fredag 29 juni 2007

Kundservice- my ass!

Jag blir så trött på alla företags så kallade kundservice. Lyssna på det här;

Igår tillbringade jag hela dagen i vår senaste videobutik. Maken och jag håller på med ett godisexperiment. I normala fall så beställer vi lösviktsgodis och övrig konfektyr från stora draken Axfood. Till den här butiken så köper vi, dels "vanligt godis" men så har vi hittat en leverantör som säljer jätteroliga saker. Typ Spidermanklubbor, Dora-dockor med godis. Ja allt möjligt, som inte finns någon annanstans. Och givetvis fulla med kemikalier. Som med allt roligt godis.

Nåväl, jag kom av mig lite. Jag har alltså varit och storhandlat till denna butik och tillbringar hela dagen med att göra i ordning. Och städa. Har ju tidigare nämnt att det är Sveriges skitigaste butik alla kategorier.
Och det kommer att ta tid att få i ordning. Nåväl. Vårt kassasystem är helt avhängigt internet. (Därav makens sjuka beteende av att gå in varje timme, hemifrån, och kolla siffrorna i alla butiker.)

Så, pajar internet så kan vi inte hyra ut. Eller rättare sagt, vi får skriva lappar. Vilket är öken. Hur som helst, jag lämnar butiken 17.00 och rattar hem. En kvart senare havererar hela internet. Det närmar sig alltså kväll = mycket uthyrning. Som pricken över i:et så regnar det också = väldans mycket uthyrning.

I och med köpet av denna butik så "ärvde" vi internetleverantören Com Hem. Jag ringer dem. 1 miljon människor i kö. Lägger på efter ett tag då jag måste fixa mat. Ringer igen. Lägger på efter ett tag då jag måste lägga talibanen. Ringer igen. Och lägger på för jag måste gå på toa (jamen vafan). Ringer igen. Sitter och väntar. Efter 45 minuter så tar batteriet slut. Ringer igen. Efter knappt en timme (!!!)i kö så kopplas en telefonsvarare på, som så fint meddelar mig att telefontiden nu är över...

I morse ringer maken. Han ringer 8.30 hemifrån köket. Jag har inte ens fått morgonkaffe. Jag är jävligt sur på morgnarna, innan jag har fått mitt kaffe. Plötsligt så kommer han fram och lever djävulen med dem. När han väl måste andas igen så får han svaret; "Avstängt pga obetald räkning"! VAAA! Sa vi.

Till historien hör att vi tog över 1 juni. Gamla ägaren har inte alla indianer i kanoten, för jag frågade honom om vem som var hans internetleverantör (vi måste ju ta över abonnemanget givetvis). Han visste inte(!). Efter en kvart så kommer han fram till att han "tror" att det är Com Hem eller Tele2. Den snubben har inga högre studieskulder kan jag lova!

Jag ringer och kollar och det är ju då Com Hem. Jag ber dem skicka en överlåtelse direkt till mig, eftersom förra ägaren som sagt inte är redig i pallet. Överlåtelsen kommer. Där kan man bara fylla i personnummer. Jag ringer kundtjänst typ 6 ggr men får det bara förklarat att en privatperson måste stå på abonnemanget. Till slut ger jag upp och fyller i makens uppgifter. Com Hem har meddelat mig att det är förra ägaren, i egenskap av privatperson som står som juridiskt ansvarig. Först idag får jag reda på (av den 15:e handläggaren på Com Hems kundservice) att abonnemanget står på ett handelsbolag..

Tillbaka till i dag. Det visar sig att räkningarna gått till förra ägaren. Som inte har meddelat oss. Räkningen skulle varit betald 31 maj. Dvs en dag före vårt övertagande. Ärendet har hamnat på inkassobyrå. Jag ringer. Säger att vi måste få det påkopplat idag. Butiken öppnar om 11 minuter. Inkassobyrån ber mig ringa till Com Hem. Håller på fram och tillbaka så där några gånger. Till slut kopplas det på. Efter det att jag panikbetalat och faxat kopia.

Summa summarum: under 3 veckor så har jag ringt totalt 21 samtal till Com Hem. Just det; 21 samtal. Alltid hamnat på typ plats nr 14 i kön. Pratat med ett gäng virrpannor, som gett mig olika information om vad som gäller.

Den som till slut hjälpte oss att få igång trafiken igen var handläggaren på inkassobolaget. Inte idioterna på Com Hem. Och det kan jag säga; i samma sekund som avtalet går igenom, att det är vi som tagit över, i samma jävla sekund går jag över till Telia.

Efter jobbet rattar jag in till butiken för att lämna papper. En mamma från talibanens gamla dagis kommer in. Hon frågar hur det är. Jag ler och säger att det är bra, "men lite körigt". Hon svarar: "ja, du ser lite sliten ut". !!!!!

Jesus Christ, jag har fan inte tid med sånt här.

Inga kommentarer: