mycket länge sedan jag var så nära ett diarréanfall.
Så kan någon upplysa mig om det EXAKTA existensberättigandet en tvestjärtsjävel eventuellt har?!!
Fy f-n, jag har fortfarande hjärtklappning.
Utom tvestjärtar.
Sitter i godan ro i fåtöljen och läser lokalbladet.
Helt slut efter en pissvecka.
Helt avslappnad.
Kommer till mittuppslaget och noterar en tvesjärt, något tilltryckt MEN VID LIV.
Jag kan säga att tidningsfan flög flera meter. Och det var mycket länge sedan jag var så nära ett diarréanfall.
Så kan någon upplysa mig om det EXAKTA existensberättigandet en tvestjärtsjävel eventuellt har?!!
Fy f-n, jag har fortfarande hjärtklappning.
torsdag 21 augusti 2008
Oh la la
Städerskorna ringer.
Den 6 veckor långa semestern är slut.
De kommer i morgon.
Halleluja.
Jag ska fan kyssa deras fötter.
Den 6 veckor långa semestern är slut.
De kommer i morgon.
Halleluja.
Jag ska fan kyssa deras fötter.
Omkullkastad
Ibland undrar jag om jag lever i en film.
Föreställ er följande;
En man är gift i många decennier med samma fru.
De har barn.
De har barnbarn.
De har eget företag.
Alla är lyckliga.
Mannen dör plötsligt.
En kvinna dyker upp.
Med en liten son.
Som är resultatet i ett pågående 7-årigt förhållande.
Och jag får plötsligt jävligt svårt att andas.
Föreställ er följande;
En man är gift i många decennier med samma fru.
De har barn.
De har barnbarn.
De har eget företag.
Alla är lyckliga.
Mannen dör plötsligt.
En kvinna dyker upp.
Med en liten son.
Som är resultatet i ett pågående 7-årigt förhållande.
Och jag får plötsligt jävligt svårt att andas.
onsdag 20 augusti 2008
Svårt val
Jag tror inte jag är ensam om att tycka att när man är på jobbet så vill man inte gå hem, och när man är hemma så vill man inte gå till jobbet.
Jag har för vana att dels vara stenhård med att lämna jobbet samma tid varje dag och dels stänga av min mobil i samma sekund som jag kliver in på dagisgården. För barn är bara barn ett kort tag och vis av erfarenhet så vet jag ju hur jävla fort det går. Så även om det brinner på jobbet så drar jag. Ofta till makens förtret.
Men ibland inträffar oväntade saker.
Som idag.
Jag står med ytterkläderna på och ska rafsa ihop datorn när telefonen ringer. Jag överväger att inte svara men gör så.
Det visar sig vara inköpschefen world wide på ett multinationellt företag.
Och då är det liksom inte läge att säga; "ööh du, kan du återkomma i morgon för jag ska till dagis nu."
Och då får man smöra/ljuga för talibanen och säga att man var sen för att man stannade och köpte en påse tuggummi till henne...
Jag har för vana att dels vara stenhård med att lämna jobbet samma tid varje dag och dels stänga av min mobil i samma sekund som jag kliver in på dagisgården. För barn är bara barn ett kort tag och vis av erfarenhet så vet jag ju hur jävla fort det går. Så även om det brinner på jobbet så drar jag. Ofta till makens förtret.
Men ibland inträffar oväntade saker.
Som idag.
Jag står med ytterkläderna på och ska rafsa ihop datorn när telefonen ringer. Jag överväger att inte svara men gör så.
Det visar sig vara inköpschefen world wide på ett multinationellt företag.
Och då är det liksom inte läge att säga; "ööh du, kan du återkomma i morgon för jag ska till dagis nu."
Och då får man smöra/ljuga för talibanen och säga att man var sen för att man stannade och köpte en påse tuggummi till henne...
Det kostar.
Okey. Efter 3 års non stop tuggande så har jag äntligen blivit fri mitt nikotinbehov.
Priset?
Låt oss säga att Viktväktarna skulle ge mig frikort.
Priset?
Låt oss säga att Viktväktarna skulle ge mig frikort.
tisdag 19 augusti 2008
Osmakliga livsöden.
Igår så var det galapremiär på andra delen av Arn. Innan premiären så hade filmbolaget bjudit in några av gästerna på en fördrink på ett hotell inne i stan.
Jag och maken anländer en timme sena. När vi står där, uppstassade och förväntansfulla så får vi höra något hårresande. Lite tidigare, 2 meter ifrån där vi står, så har någon antingen hoppat, eller blivit knuffad, från hotellets takterass.
Och det är ju lite småäckligt i sig, men det som gjorde det till en horribel historia var att mannen landat på en vägskylt, som avlägsnade huvudet från kroppen.
Så det kändes något olustigt att stå där med en drink i handen några timmare senare.
Jag och maken anländer en timme sena. När vi står där, uppstassade och förväntansfulla så får vi höra något hårresande. Lite tidigare, 2 meter ifrån där vi står, så har någon antingen hoppat, eller blivit knuffad, från hotellets takterass.
Och det är ju lite småäckligt i sig, men det som gjorde det till en horribel historia var att mannen landat på en vägskylt, som avlägsnade huvudet från kroppen.
Så det kändes något olustigt att stå där med en drink i handen några timmare senare.
Lite körigt
Mmm, ursäkta mig men det var lite körigt igår;
Jobba, jobba, jobba
sen hem och göra sig bjutifull för att gå på galapremiären av Arn nummer 2...som var sketabra!
Jobba, jobba, jobba
sen hem och göra sig bjutifull för att gå på galapremiären av Arn nummer 2...som var sketabra!
söndag 17 augusti 2008
Prioriteringar, eller Hitlerfasoner.
Min man och jag har varsitt sjuhelvetes humör. Och ibland kolliderar vi hårt.
När vi har nåt evenemang här hemma så är det jag som är chef. För det är jag som vet vad som ska göras. Och när det ska göras. Maken får finna sig i att bli tillsagd. Och oftast är det inga problem.
Men ibland undrar jag lite vad han styr med. Igår skall vi då ha 14 barn på stort kalas. Maken säger tidigt på morgonen; "säg bara till vad jag ska göra".
En liten passus;
Vi har mycket getingar i trädgården. Extremt många. Mycket pga av ett körsbärsträd. Så vi har köpt ett sånt där elektriskt tennisracket ni vet, så att dom liksom... ziip, brinner upp. Detta lilla racket låg ouppackat vid altanen.
Vidare så har maken kommit på att det är så onödigt att åka till återvinningsstationen med all kartong och allt papper. Nä, det är bättre att elda upp skiten i öppna spisen. Problemet är att det inte görs så ofta som det borde. Så bortsett från att garaget är fullt med tidningspåsar så är även den öppna spisen full med äggkartonger och annat i pappersväg.
Så mitt i förberedelserna för kalaset så får maken för sig att här ska brännas lite papper. Jag försöker lite snyggt tala om att uppblåsning av ballonger är NÅGOT viktigare, eller att trädgården måste snyggas till så att man kan leka obehindrat.
Men nä. Jag är bara grinig och otrevlig. Och kör med Hitler-fasoner.
Jag känner hur det brinner i hela peruken, och när han upptäcker den nya bränna-i-hjäl-getingar-racketen och att den givetvis måste invigas, så får jag ett tokspel. Men biter ihop.
Han tillbringar 20 minuter under körsbärsträdet, för att se hur effektiv denna nya leksak är.
Och jag vet inte om det är manligt versus kvinnligt men jag blir lika förvånad varje gång över hans prioritering.
Ibland tänker jag att vi ska byta roller. Först då kommer han att inse VARFÖR man måste göra vissa saker, och i en viss ordning.
Se där ja. Nu fick man gnälla av sig lite så här på söndagsmorgonen.
När vi har nåt evenemang här hemma så är det jag som är chef. För det är jag som vet vad som ska göras. Och när det ska göras. Maken får finna sig i att bli tillsagd. Och oftast är det inga problem.
Men ibland undrar jag lite vad han styr med. Igår skall vi då ha 14 barn på stort kalas. Maken säger tidigt på morgonen; "säg bara till vad jag ska göra".
En liten passus;
Vi har mycket getingar i trädgården. Extremt många. Mycket pga av ett körsbärsträd. Så vi har köpt ett sånt där elektriskt tennisracket ni vet, så att dom liksom... ziip, brinner upp. Detta lilla racket låg ouppackat vid altanen.
Vidare så har maken kommit på att det är så onödigt att åka till återvinningsstationen med all kartong och allt papper. Nä, det är bättre att elda upp skiten i öppna spisen. Problemet är att det inte görs så ofta som det borde. Så bortsett från att garaget är fullt med tidningspåsar så är även den öppna spisen full med äggkartonger och annat i pappersväg.
Så mitt i förberedelserna för kalaset så får maken för sig att här ska brännas lite papper. Jag försöker lite snyggt tala om att uppblåsning av ballonger är NÅGOT viktigare, eller att trädgården måste snyggas till så att man kan leka obehindrat.
Men nä. Jag är bara grinig och otrevlig. Och kör med Hitler-fasoner.
Jag känner hur det brinner i hela peruken, och när han upptäcker den nya bränna-i-hjäl-getingar-racketen och att den givetvis måste invigas, så får jag ett tokspel. Men biter ihop.
Han tillbringar 20 minuter under körsbärsträdet, för att se hur effektiv denna nya leksak är.
Och jag vet inte om det är manligt versus kvinnligt men jag blir lika förvånad varje gång över hans prioritering.
Ibland tänker jag att vi ska byta roller. Först då kommer han att inse VARFÖR man måste göra vissa saker, och i en viss ordning.
Se där ja. Nu fick man gnälla av sig lite så här på söndagsmorgonen.
lördag 16 augusti 2008
I'm too old!
Herrejösses. Jag har en sjuttonårig dotter. Det var med andra ord måååånga år sen jag hade ett riktigt barnkalas. I'm dead. Och bortsett från att tårtan var en besvikelse, även om talibanen och alla 14 kompisar var i fullständig extas, så blev allt mycket lyckat. Talibanen valde givetvis att bli sminkad till en prinsessa. What else..
Självklart så beställdes det pizza till middag. Inte tu tal om nåt annat.
Jag är stenslut.
A special day
Idag skall talibanen för första gången ha ett riktigt kalas. Alltså, kalas har hon alltid haft, men aldrig ett med bara en massa barn.
Men givetvis så är det skitväder så jag är tacksam för att jag inte beställde den där megastora hoppborgen.
Istället kör vi Barbietema med en jättelik tårta av en Barbidocka med en kjol av marsipan. Och så har vi beställt hit någon som kommer och gör ansiktsmålning på alla barn. Och så blir det skattjakt. Och lite till.
Så vänner, jag blir lite bissi idag.
Men givetvis så är det skitväder så jag är tacksam för att jag inte beställde den där megastora hoppborgen.
Istället kör vi Barbietema med en jättelik tårta av en Barbidocka med en kjol av marsipan. Och så har vi beställt hit någon som kommer och gör ansiktsmålning på alla barn. Och så blir det skattjakt. Och lite till.
Så vänner, jag blir lite bissi idag.
fredag 15 augusti 2008
Mmm, man undrar ju.
Mina bromsar på bilen har betett sig lite skumt på sistone. Alltså, jag har tyckt att jag måste trampa foten genom golvet för att det ska hända nåt.
Så lilla bilen åker in på service i morse.
Några timmar senare ringer dom och säger nåt om bromsskivor, klossar, fan och hans moster. Jag lyssnar inte så noga.
Däremot så hör jag nåt om att jag "inte trampar tillräckligt hårt på bromsen".
?!
Och då undrar jag hur man tolkar mig som bilförare....
1) Att jag sällan kör fortare än 20 km/tim och således aldrig behöver bromsa.
2) Att jag kör som en Schumacher och slirar förbi alla dårar lite flinkt så där. Att det liksom säger wrooom...vroom när jag kör.
Well. Det verkar vara alternativ 2. För jag hör att maken säger till bilverkstaden: "Vadå bromsar för mjukt?! INTE min hustru, hon kör som en jävla karl."
Men. Visste ni att man vid t ex rödljus, skall trycka ned bromsen hårt en gång om dagen.
Va?Va?Va? Erkänn! Det är ingen jävel som som har en aning om det.
Så lilla bilen åker in på service i morse.
Några timmar senare ringer dom och säger nåt om bromsskivor, klossar, fan och hans moster. Jag lyssnar inte så noga.
Däremot så hör jag nåt om att jag "inte trampar tillräckligt hårt på bromsen".
?!
Och då undrar jag hur man tolkar mig som bilförare....
1) Att jag sällan kör fortare än 20 km/tim och således aldrig behöver bromsa.
2) Att jag kör som en Schumacher och slirar förbi alla dårar lite flinkt så där. Att det liksom säger wrooom...vroom när jag kör.
Well. Det verkar vara alternativ 2. För jag hör att maken säger till bilverkstaden: "Vadå bromsar för mjukt?! INTE min hustru, hon kör som en jävla karl."
Men. Visste ni att man vid t ex rödljus, skall trycka ned bromsen hårt en gång om dagen.
Va?Va?Va? Erkänn! Det är ingen jävel som som har en aning om det.
torsdag 14 augusti 2008
Företagsamhet..
Jag ska gå ut ikväll och försöker således göra mig något sånär bjutifull. När jag mäjkat mig klart och kommer ner så har talibanen, för första gången på egen hand, lyckats göra sig en ostsmörgås, väl medveten om att man inte äter nåt strax innan middag. Och försöker få mig att tro att detta är kvar från frukosten...
Dilemma
Efter varje sommarledighet så skall barnen på vårt dagis ta med sig ett sommarminne.
Oftast blir det sand från någon sandstrand. Eller nåt.
I år är talibanen mycket bestämd om vad det ska bli.
Givetvis så skall miniatyr-Eiffeltornet från Frankrike med.
Och det är ju inga problem.
Men så var det ett minne från Italien också.
Talibanen får inte dricka läsk här hemma. Bara när man är på semester utomlands.
Så hon bestämmer sig för att låta två skruvkorkar från Fanta/Coca Cola bli minnet från Italien.
Problemet är att hon även vill inkludera några kapsyler.
Ölkapsyler från pappas och pojkvännens (till tonåringen) öldrickande vid middagarna.
Maken känner sig något obekväm. Maken som sällan dricker får för sig att personal och övriga föräldrar lätt kommer tro att han är alkis. Eller nåt.
Så idag var den gode hustrun tvungen att ge personalen en lägesrapport.
Som givetvis skrattade och tyckte att det var en bra idé. För "det är ju ett sommarminne för talibanen!"
Rösta på mig
Oftast blir det sand från någon sandstrand. Eller nåt.
I år är talibanen mycket bestämd om vad det ska bli.
Givetvis så skall miniatyr-Eiffeltornet från Frankrike med.
Och det är ju inga problem.
Men så var det ett minne från Italien också.
Talibanen får inte dricka läsk här hemma. Bara när man är på semester utomlands.
Så hon bestämmer sig för att låta två skruvkorkar från Fanta/Coca Cola bli minnet från Italien.
Problemet är att hon även vill inkludera några kapsyler.
Ölkapsyler från pappas och pojkvännens (till tonåringen) öldrickande vid middagarna.
Maken känner sig något obekväm. Maken som sällan dricker får för sig att personal och övriga föräldrar lätt kommer tro att han är alkis. Eller nåt.
Så idag var den gode hustrun tvungen att ge personalen en lägesrapport.
Som givetvis skrattade och tyckte att det var en bra idé. För "det är ju ett sommarminne för talibanen!"
Rösta på mig
onsdag 13 augusti 2008
Min man och hans fiskar
Häromdagen ropar maken på mig. Han står vid akvariumet och är mycket upprörd.
"Kolla, det är nån fisk som äter upp alla växter, och ser du, ser du dom där grejerna som sitter fast på rutan; fan, jag köpte ju en fisk som skulle äta upp dom men var är den? Jag ser den inte!"
Jag tror knappt mina öron.
Han ber mig alltså komma fram till akvariumet, titta på försvunna växter och undra vart en fiskjävel tagit vägen.
Jag svarar:
"Ingen aning hörrudu. Jag har inte varit så här nära akvariumet på flera månader."
Och går därifrån.
Och tänker att jag måste köpa lite sexiga underkläder. Eller nåt.
Det är ju fan synd om honom.
Rösta på mig
"Kolla, det är nån fisk som äter upp alla växter, och ser du, ser du dom där grejerna som sitter fast på rutan; fan, jag köpte ju en fisk som skulle äta upp dom men var är den? Jag ser den inte!"
Jag tror knappt mina öron.
Han ber mig alltså komma fram till akvariumet, titta på försvunna växter och undra vart en fiskjävel tagit vägen.
Jag svarar:
"Ingen aning hörrudu. Jag har inte varit så här nära akvariumet på flera månader."
Och går därifrån.
Och tänker att jag måste köpa lite sexiga underkläder. Eller nåt.
Det är ju fan synd om honom.
Rösta på mig
tisdag 12 augusti 2008
Verklighet
Just nu så ser jag en lång tv-intervju av en kändis, med en kändis.
Jag tittar eftersom jag är mycket intresserad av intervjuobjektet.
Och då är det jävligt störande när man vet att den som intervjuar är värsta, VÄRSTA otrevliga människan i verkligheten (vi bor inte alltför långt ifrån varandra), och man sitter och retar sig så pass att man inte kan uppskatta intervjuobjektets svar.
Ja.
Värdelöst vetande. I know.
Rösta på mig
Jag tittar eftersom jag är mycket intresserad av intervjuobjektet.
Och då är det jävligt störande när man vet att den som intervjuar är värsta, VÄRSTA otrevliga människan i verkligheten (vi bor inte alltför långt ifrån varandra), och man sitter och retar sig så pass att man inte kan uppskatta intervjuobjektets svar.
Ja.
Värdelöst vetande. I know.
Rösta på mig
Veckans tips
Om man man nu råkar använda en skvätt matlagningsgrädde, modell 5 dl's-tetra med skruvkork, se då till att inte lägga den ned i kylskåpet.
Men om du nu råkar göra det ändå, se då till att inte inte vänta till efter maten innan du öppnar kylen. För att upptäcka att nästan 5 dl runnit ut från översta hyllan, ned till nedersta och sen ut på köksgolvet när man öppnar kylskåpsdörren.
Bara ett tips.
Rösta på mig
Men om du nu råkar göra det ändå, se då till att inte inte vänta till efter maten innan du öppnar kylen. För att upptäcka att nästan 5 dl runnit ut från översta hyllan, ned till nedersta och sen ut på köksgolvet när man öppnar kylskåpsdörren.
Bara ett tips.
Rösta på mig
Jösses
Vaknar 05.00 och har en fruktansvärd migrän. Spyr som en babian.
Inte förrän 12.30 är jag människa igen.
Och missar således en hel arbetsdag. Det är inredningsmässa om två veckor och jag har sekundschema, så det suger hårt.
Världskriget med tonåringen slutade med kapitulation.
Världskriget med maken är lagt "on hold".
Rösta på mig
Inte förrän 12.30 är jag människa igen.
Och missar således en hel arbetsdag. Det är inredningsmässa om två veckor och jag har sekundschema, så det suger hårt.
Världskriget med tonåringen slutade med kapitulation.
Världskriget med maken är lagt "on hold".
Rösta på mig
måndag 11 augusti 2008
Jävla måndagar
Världskrig med maken.
Världskrig med tonåringen.
Kaos på jobbet.
En uppsägning.
Den nya maträtten smakade skit.
Städerskorna har fortfarande semester.
Jag hatar måndagar.
Rösta på mig
Världskrig med tonåringen.
Kaos på jobbet.
En uppsägning.
Den nya maträtten smakade skit.
Städerskorna har fortfarande semester.
Jag hatar måndagar.
Rösta på mig
söndag 10 augusti 2008
Akvariehelvetet
Det blåser upp till ett världskrig här i Bromma.
Maken har ju sovit middag. Och är utvilad.
Hustru har jobbat hårt i dag med att måla lekstugan.
Så hustrun är trött som få. Och gör en kopp kaffe efter maten. För att sitta i soffan och surfa.
Hustrun noterar att det på matsalsbordet ligger vattenfyllda påsar från akvariefiskaffären.
Och har på känn vad som komma skall.
Mycket riktigt. Maken ber hustru hjälpa till. Han skall byta vatten.
(Och ni som har varit med här ett tag vet ju vad jag tycker om hans akvarium.)
Då måste han stå på en stol (hans akvarium är högt) och trycka ned nån vakuumslang i akvariet och jag måste, i andra änden, se till att vattnet rinner ned i en hink, där det ligger en annan grej som ser till att allt rinner ut i en slang bort mot badrummet och ned i toaletten. Ja, du fattar.
Hustru stensur men går fram och stoppar ned slangfan i hinken. Och säger samtidigt; "jag har inte tid med den här, nu vill JAG vila". Hustrun ser till att vattnet rinner som det ska.
Och går därifrån. Och maken är ju inte blind. Han ser ju det.
Sätter mig med mitt kaffe och hinner ta en klunk när jag hör ett illvrål och alla svenska svordomar som finns. Han har inte haft koll på slangen i hinken. Som nu ramlat utanför. Och det sprutar äckligt, bajsigt, illaluktande akvariefiskvatten ut på hela parketten.
Och eftersom huset är nästintill 100 år, så är det kraftig lutning på vissa ställen vilket gör att vattenflödet är enormt. Jag hinner slita undan kohudsmattan och maken springer ned till källaren och hämtar svabben, kommer upp och torkar.
Hustrun står och stirrar med sammanbitna tänder. Tänker att; säger han ett enda jävla ord så häller jag klorin i akvariumet nästa vecka.
En stund senare noterar jag att han har anställt en ny fiskstädarpassopp;
Talibanen sitter lyckligt intill hinken och håller slangen rätt.
Och maken tycker att hans hustru är en lat skit.
Och hustrun KOMMER att ta livet av fiskjävlarna.
Eller av maken. Snart.
Rösta på mig
Maken har ju sovit middag. Och är utvilad.
Hustru har jobbat hårt i dag med att måla lekstugan.
Så hustrun är trött som få. Och gör en kopp kaffe efter maten. För att sitta i soffan och surfa.
Hustrun noterar att det på matsalsbordet ligger vattenfyllda påsar från akvariefiskaffären.
Och har på känn vad som komma skall.
Mycket riktigt. Maken ber hustru hjälpa till. Han skall byta vatten.
(Och ni som har varit med här ett tag vet ju vad jag tycker om hans akvarium.)
Då måste han stå på en stol (hans akvarium är högt) och trycka ned nån vakuumslang i akvariet och jag måste, i andra änden, se till att vattnet rinner ned i en hink, där det ligger en annan grej som ser till att allt rinner ut i en slang bort mot badrummet och ned i toaletten. Ja, du fattar.
Hustru stensur men går fram och stoppar ned slangfan i hinken. Och säger samtidigt; "jag har inte tid med den här, nu vill JAG vila". Hustrun ser till att vattnet rinner som det ska.
Och går därifrån. Och maken är ju inte blind. Han ser ju det.
Sätter mig med mitt kaffe och hinner ta en klunk när jag hör ett illvrål och alla svenska svordomar som finns. Han har inte haft koll på slangen i hinken. Som nu ramlat utanför. Och det sprutar äckligt, bajsigt, illaluktande akvariefiskvatten ut på hela parketten.
Och eftersom huset är nästintill 100 år, så är det kraftig lutning på vissa ställen vilket gör att vattenflödet är enormt. Jag hinner slita undan kohudsmattan och maken springer ned till källaren och hämtar svabben, kommer upp och torkar.
Hustrun står och stirrar med sammanbitna tänder. Tänker att; säger han ett enda jävla ord så häller jag klorin i akvariumet nästa vecka.
En stund senare noterar jag att han har anställt en ny fiskstädarpassopp;
Talibanen sitter lyckligt intill hinken och håller slangen rätt.
Och maken tycker att hans hustru är en lat skit.
Och hustrun KOMMER att ta livet av fiskjävlarna.
Eller av maken. Snart.
Rösta på mig
Ombytta roller
Maken har sagt hela dagen att han absolut inte vill missa baskematchen mellan Kina och USA.
Status 5 minuter in i andra halvlek, eller vad det nu heter;
Hustru sitter som klistrad framför tv:n. Matchen är otroligt spännande och jämn.
Make ligger i soffan.
Och stensover.
Gissa vem som kommer bli sur när han vaknar...
Och näe, min man väcker man inte när han sover. Inte om man är rädd om livet.
Rösta på mig
Status 5 minuter in i andra halvlek, eller vad det nu heter;
Hustru sitter som klistrad framför tv:n. Matchen är otroligt spännande och jämn.
Make ligger i soffan.
Och stensover.
Gissa vem som kommer bli sur när han vaknar...
Och näe, min man väcker man inte när han sover. Inte om man är rädd om livet.
Rösta på mig
"Om jag var mamma".
Talibanen leker. Jag hör att hon är mamma. Hon leker att hennes barn äter godis på en onsdag.
Jag tittar upp och ser att hon tar tag i låtsasbarnet;
"Jag kniper dig i armen, men inte så hårt, sen får du gå upp på ditt rum i 29 minuter!"
Jag frågar henne varför hon är så sträng mot sitt barn. Att inte ens jag skulle låta henne, utan förvarning, få vara på sitt rum ens i 10 minuter.
"Mamma. Nu har barnet ätit godis en hel dag på en onsdag och det får man inte. Fast det var pappan som gedde barnet godiset."
"Jamen, då får du ta dig ett snack med pappan. Barnet kan väl inte rå för att pappan ger det godis?"
Talibanen blir lack på mig. För att jag stör i leken.
"Jaha, så då kommer pappan få va på sitt rum i 29 minuter då, ELLER?!!"
"Exakt. Så då kanske han inte ger barnet godis på en onsdag nästa gång."
"Mamma. Jag vill bestämma mina regler själv och nu VILL jag vara en sträng mamma för när jag blir stor så ska jag bli en JÄTTESTRÄNG mamma, okey?!"
Rösta på mig
Jag tittar upp och ser att hon tar tag i låtsasbarnet;
"Jag kniper dig i armen, men inte så hårt, sen får du gå upp på ditt rum i 29 minuter!"
Jag frågar henne varför hon är så sträng mot sitt barn. Att inte ens jag skulle låta henne, utan förvarning, få vara på sitt rum ens i 10 minuter.
"Mamma. Nu har barnet ätit godis en hel dag på en onsdag och det får man inte. Fast det var pappan som gedde barnet godiset."
"Jamen, då får du ta dig ett snack med pappan. Barnet kan väl inte rå för att pappan ger det godis?"
Talibanen blir lack på mig. För att jag stör i leken.
"Jaha, så då kommer pappan få va på sitt rum i 29 minuter då, ELLER?!!"
"Exakt. Så då kanske han inte ger barnet godis på en onsdag nästa gång."
"Mamma. Jag vill bestämma mina regler själv och nu VILL jag vara en sträng mamma för när jag blir stor så ska jag bli en JÄTTESTRÄNG mamma, okey?!"
Rösta på mig
lördag 9 augusti 2008
Weird
Måste ju erkänna att det känns mycket konstigt att, en tidig lördag morgon se sin make bli upphämtad av exmaken, för att åka i väg och göra en grej tillsammans. Som tar halva dagen. Bara för att vi lite senare idag skall fortsätta att umgås med exmaken och hela hans släkt.
Rösta på mig
Rösta på mig
fredag 8 augusti 2008
Dum, dummare, dummast
Min man är en siffermänniska. Och en duktig sådan. Och han tycker att onödiga utgifter är väääldigt onödiga. Nästan så att han ibland kan bli förbannad. På mig givetvis. För det är ju bara jag som orsakar onööödiga utgifter.
Men ibland är han korkad som få.
Vi var ju på bilsemester.
Och för att göra en lång historia kort så kan jag tala om att han var så jäääävla stolt över att vi lyckats resa för en sån billig penning. Ryan Air, bila sig lite, bo på 4-stjärnigt i stället för 5-stjärnigt.
Och så vidare.
Igår kommer han hem och öppnar posten.
Han har fått fortkörningsböter.
2 st.
I Frankrike.
På 3500 svenska riksdaler.
Bra jobbat honey!
Rösta på mig
Men ibland är han korkad som få.
Vi var ju på bilsemester.
Och för att göra en lång historia kort så kan jag tala om att han var så jäääävla stolt över att vi lyckats resa för en sån billig penning. Ryan Air, bila sig lite, bo på 4-stjärnigt i stället för 5-stjärnigt.
Och så vidare.
Igår kommer han hem och öppnar posten.
Han har fått fortkörningsböter.
2 st.
I Frankrike.
På 3500 svenska riksdaler.
Bra jobbat honey!
Rösta på mig
Skilja på verklighet
Klockan 04.10 vaknar jag och tittar på klockan. Har haft värsta mardrömmen;
Jag och maken är i Thailand. För att komma hem så måste vi åka båt, buss och flyg.
Vi sitter på båten. Jag läser. Han läser. När han läser så är han i en annan värld. Jag också. En stund.
Plötsligt så har båten stannat, alla människor gått av, inklusive min man.
Jag noterar en stor buss, modell dubbeldäckare, som skall till flygplatsen.
När vi reser så har jag aldrig pengar på mig. Aldrig.
Jag kliver på bussen och konstaterar att man, lite längre in i bussen, skall betala till nån. Jag har inte en spänn. Jag tittar mig omkring men ser inte maken. Och eftersom jag inte har pengar, och människan inte pratar engelska, så kan jag inte förklara att jag vill gå upp på bussens övervåning, där min make troligen sitter och läser.
Så jag fick gå av.
Och inte en enda människa runt omkring mig talade engelska.
Jag var så jävla arg. Och ser att bussen åker iväg. Och undrar när stolpskottet kommer att upptäcka att hustrun inte är med.
Där någonstans så vaknar jag.
Och tittar på maken.
Och känner att jag vill sopa till honom. Ordentligt.
Vadå varför då?
Jo, för nåt sånt här skulle UTAN PROBLEM kunna hända i verkligheten, och då skulle JAG få skulden för att vi i slutänden missar planet hem till Sverige.
Och inte kunde jag somna om heller.
Satan. Jag är fortfarande förbannad.
Rösta på mig
Jag och maken är i Thailand. För att komma hem så måste vi åka båt, buss och flyg.
Vi sitter på båten. Jag läser. Han läser. När han läser så är han i en annan värld. Jag också. En stund.
Plötsligt så har båten stannat, alla människor gått av, inklusive min man.
Jag noterar en stor buss, modell dubbeldäckare, som skall till flygplatsen.
När vi reser så har jag aldrig pengar på mig. Aldrig.
Jag kliver på bussen och konstaterar att man, lite längre in i bussen, skall betala till nån. Jag har inte en spänn. Jag tittar mig omkring men ser inte maken. Och eftersom jag inte har pengar, och människan inte pratar engelska, så kan jag inte förklara att jag vill gå upp på bussens övervåning, där min make troligen sitter och läser.
Så jag fick gå av.
Och inte en enda människa runt omkring mig talade engelska.
Jag var så jävla arg. Och ser att bussen åker iväg. Och undrar när stolpskottet kommer att upptäcka att hustrun inte är med.
Där någonstans så vaknar jag.
Och tittar på maken.
Och känner att jag vill sopa till honom. Ordentligt.
Vadå varför då?
Jo, för nåt sånt här skulle UTAN PROBLEM kunna hända i verkligheten, och då skulle JAG få skulden för att vi i slutänden missar planet hem till Sverige.
Och inte kunde jag somna om heller.
Satan. Jag är fortfarande förbannad.
Rösta på mig
torsdag 7 augusti 2008
Inte ensam
Bortsett från 10 dagar i Italien/Frankrike så har talibanen inte haft så mycket sommar. Hon har fått följa med oss till jobbet. Och det är ganska kul. De första två gångerna.
Och jag visste att dagiset (föräldrakooperativ) var öppet den här veckan. Men jag visste också att personalen, före sommaren, talade om att talibanen var mer än välkommen denna vecka men att hon i och för sig skulle vara ensam.
Så givetvis kunde jag inte vara så grym.
I måndags ringer en annan dagismamma. Hon ber mig ringa dagiset och säga att talibanen kommer torsdag/fredag.
Så att hon kan vara tillsammans med hennes barn.
Så att hon inte är ensam om att vara en sopig mamma, som tröttnat på 6 veckors ledighet.
Tror ni att jag var nödbedd?
Men, en sååå dålig mamma är jag inte för jag frågade talibanen vad hon ville. I fall hon möjligen ville leka med Axel torsdag och fredag.
Axel är för övrigt hennes "kille".
Tror ni HON var nödbedd?
Rösta på mig
Och jag visste att dagiset (föräldrakooperativ) var öppet den här veckan. Men jag visste också att personalen, före sommaren, talade om att talibanen var mer än välkommen denna vecka men att hon i och för sig skulle vara ensam.
Så givetvis kunde jag inte vara så grym.
I måndags ringer en annan dagismamma. Hon ber mig ringa dagiset och säga att talibanen kommer torsdag/fredag.
Så att hon kan vara tillsammans med hennes barn.
Så att hon inte är ensam om att vara en sopig mamma, som tröttnat på 6 veckors ledighet.
Tror ni att jag var nödbedd?
Men, en sååå dålig mamma är jag inte för jag frågade talibanen vad hon ville. I fall hon möjligen ville leka med Axel torsdag och fredag.
Axel är för övrigt hennes "kille".
Tror ni HON var nödbedd?
Rösta på mig
tisdag 5 augusti 2008
Förtydligande
Jag står i duschen när maken kommer in och är irro. Han tycker att jag hänger ut honom för mycket i bloggen. Goes with the deal, säger jag. (Och i skaparens begynnelse så var det bra mycket värre än nu.)
Han vill att jag gör ett förtydligande angående hans dödingar till ex-kompanjoner. Han vill att jag talar om att dom dödde alldeles på egen hand.
Som om jag skulle ha några korkade läsare...
Rösta på mig
Han vill att jag gör ett förtydligande angående hans dödingar till ex-kompanjoner. Han vill att jag talar om att dom dödde alldeles på egen hand.
Som om jag skulle ha några korkade läsare...
Rösta på mig
Huuuga!
Jag tar påsen med de nyinköpta färgerna och skall ställa dem i den nybyggda lekstugan.
Jag är inte rädd för några djur. Utom ett. Jag kan springa en kilometer bara nån pratar om det.
Tvestjärtar.
Jag har hellre 10 spindlar i sängen, än EN tvestjärt i trädgården.
Nu har jag problem.
Jag öppnar lekstugans dörr och konstaterar att västra Stockholms Tvestjärtsförening har samlat möte där.
Bara på tröskeln noterar jag 6 stycken. Förmodligen föreningens inkastare.
Jag släpper målarfärgsburkarna och springer. Hem. 10 meter.
Talibanen kommer rusande och undrar vad som har hänt.
Jag, som ALLTID är så satans pedagogisk, tappar ansiktet helt. Och skriker: "det är fullt med tvestjärtar därborta!"
För samtidigt inser jag att om jag säger att dom finns INNE i stugan, så kommer jag skrämma upp henne, och hon kommer vägra att leka där.
Och talibanen frågar: "var då?"
"Därborta, i gräsmattan!" Ljuger jag.
"Men mamma, gå runt trädet i stället då´ra!"
Alltså. Jag hade tänkt att tillbringa många timmar i den där lekstugan för att hotta till den.
Jag undrar om vår Anticimex-försäkring täcker en lekstuga.
Eller vet du vad man gör för att få bort dom? Och se till att dom aldrig mer kommer tillbaka?
Rösta på mig
Jag är inte rädd för några djur. Utom ett. Jag kan springa en kilometer bara nån pratar om det.
Tvestjärtar.
Jag har hellre 10 spindlar i sängen, än EN tvestjärt i trädgården.
Nu har jag problem.
Jag öppnar lekstugans dörr och konstaterar att västra Stockholms Tvestjärtsförening har samlat möte där.
Bara på tröskeln noterar jag 6 stycken. Förmodligen föreningens inkastare.
Jag släpper målarfärgsburkarna och springer. Hem. 10 meter.
Talibanen kommer rusande och undrar vad som har hänt.
Jag, som ALLTID är så satans pedagogisk, tappar ansiktet helt. Och skriker: "det är fullt med tvestjärtar därborta!"
För samtidigt inser jag att om jag säger att dom finns INNE i stugan, så kommer jag skrämma upp henne, och hon kommer vägra att leka där.
Och talibanen frågar: "var då?"
"Därborta, i gräsmattan!" Ljuger jag.
"Men mamma, gå runt trädet i stället då´ra!"
Alltså. Jag hade tänkt att tillbringa många timmar i den där lekstugan för att hotta till den.
Jag undrar om vår Anticimex-försäkring täcker en lekstuga.
Eller vet du vad man gör för att få bort dom? Och se till att dom aldrig mer kommer tillbaka?
Rösta på mig
måndag 4 augusti 2008
Pedagogisk lillasyster
I vår familj är det talibanen som i alla lägen, alltid är positiv.
Och när vi rattar ned till Statoil-macken för att köpa Övningskörnings-skylt, så sitter nerverna utanpå tonåringen. Talibanen tröstar med: "det kommer gå jättebra XX!"
Pga av att himlen bestämde sig för att fullkomligt öppna sig, så valde vi en plats närmare hemmet. Det gick så bra så att jag lät tonåringen köra hem. Om än i 10 km/tim. Talibanen stönade i baksätet.
Och på garageuppfarten tog det stopp, det var lite för knöligt så här första gången, så vi bytte plats.
Talibanen säger plötsligt;
"XX, det kommer nog inte gå så bra det här."
Rösta på mig
Och när vi rattar ned till Statoil-macken för att köpa Övningskörnings-skylt, så sitter nerverna utanpå tonåringen. Talibanen tröstar med: "det kommer gå jättebra XX!"
Pga av att himlen bestämde sig för att fullkomligt öppna sig, så valde vi en plats närmare hemmet. Det gick så bra så att jag lät tonåringen köra hem. Om än i 10 km/tim. Talibanen stönade i baksätet.
Och på garageuppfarten tog det stopp, det var lite för knöligt så här första gången, så vi bytte plats.
Talibanen säger plötsligt;
"XX, det kommer nog inte gå så bra det här."
Rösta på mig
Pedagogisk moder
Om exakt 1 timme och 6 minuter så skall tonåringen få sätta sig i förarsätet för första gången.
Jag bor hyfsat nära Solvalla Travbana, som har en utmärkt parkeringsplats för såna här övningar.
Och jag har redan nu talat om för henne att jag känner till varenda liten plupp och märke i lacken på min bil. Sån när hon väl tagit körkort så kommer hon aldrig att kunna säga att "det var inte jag, det måste ha funnits där hela tiden."
Men som sagt, det lär nog dröja några år. Själv var jag i 8:e månaden när jag kom på att ett körkort kunde sitta fint eftersom (ex)maken jämt var ute och reste.
Jag slet som en babian, men två veckor innan hon föddes så fixade jag det. Fast i ärlighetens namn så var jag sinnessjukt charmig och det var väl det som räddade mig.
JAG hade aldrig gett mig själv ett körkort just då!
Rösta på mig
Jag bor hyfsat nära Solvalla Travbana, som har en utmärkt parkeringsplats för såna här övningar.
Och jag har redan nu talat om för henne att jag känner till varenda liten plupp och märke i lacken på min bil. Sån när hon väl tagit körkort så kommer hon aldrig att kunna säga att "det var inte jag, det måste ha funnits där hela tiden."
Men som sagt, det lär nog dröja några år. Själv var jag i 8:e månaden när jag kom på att ett körkort kunde sitta fint eftersom (ex)maken jämt var ute och reste.
Jag slet som en babian, men två veckor innan hon föddes så fixade jag det. Fast i ärlighetens namn så var jag sinnessjukt charmig och det var väl det som räddade mig.
JAG hade aldrig gett mig själv ett körkort just då!
Rösta på mig
Planering
Idag har jag inhandlat färg till lekstugan. Jag hade på förhand talat om för talibanen att stugan skall vara vit och grå, att detta icke var förhandlingsbart, men att hon självklart bestämmer färgerna inuti.
Hon tänkte länge. Och jag började skruva på mig. Hon är ju inte så, hmm...ja..duktig när det gäller vad som passar ihop och inte.
Sen kom det.
"Mamma, jag vill ha vita väggar och jätterött golv!"
Oh la la, inga problem! Så idag handlade vi alltså färg. Fort som f-n, innan hon ångrar sig.
Sen måste jag jaga rätt på en liten, liten kristallkrona. För som jag sa; det där ska bli Brommas hottaste lekstuga!
Men i morgon åker vi till metropolen Karlskoga på ett par dagar. För att hälsa på Jupp.
Hon ska visa mig hur det går till på landet.
Gudskelov så har hon en normal toalett.
Rösta på mig
Hon tänkte länge. Och jag började skruva på mig. Hon är ju inte så, hmm...ja..duktig när det gäller vad som passar ihop och inte.
Sen kom det.
"Mamma, jag vill ha vita väggar och jätterött golv!"
Oh la la, inga problem! Så idag handlade vi alltså färg. Fort som f-n, innan hon ångrar sig.
Sen måste jag jaga rätt på en liten, liten kristallkrona. För som jag sa; det där ska bli Brommas hottaste lekstuga!
Men i morgon åker vi till metropolen Karlskoga på ett par dagar. För att hälsa på Jupp.
Hon ska visa mig hur det går till på landet.
Gudskelov så har hon en normal toalett.
Rösta på mig
Som flugor
Min man gillar att mäjka bissniss. Han har alltid många järn i elden. Gärna i olika branscher.
Jag är "Negativa-Stina" som för det mesta säger nej.
För jag brukar oftast ha rätt.
Det händer att maken startar bissniss med kompanjoner. Utan att lyssna på mig.
Tre av hans f d kompanjoner har dött.
Idag fick vi reda på att den fjärde, f d kompanjonen dog i förra veckan.
Och just nu så håller maken på dealar och weelar med en snubbe, som han vill vara kompanjon med.
Tror kanske att maken ska ta och titta lite i backspegeln.
Och lyssna lite oftare på "Negativa-Stina"...
Rösta på mig
Jag är "Negativa-Stina" som för det mesta säger nej.
För jag brukar oftast ha rätt.
Det händer att maken startar bissniss med kompanjoner. Utan att lyssna på mig.
Tre av hans f d kompanjoner har dött.
Idag fick vi reda på att den fjärde, f d kompanjonen dog i förra veckan.
Och just nu så håller maken på dealar och weelar med en snubbe, som han vill vara kompanjon med.
Tror kanske att maken ska ta och titta lite i backspegeln.
Och lyssna lite oftare på "Negativa-Stina"...
Rösta på mig
söndag 3 augusti 2008
Tungan rätt i mun
Talibanen har ju sedan länge bestämt att man inte får säga "skit" och "hata". Då får man ge henne en "peng".
Det har nu gått nåt år och vi har stilla undrat hur i hela friden hon undgått alla våra övriga svordomar.
Vi undrar inte längre. Nu får man fortfarande betala "en peng" för skit och hata, som numer är utökat med fan och jäklar.
Däremot kostar det 10 kr för helvete och jävlar.
Men satan har hon missat helt.
Igår tillbringade hon ett antal gånger i garderoben och vi som stod utanför kunde höra: "jäkla, helvete, fan, skit", om vartannat.
För i garderoben får man svära hur mycket man vill. (Den idén snodde jag från Majsan&Malla!)
Hur som helst, talibanen har flera hundra i sina sparbössor.
Det här kommer bli jobbigt.
Rösta på mig
Det har nu gått nåt år och vi har stilla undrat hur i hela friden hon undgått alla våra övriga svordomar.
Vi undrar inte längre. Nu får man fortfarande betala "en peng" för skit och hata, som numer är utökat med fan och jäklar.
Däremot kostar det 10 kr för helvete och jävlar.
Men satan har hon missat helt.
Igår tillbringade hon ett antal gånger i garderoben och vi som stod utanför kunde höra: "jäkla, helvete, fan, skit", om vartannat.
För i garderoben får man svära hur mycket man vill. (Den idén snodde jag från Majsan&Malla!)
Hur som helst, talibanen har flera hundra i sina sparbössor.
Det här kommer bli jobbigt.
Rösta på mig
Ahhh, mätt och belåten
Jag har en mamma som får samtliga kändiskockar att framstå som lärljungar.
Så när familjen fick en inbjudan om att spendera några dagar på deras landställe i skärgården, så var det inte så svårt att bestämma sig.
Och mycket riktigt: frukost, lunch och middag av kvalitet i världsklass.
Ett enda aber: gäststugans sängar var som plankor. I dag kan jag knappt röra mig.
Men jag är mätt.
Rösta på mig
Så när familjen fick en inbjudan om att spendera några dagar på deras landställe i skärgården, så var det inte så svårt att bestämma sig.
Och mycket riktigt: frukost, lunch och middag av kvalitet i världsklass.
Ett enda aber: gäststugans sängar var som plankor. I dag kan jag knappt röra mig.
Men jag är mätt.
Rösta på mig
lördag 2 augusti 2008
Inte hemma!
Tror bestämt att det är en bit hem till badrummet i Bromma. Har stirrat på den här dörren i 40 min nu och överväger om jag ska gå in i huvudbyggnaden och använda en riktig toa, med risk för att väcka alla. Jag är nog en tvättäkta stadsböna.
fredag 1 augusti 2008
Okey, happy husband
Åkte tillbaka med alla Weber-prylar och drog till dyraffären och införskaffade skjorta, tröja och kalsonger (från talibanen) så nu är
maken glad igen.
Men jag är ganska så säker på att jag aldrig mer kommer att få infravärme när jag fyller år.
Thääänk gaad för det.
Rösta på mig
maken glad igen.
Men jag är ganska så säker på att jag aldrig mer kommer att få infravärme när jag fyller år.
Thääänk gaad för det.
Rösta på mig
Inte så glad make
Min man är lite speciell när det kommer till födelsedagar. Det ska vara många presenter och det ska vara personligt.
I år får han ett medlemskap i en skytteklubb. Där tar det stopp. För han är en sån som "har allt". Så jag tänker att jag ska göra som han gör: köpa saker som huset behöver.
Och eftersom han gillar vår Weber-grill och "chääfar" över den så tänker jag att jag ska "pimpa" upp den lite.
Handlar således en jädra massa tillbehör.
Maken öppnade alla presenter, sa tack och jag kunde på lång väg se besvikelsen. Och jag frågar stillsamt varför det går så bra att köpa infravärme o dyl till hustrun, men inte sånt här till honom.
Så nu är han jättesur på mig. Och jag har packat bilen full med alla Weber-prylar, för dom lämnar jag tillbaka. Sen åker jag åker köper nåt PERSONLIGT till honom. Nåt som han egentligen inte behöver men som kanske gör honom lyckligare.
Och nästa jul/födelsedag som jag får ännu en opersonlig present, ja då kommer jag kasta ut honom.
Märks det att jag är lack, eller?!
Rösta på mig
I år får han ett medlemskap i en skytteklubb. Där tar det stopp. För han är en sån som "har allt". Så jag tänker att jag ska göra som han gör: köpa saker som huset behöver.
Och eftersom han gillar vår Weber-grill och "chääfar" över den så tänker jag att jag ska "pimpa" upp den lite.
Handlar således en jädra massa tillbehör.
Maken öppnade alla presenter, sa tack och jag kunde på lång väg se besvikelsen. Och jag frågar stillsamt varför det går så bra att köpa infravärme o dyl till hustrun, men inte sånt här till honom.
Så nu är han jättesur på mig. Och jag har packat bilen full med alla Weber-prylar, för dom lämnar jag tillbaka. Sen åker jag åker köper nåt PERSONLIGT till honom. Nåt som han egentligen inte behöver men som kanske gör honom lyckligare.
Och nästa jul/födelsedag som jag får ännu en opersonlig present, ja då kommer jag kasta ut honom.
Märks det att jag är lack, eller?!
Rösta på mig
torsdag 31 juli 2008
Kaffepaus
Handlat mat till alla gäster - check!
Handlat vin till maten - check!
Handlat presenter till maken - check! (Fy fan vad jag är fiffig!)
Köpt tårta - check! (Amen vafasen, jag HINNER inte!)
Dammsugit entréplanet - check!
Torkat golven - check!
Dukat på altanen - strax!
Satt tonåring och pojkvän på att fixa alla pasta och couscous-sallader - check!
Fixat mig själv - skulle inte tro att det finns tid...
Rösta på mig
Handlat vin till maten - check!
Handlat presenter till maken - check! (Fy fan vad jag är fiffig!)
Köpt tårta - check! (Amen vafasen, jag HINNER inte!)
Dammsugit entréplanet - check!
Torkat golven - check!
Dukat på altanen - strax!
Satt tonåring och pojkvän på att fixa alla pasta och couscous-sallader - check!
Fixat mig själv - skulle inte tro att det finns tid...
Rösta på mig
Feminist, eller inte
Varje gång så kallade ultrafeminister sätter igång i media så tänker jag: "orka". För jag tycker att det är konstiga människor.
Men ibland måste jag ta mig en funderare när jag, som idag, går in på Bauhaus och köper en Piasavakvast, eller vad fasen de nu heter. När jag står i kassakön så tittar jag på kvastetiketten. Det är en bild på en kvinna, med texten:
"Peggy Perfect, 140 cm lång."
Nu råkar jag ha arbetat i en ganska annorlunda och rolig bransch innan jag hamnade var jag är idag, MEN, jag har svårt att tro att det skulle ha påverkat min tankegång.
För man skulle ju lätt kunna tro att jag köpt en uppblåsbar liten leksak till maken. (Nu var borsten iofs till huset.)
Rösta på mig
Hmm. Det kanske inte vore en sån dum idé kanske..
Men ibland måste jag ta mig en funderare när jag, som idag, går in på Bauhaus och köper en Piasavakvast, eller vad fasen de nu heter. När jag står i kassakön så tittar jag på kvastetiketten. Det är en bild på en kvinna, med texten:
"Peggy Perfect, 140 cm lång."
Nu råkar jag ha arbetat i en ganska annorlunda och rolig bransch innan jag hamnade var jag är idag, MEN, jag har svårt att tro att det skulle ha påverkat min tankegång.
För man skulle ju lätt kunna tro att jag köpt en uppblåsbar liten leksak till maken. (Nu var borsten iofs till huset.)
Rösta på mig
Hmm. Det kanske inte vore en sån dum idé kanske..
Lite bråttom
Maken fyller år i morgon. Och som jag tidigare har skrivit så blir han som ett barn när det handlar om födelsedagar. Det ska vara många paket. Och det ska börja redan på morgon.
Jag har inte köpt en enda present. För jag kan inte komma på vad jag ska ge honom.
Och kl 15.00 kommer 13 personer på födelsedagsfirande/middag.
Och huset har inte haft någon städerska på 14 dagar.
Maken jobbar och tonåringen sover.
Tror ni att jag sitter i skiten eller?
Rösta på mig
Jag har inte köpt en enda present. För jag kan inte komma på vad jag ska ge honom.
Och kl 15.00 kommer 13 personer på födelsedagsfirande/middag.
Och huset har inte haft någon städerska på 14 dagar.
Maken jobbar och tonåringen sover.
Tror ni att jag sitter i skiten eller?
Rösta på mig
Snart klart!
En mäkta stolt make. Som tjatade hål i huvudet på mig: "Kan du ta lite foton och lägga in i din blogg nu då?!!"
Och när jag är klar med målning och inredning så kommer det här vara Brommas häftigaste lekstuga!
Och ja, vi är fortfarande gifta..Men det var fan inte han som fick impregnera alla 230 delar..
Rösta på mig
Och när jag är klar med målning och inredning så kommer det här vara Brommas häftigaste lekstuga!
Och ja, vi är fortfarande gifta..Men det var fan inte han som fick impregnera alla 230 delar..
Rösta på mig
onsdag 30 juli 2008
Idag fyllar jag 5 år!
Och just nu håller min pappa på att sätta ihop en lekstuga. Mamma? Well, hon håller sig på lagom avstånd..mumlade nåt om frysen i källaren....JPG)
Rösta på mig
tisdag 29 juli 2008
I'm mean..
Alla som bor i villa har en soptunna. Som numer är gjord av plast.
Alla som bor i villa VET att man endast lägger väl ihopknutna soppåsar i dessa tunnor. Alltså inga lösa föremål, eller annat äckel eftersom det då luktar satan.
Frun i detta hus har svårt att få somliga familjemedlemmar att fatta detta.
Frun fyllde år i juni och fick då bl a en "Kravlista". Jag hade rätt att vid ett antal tillfällen per man, inkassera hjälp i huset. Under en timme åt gången. T ex rensa garaget. Eller nåt annat.
Idag kom jag på "nåt annat". Som kommer få åtminstone en familjemedlem att fatta läget.
Jag har stört mig så hårt på att soptunnan luktar skit. Med födelsedagspresenten i åtanke beordrade jag tonåringen med pojkvän, att rengöra den och sen klistra på en heltäckande blomdekal som jag fått av en kund.
Jag kan säga att jag inte är så populär just nu. Milt sagt. Talibanen kom utrusande och frågade tonåringen om hon fick hjälpa till. "Ja, eftersom du är så liten och smidig så kan väl du krypa in i soptunnan och göra rent där längst inne?!" Talibanen blir överlycklig.
Sen tittar tonåringen på mig. Och jag låter det passera.
Det har gått 1,5 timme och både tonåring och pojkvän är skitsura på mig. "Jaha, så vi ska ha Brommas fulaste jädra soptunna?!"
"Må så vara, men den kommer i alla fall att vara ren!" Sa den elaka mamman.
Usch, det är jobbigt att göra sig fri från ett långt nikotinberoende...
Rösta på mig
Alla som bor i villa VET att man endast lägger väl ihopknutna soppåsar i dessa tunnor. Alltså inga lösa föremål, eller annat äckel eftersom det då luktar satan.
Frun i detta hus har svårt att få somliga familjemedlemmar att fatta detta.
Frun fyllde år i juni och fick då bl a en "Kravlista". Jag hade rätt att vid ett antal tillfällen per man, inkassera hjälp i huset. Under en timme åt gången. T ex rensa garaget. Eller nåt annat.
Idag kom jag på "nåt annat". Som kommer få åtminstone en familjemedlem att fatta läget.
Jag har stört mig så hårt på att soptunnan luktar skit. Med födelsedagspresenten i åtanke beordrade jag tonåringen med pojkvän, att rengöra den och sen klistra på en heltäckande blomdekal som jag fått av en kund.
Jag kan säga att jag inte är så populär just nu. Milt sagt. Talibanen kom utrusande och frågade tonåringen om hon fick hjälpa till. "Ja, eftersom du är så liten och smidig så kan väl du krypa in i soptunnan och göra rent där längst inne?!" Talibanen blir överlycklig.
Sen tittar tonåringen på mig. Och jag låter det passera.
Det har gått 1,5 timme och både tonåring och pojkvän är skitsura på mig. "Jaha, så vi ska ha Brommas fulaste jädra soptunna?!"
"Må så vara, men den kommer i alla fall att vara ren!" Sa den elaka mamman.
Usch, det är jobbigt att göra sig fri från ett långt nikotinberoende...
Rösta på mig
Mördad fru i Bromma
Jag har köpt en lekstuga. Som man monterar själv. Som får IKEA att framstå som rena Allt-Färdigmonterat-företaget.
Alla delar ligger fint på gräsmattan. Jag har varit duktig och lagt en presenning ovanpå. Utifall att det regnar i natt.
Detta kommer att sluta med att maken ber mig hjälpa till. Vi har ALDRIG lyckats samarbeta. För han är typen som; "hämta det, gör så, nääää, inte så där, lyft här, bär där."
Och så vidare. Och jag lackar alltid ur. Hårt.
Så om ni inte hör något ifrån mig i morgon så vill jag att ni ska veta att min man har mördat mig. Och jag ligger förmodligen i frysen i källaren. Basattnivet.
Rösta på mig
Alla delar ligger fint på gräsmattan. Jag har varit duktig och lagt en presenning ovanpå. Utifall att det regnar i natt.
Detta kommer att sluta med att maken ber mig hjälpa till. Vi har ALDRIG lyckats samarbeta. För han är typen som; "hämta det, gör så, nääää, inte så där, lyft här, bär där."
Och så vidare. Och jag lackar alltid ur. Hårt.
Så om ni inte hör något ifrån mig i morgon så vill jag att ni ska veta att min man har mördat mig. Och jag ligger förmodligen i frysen i källaren. Basattnivet.
Rösta på mig
Övertala sig lite
Vår "vagnpark" i köket är från anno 1682. Med undantag från en sprillans ny diskmaskin. Som var ett helvete att köpa eftersom maken och jag skulle komma överens. Vilket vi aldrig gör. Så det tog ett tag. Och ett nästan kraschat äktenskap.
Nu har jag ruttnat på spishäll och ugn. För att få lite medlidande från er så kan jag tala om att spisen har vred från 1-12. Steker jag på högre än 1 så bränns all mat vid. En maträtt i ugnen kan ta upp till 1,5 tim när det i normala fall skulle räcka med 30-40 min. Då fattar ni.
Så jag har tillbringat två dagar med att surfa runt på nätet. Och har nu hittat vad jag vill ha.
Till det facila priset av 20 000 kr.
Och jag lever ju med en man som ska lägga sig i precis allt. Men nu tänker jag sätta ned foten. För jag lagar mat 5 dagar i veckan, tonåringen 2 (sen ett par månader tillbaka).
Så jag tycker att jag har fullständig vetorätt när det gäller detta. Och jag tycker att 6 år med samma spis/ugn är 5 år för länge och att jag därmed icke kan betraktas som tjatig. (Ni hör hur jag laddar argument va?!)
Det stora spörsmålet kommer ändå att vara huruvida vårt äktenskap överlever det hela eller inte!
Rösta på mig
Nu har jag ruttnat på spishäll och ugn. För att få lite medlidande från er så kan jag tala om att spisen har vred från 1-12. Steker jag på högre än 1 så bränns all mat vid. En maträtt i ugnen kan ta upp till 1,5 tim när det i normala fall skulle räcka med 30-40 min. Då fattar ni.
Så jag har tillbringat två dagar med att surfa runt på nätet. Och har nu hittat vad jag vill ha.
Till det facila priset av 20 000 kr.
Och jag lever ju med en man som ska lägga sig i precis allt. Men nu tänker jag sätta ned foten. För jag lagar mat 5 dagar i veckan, tonåringen 2 (sen ett par månader tillbaka).
Så jag tycker att jag har fullständig vetorätt när det gäller detta. Och jag tycker att 6 år med samma spis/ugn är 5 år för länge och att jag därmed icke kan betraktas som tjatig. (Ni hör hur jag laddar argument va?!)
Det stora spörsmålet kommer ändå att vara huruvida vårt äktenskap överlever det hela eller inte!
Rösta på mig
Nä, tror inte det va!
Talibanen fyller 5 år i morgon.
Talibanen vill ha en lekstuga.
Talibanen får vad hon pekar på av sin far.
Hennes far har många goda egenskaper och är bra på mycket. Dock saknar han ibland förmåga att inse sina begränsningar.
Så han surfar runt och letar efter lekstuga. Det visar sig att de kostar från typ 4000 kr och uppåt. Och vi har fått reda på att, även om man köper en, i så kallade färdiga delar, som således måste sättas ihop á la IKEA, så är det ett helvete.
Säger alltså de som vet. Att en av dem till och med var snickare och ändå hade grymma problem med att få ihop skiten.
Min man är en modig man. Skulle många säga. Jag skulle säga att han är korkad.
För han lyckades hitta ett företag som säljer lekstugor i mikrodelar. Dvs du bygger/designar den HELT OCH HÅLLET själv.
Och min man är inte så bevandrad i verktygslådor. Och han blir lika sur varje gång jag säger det. För han tror att han är kusin med Martin Timell.
Men jag har ingen lust att stå och se på när han får ett raserianfall och förvandlar den blivande lekstugan till träflis, så nu sticker jag och brorsan och köper en lekstuga. Som visserligen måste sättas ihop, men dock med mindre risk att förvandlas till träflis.
Rösta på mig
Talibanen vill ha en lekstuga.
Talibanen får vad hon pekar på av sin far.
Hennes far har många goda egenskaper och är bra på mycket. Dock saknar han ibland förmåga att inse sina begränsningar.
Så han surfar runt och letar efter lekstuga. Det visar sig att de kostar från typ 4000 kr och uppåt. Och vi har fått reda på att, även om man köper en, i så kallade färdiga delar, som således måste sättas ihop á la IKEA, så är det ett helvete.
Säger alltså de som vet. Att en av dem till och med var snickare och ändå hade grymma problem med att få ihop skiten.
Min man är en modig man. Skulle många säga. Jag skulle säga att han är korkad.
För han lyckades hitta ett företag som säljer lekstugor i mikrodelar. Dvs du bygger/designar den HELT OCH HÅLLET själv.
Och min man är inte så bevandrad i verktygslådor. Och han blir lika sur varje gång jag säger det. För han tror att han är kusin med Martin Timell.
Men jag har ingen lust att stå och se på när han får ett raserianfall och förvandlar den blivande lekstugan till träflis, så nu sticker jag och brorsan och köper en lekstuga. Som visserligen måste sättas ihop, men dock med mindre risk att förvandlas till träflis.
Rösta på mig
måndag 28 juli 2008
Not today
"Tekniskt fel. Kontakta din leverantör. Felkod 01."
Detta är inte vad man vill se på kaffemaskinen när man kommer ner och ska ta sin första kopp kaffe på morgonen.
Och det är ju inte alls semestertider nu.
Nejdå.
Rösta på mig
Detta är inte vad man vill se på kaffemaskinen när man kommer ner och ska ta sin första kopp kaffe på morgonen.
Och det är ju inte alls semestertider nu.
Nejdå.
Rösta på mig
söndag 27 juli 2008
Man kanske är bra på andra saker...?!
Vi kommer hem för att upptäcka två mindre trevliga saker:
Myror.
De förbannade myrorna har kommit tillbaka. Trots Anticimex "säkra" gift. Så nu blir det till att ringa i morgon och göra sig av med lite abstinensenergi.
Getingar.
Det är getingar ÖVERALLT. Vi äter middag på altanen och tonåringens pojkvän noterar att de flyger in under en takpanna. Allra högst upp och längst bort på taknocken. Eller vad det nu heter. (Märks det att jag är uppvuxen i lägenhet...)
Så jag säger till maken att han måste ta bort getingboet. För det går inte att vara utomhus.
Han hämtar en stege. Klättrar upp. Kommer en meter upp på taket. Sen går det inte längre. Han har, på äldre dar, fått höjdskräck. Men först bajsar han på sig;
"Ahhh, uhhh, det går inte, det är för läskigt...woooaaaa, det är en tvestjärt här...jag måste ner...det här går inte."
Rösta på mig
Myror.
De förbannade myrorna har kommit tillbaka. Trots Anticimex "säkra" gift. Så nu blir det till att ringa i morgon och göra sig av med lite abstinensenergi.
Getingar.
Det är getingar ÖVERALLT. Vi äter middag på altanen och tonåringens pojkvän noterar att de flyger in under en takpanna. Allra högst upp och längst bort på taknocken. Eller vad det nu heter. (Märks det att jag är uppvuxen i lägenhet...)
Så jag säger till maken att han måste ta bort getingboet. För det går inte att vara utomhus.
Han hämtar en stege. Klättrar upp. Kommer en meter upp på taket. Sen går det inte längre. Han har, på äldre dar, fått höjdskräck. Men först bajsar han på sig;
"Ahhh, uhhh, det går inte, det är för läskigt...woooaaaa, det är en tvestjärt här...jag måste ner...det här går inte."
Rösta på mig
En nikotinists kamp
Jag är en gammal inbiten rökare. Alltså, jag slutade röka 1992. Sen tuggade jag Nicorette i 10 år (japp, kan du fatta?!). Och sen lade jag av med det.
Duktig flicka.
Och så fyllde jag 40 för tre år sen. Åkte visst till Las Vegas med vännen. Och firade våra 40-års dagar. Drack sig lite vin. Rökte sig lite. Kom hem och började smygröka. Väntade till maken och tonåringen gick till sängs, sen smögs det ut på altanen. Som en jävla fjortis. I tre månader. Sen började jag med Nicorette igen. Detta var sommaren för 3 år sen.
Jag är en riktig looser när det kommer till nikotin. Jag har tuggummi i munnen alla dygnets vakna timmar. Ut med ett, in med ett nytt. Enda avbrott är under matintaget.
Så det kostar en del. Det kostar ganska mycket mer än om jag skulle röka.
Och jag har velat sluta. Men inte kunnat bestämma bra tillfälle.
Två dagar innan vi åkte på semester så kom jag på att resan skulle bli ett ypperligt tillfälle att lägga av. Jag tog med de Nicorette jag hade hemma, och tuggade tills de tog slut. Så var tanken. Och så blev det.
Men jag glömde en liten detalj; jag sa inget till familjen. Och så glömde jag bort hur jag blir när jag är på "avvänjning". Inte så trevlig.
Så jag tuggade mitt sista tuggummi i torsdags. På flygplatsen i Italien. Och talade om det för familjen. "Oh no", sa tonåringen. För hon kunde räkna ut med lilltån hur de närmaste dagarna skulle te sig.
Och mycket riktigt. Jag är periodvis sur som ättika. Jag har sån abstinens så att jag skulle kunna käka tapeter. Och jag snäser. Och fräser. Och maken tycker jag ska börja med tuggummin igen. För han står inte ut. Och jag tycker att han ska ge mig obegränsat med stöd.
Och jag tänker att det är väl tur att man inte har cancer. Och är gnällig.
Då hade jag varit väldigt ensam i min kamp.
Rösta på mig
Duktig flicka.
Och så fyllde jag 40 för tre år sen. Åkte visst till Las Vegas med vännen. Och firade våra 40-års dagar. Drack sig lite vin. Rökte sig lite. Kom hem och började smygröka. Väntade till maken och tonåringen gick till sängs, sen smögs det ut på altanen. Som en jävla fjortis. I tre månader. Sen började jag med Nicorette igen. Detta var sommaren för 3 år sen.
Jag är en riktig looser när det kommer till nikotin. Jag har tuggummi i munnen alla dygnets vakna timmar. Ut med ett, in med ett nytt. Enda avbrott är under matintaget.
Så det kostar en del. Det kostar ganska mycket mer än om jag skulle röka.
Och jag har velat sluta. Men inte kunnat bestämma bra tillfälle.
Två dagar innan vi åkte på semester så kom jag på att resan skulle bli ett ypperligt tillfälle att lägga av. Jag tog med de Nicorette jag hade hemma, och tuggade tills de tog slut. Så var tanken. Och så blev det.
Men jag glömde en liten detalj; jag sa inget till familjen. Och så glömde jag bort hur jag blir när jag är på "avvänjning". Inte så trevlig.
Så jag tuggade mitt sista tuggummi i torsdags. På flygplatsen i Italien. Och talade om det för familjen. "Oh no", sa tonåringen. För hon kunde räkna ut med lilltån hur de närmaste dagarna skulle te sig.
Och mycket riktigt. Jag är periodvis sur som ättika. Jag har sån abstinens så att jag skulle kunna käka tapeter. Och jag snäser. Och fräser. Och maken tycker jag ska börja med tuggummin igen. För han står inte ut. Och jag tycker att han ska ge mig obegränsat med stöd.
Och jag tänker att det är väl tur att man inte har cancer. Och är gnällig.
Då hade jag varit väldigt ensam i min kamp.
Rösta på mig
Ajm håm!
Borta bra men hemma bäst. Absolut. Okey, lite hard core resfakta:
1)Aldrig rest med Ryan Air och nästa gång ska jag boka "Priority tickets", så att jag slipper trängas med en miljon ouppfostrade idiotjävlar. Så att man får kliva på före pöbeln.
För helt klart är det värt att åka med dem. Man ska dock komma i håg att man inte betalar för någon som helst service. Så man får stå ut med otrevliga flygvärdinnor. Och det gör man om man bara betalar 8000 kr för att ta sig runt till tre länder på fem personer.
2) Mycket besviken på det omtalade italienska köket. Uppenbart är att man ska hålla sig så långt från turistställen som möjligt. Vi hittade ett kalashotell mitt bland vinrankorna i Toscana, och åt och drack gudomligt. Så gott så att vi fick åka och köpa en extra resväska för att få med vin hem. Dock verkar det inte finnas ett hotell i hela Italien som vet hur man serverar frukost. Jag har lite svårt för sockrade croissainter och konstgjorda jucier på morgnarna.
3) Jag skall för all framtid minnas att man inte kan bo på mindre än 4-stjärnigt i Paris. Och att 99% av alla fransmän inom serviceyrken är rikspuckon.
4) Jag skall också för all framtid minnas att det franska köket är svårslaget. Liksom vinerna.
5) Ibland är jag extremt fördomsfull. Som när man kliver in i på tysk flygplats och direkt noterar att man kommer att ha svårt att komma förbi den "kvinnliga" (vad det nu var för nåt) vakten vid Security-incheckningen utan att det blir problem. Och mycket riktigt. Tjafsar om läppglans.
Sen går man vidare och lägger upp alla saker på lilla röntgenbandet. Och som vanligt piper min behå. Och som vanligt så hävdar dom att en behå inte kan ge utslag.
Sen kommer en vakt och ber oss att stiga åt sidan. För dom vill kolla en av våra resväskor. Som vi checkat in en timme tidigare. Det visar sig att tonåringens pojkvän har lagt sin tändare, modell zippo, i resväskan, som alltså är incheckad och klar. Absolutely forbidden. Inte i Italien. Inte i Frankrike. Men i Tyskland
Och jag säger till den kvinnliga gestapon som undersöker min "icke"-pipande behå: "PLEASE, SMILE! It feels real nice you know!"
Och när man till slut når gaten och en kvinna, som uppenbarligen skulle behöva lite analsex för att loosen up lite, stoppar talibanen och tycker att hennes pass, som går ut 2009 och som således är 5 år gammalt, inte riktigt stämmer överens med hennes utseende idag. NÄHÄ, du menar att hon har förändrats mellan 0-5 år? "LOOK AT THE DATE FOR GOD SAKE!" Sa jag. Och kände att; kom igen, börja tjafsa om det och jag kommer få ett fullständigt jävla tokspel som slutar med att den svenska ambassaden blir inkallad.
6) Och nästa gång jag ska vara kartläsare åt maken så ska jag trycka i mig 4 valium. För det är samma sak varje gång och en slussning på Göta Kanal är en fis i rymden jämfört med vad jag får utstå.
Och nej, i Frankrike kan man inte hyra en GPS, som kostar ca 3000 i inköp, för att ta med sig över till Tyskland.... Men det går finfint att lämna hyrbilen där, värd ca 250 000 kr.
Och nu ska jag göra korv och stuvade makaroner...
Rösta på mig
1)Aldrig rest med Ryan Air och nästa gång ska jag boka "Priority tickets", så att jag slipper trängas med en miljon ouppfostrade idiotjävlar. Så att man får kliva på före pöbeln.
För helt klart är det värt att åka med dem. Man ska dock komma i håg att man inte betalar för någon som helst service. Så man får stå ut med otrevliga flygvärdinnor. Och det gör man om man bara betalar 8000 kr för att ta sig runt till tre länder på fem personer.
2) Mycket besviken på det omtalade italienska köket. Uppenbart är att man ska hålla sig så långt från turistställen som möjligt. Vi hittade ett kalashotell mitt bland vinrankorna i Toscana, och åt och drack gudomligt. Så gott så att vi fick åka och köpa en extra resväska för att få med vin hem. Dock verkar det inte finnas ett hotell i hela Italien som vet hur man serverar frukost. Jag har lite svårt för sockrade croissainter och konstgjorda jucier på morgnarna.
3) Jag skall för all framtid minnas att man inte kan bo på mindre än 4-stjärnigt i Paris. Och att 99% av alla fransmän inom serviceyrken är rikspuckon.
4) Jag skall också för all framtid minnas att det franska köket är svårslaget. Liksom vinerna.
5) Ibland är jag extremt fördomsfull. Som när man kliver in i på tysk flygplats och direkt noterar att man kommer att ha svårt att komma förbi den "kvinnliga" (vad det nu var för nåt) vakten vid Security-incheckningen utan att det blir problem. Och mycket riktigt. Tjafsar om läppglans.
Sen går man vidare och lägger upp alla saker på lilla röntgenbandet. Och som vanligt piper min behå. Och som vanligt så hävdar dom att en behå inte kan ge utslag.
Sen kommer en vakt och ber oss att stiga åt sidan. För dom vill kolla en av våra resväskor. Som vi checkat in en timme tidigare. Det visar sig att tonåringens pojkvän har lagt sin tändare, modell zippo, i resväskan, som alltså är incheckad och klar. Absolutely forbidden. Inte i Italien. Inte i Frankrike. Men i Tyskland
Och jag säger till den kvinnliga gestapon som undersöker min "icke"-pipande behå: "PLEASE, SMILE! It feels real nice you know!"
Och när man till slut når gaten och en kvinna, som uppenbarligen skulle behöva lite analsex för att loosen up lite, stoppar talibanen och tycker att hennes pass, som går ut 2009 och som således är 5 år gammalt, inte riktigt stämmer överens med hennes utseende idag. NÄHÄ, du menar att hon har förändrats mellan 0-5 år? "LOOK AT THE DATE FOR GOD SAKE!" Sa jag. Och kände att; kom igen, börja tjafsa om det och jag kommer få ett fullständigt jävla tokspel som slutar med att den svenska ambassaden blir inkallad.
6) Och nästa gång jag ska vara kartläsare åt maken så ska jag trycka i mig 4 valium. För det är samma sak varje gång och en slussning på Göta Kanal är en fis i rymden jämfört med vad jag får utstå.
Och nej, i Frankrike kan man inte hyra en GPS, som kostar ca 3000 i inköp, för att ta med sig över till Tyskland.... Men det går finfint att lämna hyrbilen där, värd ca 250 000 kr.
Och nu ska jag göra korv och stuvade makaroner...
Rösta på mig
lördag 26 juli 2008
Loppa-lajnen
Jag är ganska bortskämd. För att jag kan. Så jag har ALDRIG sovit på ett så kallat en-stjärnigt hotell.
Under en dag i Toscana så åkte vi runt och letade internetcafé. Det tog 2 timmar. För vi var tvungna att boka hotell i Paris. Så det blidde lite bråttom.
När vi anländer till hotellet noterar jag att skylten säger att de har en stjärna.
Jag borde ha vänt då. Jag borde ha skitit i alla femton resväskor och SPRUNGIT därifrån.
Men när man först har suttit 4,5 timme i bil, 3 tim på en flygplats, 1,5 timmes flyg, 1,5 timmes bussfärd, med en liten taliban...ja, då orkar man inte.
Då släpar man upp femton resväskor. 6 våningar. Givetvis utan hiss. Och kommer in i ett rum som luktar urban. Som har en heltäckningsmatta så äcklig att man inte vågar ta av sig skorna. Man lägger sig ner och dör i sängen. Klockan 1 på natten.
Bara för att vakna nästa morgon av ett oerhört kliande.
Sängloppor.
Ja jävlar vad de hade bitit mig. Och tonåringen. I deras rum så hade de skitiga lakan. Och inga lampor fungerade. I vårt rum så var handdukarna skitiga. Gudskelov att den praktiska mamman släpat med sig badhanddukar ända från Sverige. Visste väl att jag skulle få nytta av dem.
Hur som helst. Planen var att stanna två nätter på detta hotell.
Skulle inte tro det.
Vi betalade och stack därifrån fort som fan. In på ett betydligt bekvämare hotell. Med några fler stjärnor.
Men det kliar fortfarande. Ska nog ta mig en avlusningskur när jag kommer hem.
Idag har vi varit uppe i Eiffel-tornet. Och åkt båt på Seine. Och allt sånt där man gör som turist. Och jag minns plötsligt varför det är 17 år sen jag var här senast. Jösses vad otrevliga fransmän är. Idag kallade jag en vakt "fucking, jävla bastardo". Kanske inte så fiffigt, men han var helt skållad i roten.
I morgon drar vi till Luxemburg och Frankfurt. Sen åker vi hem. Längtar hem till min soffa och korvstroganoff. Och till er.
Rösta på mig
Under en dag i Toscana så åkte vi runt och letade internetcafé. Det tog 2 timmar. För vi var tvungna att boka hotell i Paris. Så det blidde lite bråttom.
När vi anländer till hotellet noterar jag att skylten säger att de har en stjärna.
Jag borde ha vänt då. Jag borde ha skitit i alla femton resväskor och SPRUNGIT därifrån.
Men när man först har suttit 4,5 timme i bil, 3 tim på en flygplats, 1,5 timmes flyg, 1,5 timmes bussfärd, med en liten taliban...ja, då orkar man inte.
Då släpar man upp femton resväskor. 6 våningar. Givetvis utan hiss. Och kommer in i ett rum som luktar urban. Som har en heltäckningsmatta så äcklig att man inte vågar ta av sig skorna. Man lägger sig ner och dör i sängen. Klockan 1 på natten.
Bara för att vakna nästa morgon av ett oerhört kliande.
Sängloppor.
Ja jävlar vad de hade bitit mig. Och tonåringen. I deras rum så hade de skitiga lakan. Och inga lampor fungerade. I vårt rum så var handdukarna skitiga. Gudskelov att den praktiska mamman släpat med sig badhanddukar ända från Sverige. Visste väl att jag skulle få nytta av dem.
Hur som helst. Planen var att stanna två nätter på detta hotell.
Skulle inte tro det.
Vi betalade och stack därifrån fort som fan. In på ett betydligt bekvämare hotell. Med några fler stjärnor.
Men det kliar fortfarande. Ska nog ta mig en avlusningskur när jag kommer hem.
Idag har vi varit uppe i Eiffel-tornet. Och åkt båt på Seine. Och allt sånt där man gör som turist. Och jag minns plötsligt varför det är 17 år sen jag var här senast. Jösses vad otrevliga fransmän är. Idag kallade jag en vakt "fucking, jävla bastardo". Kanske inte så fiffigt, men han var helt skållad i roten.
I morgon drar vi till Luxemburg och Frankfurt. Sen åker vi hem. Längtar hem till min soffa och korvstroganoff. Och till er.
Rösta på mig
fredag 25 juli 2008
En sen avrapportering
Man kan väl säga så här: Toscana har NOLL mottagning varför vi har varit utan både telefon och internet i nästan en vecka.
Innan vi kom dit så tog vi en heldag i Venedig. Och nästa gång jag åker till Venedig så ska jag skriva upp två saker på kom-i-håg-listan;
1) Kolla vilken dag i månaden du är där, så att det inte är en mensdag. Och undvik då VITA byxor samt en 6 timmars promenad runt i Venedig. Och nej, det hjälper inte att man kör upp typ en toarulle.
2) Se till att du har en mobiltelefon med låst läge. DVS inte en med en knapp som kopplar upp dig direkt på nätet om du RÅKAR komma åt den innan den automatiska låsningen träder i kraft. Jag tror att det kan komma att bli dyrt att vara uppkopplad 5-6 timmar i Venedig.
Vi lär få se.
Hur som helst så kom vi ifrån det där jävla lyxhotellet vid Gardasjön. Jag har ALDRIG, och då har jag rest en hel del, varit med om att man måste bära badmössor i poolen. Man fick köpa dem. Jag tvärvägrade. Aldrig i livet att jag sätter på mig en guljävlavit-randig badmössa till min svart/vita baddräkt. Icke. Så jag satte på mig lilla medhavda kepsen. Med fiiina strass-stenar.
Nån jävla ordning får det vara.
Men hörrni, allvarligt talat: Toscana. Geez, DET var najs. Åk dit!
Rösta på mig
Innan vi kom dit så tog vi en heldag i Venedig. Och nästa gång jag åker till Venedig så ska jag skriva upp två saker på kom-i-håg-listan;
1) Kolla vilken dag i månaden du är där, så att det inte är en mensdag. Och undvik då VITA byxor samt en 6 timmars promenad runt i Venedig. Och nej, det hjälper inte att man kör upp typ en toarulle.
2) Se till att du har en mobiltelefon med låst läge. DVS inte en med en knapp som kopplar upp dig direkt på nätet om du RÅKAR komma åt den innan den automatiska låsningen träder i kraft. Jag tror att det kan komma att bli dyrt att vara uppkopplad 5-6 timmar i Venedig.
Vi lär få se.
Hur som helst så kom vi ifrån det där jävla lyxhotellet vid Gardasjön. Jag har ALDRIG, och då har jag rest en hel del, varit med om att man måste bära badmössor i poolen. Man fick köpa dem. Jag tvärvägrade. Aldrig i livet att jag sätter på mig en guljävlavit-randig badmössa till min svart/vita baddräkt. Icke. Så jag satte på mig lilla medhavda kepsen. Med fiiina strass-stenar.
Nån jävla ordning får det vara.
Men hörrni, allvarligt talat: Toscana. Geez, DET var najs. Åk dit!
Rösta på mig
lördag 19 juli 2008
Min "italienske" reseledare
Jag har aldrig flugit med Ryan Air. Så när det vid bokningen kommer upp en fråga, typ; vill du har förtur på boardingen (á 49 kr/pp) så tänker jag; "äh, vafan, vadå för, vi har ju våra platser, vad är problemet?!"
Jomensörruvisst. Dessa 49 kr per person såg till att man inte stod SIST i kön vid boardingen. För det var som en biograf. Nä förresten, det var som en buss: alla trängde sig in och kastade sig på de "fria" sittplatserna.
Men vi hade tur. Vi lyckades få platser intill varandra. Vi landade sent på kvällen, kvitterade ut lilla hyrbilen; maken överraskade med en BMW. Förvisso modell mindre så att vi med nöd och näppe fick in 5 resväskor. Och tack gode gud för GPS. Vi hade inte haft en chans att hitta hotellet.
Vi anlände till ett Bed & Breakfast. Och jag har aldrig i mitt liv hört talas om att man kan gradera dessa officiellt. Vi hamnade på ett nybyggt, öppnade för 3 veckor sen, motell med pool och spa. Talibanen fick egen säng. Tonåringen med pojkvän fick eget rum. Så efter en äcklig pizza (ja, vafan är det frågan om, är vi inte i Italien?!!) så däckar vi.
Talibanen vaknar kl 4. Jag är glad över att hon känner mig och mitt dåliga morgonhumör för hon tar sitt block, sina pennor och går in i badrummet och sätter sig och ritar.
Sen vaknar vi av att hon skriker. Hon sitter och bajsar och har lyckats med konststycket att tappa sitt halsband i toaletten. Maken får gräva. Det tar 20 minuter att få halsbandet rent. Jag kräks.
Vi checkar ut och åker mot nästa hotell. Vid Gardasjön. Stannar till vid ett stort köpcentrum. Shoppar lite. 2 timmar senare kommer vi ut till bilen. Som inte vill starta. En sprillans ny BMW. Hustru får skäll för att hustru glömt att påminna maken om att stänga av ljuset på biljäveln. Ringa till Avis. Personal pratar väääry bad english. Vill ha gatuadressen. Vi har ingen jävla aning eftersom GPS:en naturligtvis inte heller fungerar. Make springer runt till flera butiker för att få tag i NÅGON som kan engelska. Avis meddelar till slut att de är på väg. En kvart senare råkar maken prova att starta bilen. Som givetvis startar. Ringa tillbaka till Avis och försöker få dem, att på vääääldigt lååångsam engelska, första att bilen fungerar. Det tog 10 minuter att få dem att fatta. Vi det här laget är det 40 grader varmt i bilen. Sen kommer vi äntligen i väg.
På eftermiddagen anländer vi till Gardasjön. Maken har bokat ett familjerum på ett värstinghotell. När vi kommer in på rummet garvar vi läppen av oss: ett vanligt dubbelrum med en liten soffa som kan förvandlas till säng för tonåringen med pojkvän. Maken får ett rausanfall och ringer receptionen för att boka ett extra rum till dom. Fullbokat. Självklart.
Han ser sig omkring i rummet och konstaterar att han nog måste ta det här öga mot öga i receptionen. Han laddar och drar ned dit. Hustrun väntar med spänning, för det kan bara gå på två sätt: antingen hjälper utskällningen, eller så får vi dra.
En kvart senare kommer han tillbaka. Han ifrågasatte hur i helvete de kan begära 3000 kr natten för ett sketet jävla vanligt dubbelrum och kalla det för Familjerum. Personalen i receptionen pratade plötsligt mycket dålig engelska.
Så i morgon drar vi. Till nåt som heter Sirmione, eller nåt, en landtunga som går ut i Gardasjön. Han surfar runt på internet efter hotell och lyckas hitta nåt. Som inte har pool, men "precis på stranden". Jag hatar att bo på hotell utan pool. Jag gillar inte att få sand mellan tårna.
Men jag får väl stå ut en natt.
Tonåringen och jag försökte övertala honom och pojkvännen att vi skulle ta in på ett hotell, som enligt internetbeskrivningen var "gay-vänligt"! Japp, det stod så. Jag är övetygad om att vi skulle få skitkul. Jag och tonåringen alltså.
Pojkvännen kunde inte hålla den diplomatiska färgen och maken försökte dölja sin motvilja bakom ett "amen det fanns ingen pool där". "Nähä, men det fanns det ju inte på hotellet som du bokade heller!" Sa tonåringen.
Well, vi stannar en natt. Sen drar vi till Venedig.
Rösta på mig
Jomensörruvisst. Dessa 49 kr per person såg till att man inte stod SIST i kön vid boardingen. För det var som en biograf. Nä förresten, det var som en buss: alla trängde sig in och kastade sig på de "fria" sittplatserna.
Men vi hade tur. Vi lyckades få platser intill varandra. Vi landade sent på kvällen, kvitterade ut lilla hyrbilen; maken överraskade med en BMW. Förvisso modell mindre så att vi med nöd och näppe fick in 5 resväskor. Och tack gode gud för GPS. Vi hade inte haft en chans att hitta hotellet.
Vi anlände till ett Bed & Breakfast. Och jag har aldrig i mitt liv hört talas om att man kan gradera dessa officiellt. Vi hamnade på ett nybyggt, öppnade för 3 veckor sen, motell med pool och spa. Talibanen fick egen säng. Tonåringen med pojkvän fick eget rum. Så efter en äcklig pizza (ja, vafan är det frågan om, är vi inte i Italien?!!) så däckar vi.
Talibanen vaknar kl 4. Jag är glad över att hon känner mig och mitt dåliga morgonhumör för hon tar sitt block, sina pennor och går in i badrummet och sätter sig och ritar.
Sen vaknar vi av att hon skriker. Hon sitter och bajsar och har lyckats med konststycket att tappa sitt halsband i toaletten. Maken får gräva. Det tar 20 minuter att få halsbandet rent. Jag kräks.
Vi checkar ut och åker mot nästa hotell. Vid Gardasjön. Stannar till vid ett stort köpcentrum. Shoppar lite. 2 timmar senare kommer vi ut till bilen. Som inte vill starta. En sprillans ny BMW. Hustru får skäll för att hustru glömt att påminna maken om att stänga av ljuset på biljäveln. Ringa till Avis. Personal pratar väääry bad english. Vill ha gatuadressen. Vi har ingen jävla aning eftersom GPS:en naturligtvis inte heller fungerar. Make springer runt till flera butiker för att få tag i NÅGON som kan engelska. Avis meddelar till slut att de är på väg. En kvart senare råkar maken prova att starta bilen. Som givetvis startar. Ringa tillbaka till Avis och försöker få dem, att på vääääldigt lååångsam engelska, första att bilen fungerar. Det tog 10 minuter att få dem att fatta. Vi det här laget är det 40 grader varmt i bilen. Sen kommer vi äntligen i väg.
På eftermiddagen anländer vi till Gardasjön. Maken har bokat ett familjerum på ett värstinghotell. När vi kommer in på rummet garvar vi läppen av oss: ett vanligt dubbelrum med en liten soffa som kan förvandlas till säng för tonåringen med pojkvän. Maken får ett rausanfall och ringer receptionen för att boka ett extra rum till dom. Fullbokat. Självklart.
Han ser sig omkring i rummet och konstaterar att han nog måste ta det här öga mot öga i receptionen. Han laddar och drar ned dit. Hustrun väntar med spänning, för det kan bara gå på två sätt: antingen hjälper utskällningen, eller så får vi dra.
En kvart senare kommer han tillbaka. Han ifrågasatte hur i helvete de kan begära 3000 kr natten för ett sketet jävla vanligt dubbelrum och kalla det för Familjerum. Personalen i receptionen pratade plötsligt mycket dålig engelska.
Så i morgon drar vi. Till nåt som heter Sirmione, eller nåt, en landtunga som går ut i Gardasjön. Han surfar runt på internet efter hotell och lyckas hitta nåt. Som inte har pool, men "precis på stranden". Jag hatar att bo på hotell utan pool. Jag gillar inte att få sand mellan tårna.
Men jag får väl stå ut en natt.
Tonåringen och jag försökte övertala honom och pojkvännen att vi skulle ta in på ett hotell, som enligt internetbeskrivningen var "gay-vänligt"! Japp, det stod så. Jag är övetygad om att vi skulle få skitkul. Jag och tonåringen alltså.
Pojkvännen kunde inte hålla den diplomatiska färgen och maken försökte dölja sin motvilja bakom ett "amen det fanns ingen pool där". "Nähä, men det fanns det ju inte på hotellet som du bokade heller!" Sa tonåringen.
Well, vi stannar en natt. Sen drar vi till Venedig.
Rösta på mig
fredag 18 juli 2008
Italien
Okey brudar. Och alla två manliga läsare.
Nu drar jag till Italien och Paris. Ska försöka mobilblogga om jag får skiten att fungera. Eller hoppas på att hotellen har internet, för givetvis tar jag datorn med mig.
Och så kan ni ju hålla tummarna för att vi hittar nåt schysst hak att bo på för vi har bara bokat dag 2 och 3 på hotell. Vet inte hur maken löser första natten men han är ju som sagt reseledaren...
Helvete vad vi kommer att bråka.
Rösta på mig
Nu drar jag till Italien och Paris. Ska försöka mobilblogga om jag får skiten att fungera. Eller hoppas på att hotellen har internet, för givetvis tar jag datorn med mig.
Och så kan ni ju hålla tummarna för att vi hittar nåt schysst hak att bo på för vi har bara bokat dag 2 och 3 på hotell. Vet inte hur maken löser första natten men han är ju som sagt reseledaren...
Helvete vad vi kommer att bråka.
Rösta på mig
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
