Jag, i bilen på väg till mässan i morse:
"Asså, min häck är helt platt!
"Japp"
"Vadå "japp"?
"Ja, den är ju det."
"Men vafan, du ska säga "nämen SÅ farligt är det inte".
Jävla unge.
fredag 21 januari 2011
torsdag 20 januari 2011
Om riktiga kärleksbrev
I brist på andra kärleksbrev så får man väl nöja sig med det här.
Det är ju bara synd att maken inte fattar att den här varianten är så mycket dyrare.
Mässan inleddes med 4 katastroftimmar i form av panik-prismärka varor. Kaos när kunder kom in och lyfte på prylar utan priser. Jävligt proffsigt. Not.
Men eftermiddagen och kvällen (de stängde 20.00) var väry good. Butiker som gillar hemslöjdsprodukter har stora plånböcker.
Och just det ja, minns ni gåvan jag fick från smeden? Den som jag bara skulle ha hemma, men som fick följa med som monterdekoration. Som väger 26 kilo.
![]() |
| Tror minsann jag måste putsa linsen på mobilkameran! |
Tänkte bara tala om att den säljer. Plenty. Nu hoppas jag bara att han har lust att göra flera.
När man aldrig tar slut
Kom hem efter 14 timmars arbetsdag igår och tittade mig i spegeln.
Idag öppnar årets viktigaste mässa för alla som jobbar som grossister inom heminredning.
Jättebra att man har hela huvudet fullt av en färg man inte tycker matchar något. Den där som ser ut som om man har ett permanent luciaglitter i håret ni vet.
Och en hy som får en disktrasa att framstå som fräsch.
Så här är det varje gång: jag jobbar dygnet runt och när mässan öppnar och man ska vara go, glad kexchoklad, så tar jag slut.
Men, det är bara att ta på fejset och köra. Och ringa frissan för en kvällssejour.
Nu håller vi tummarna för att kunderna lägger hela sin budget just hos oss.
Ja just det ja, chefen var kalasnöjd. Tack Maria för att du gjort så fint i vår monter, detta trots att vi har en del asfula produkter...som dessvärre säljer!
Idag öppnar årets viktigaste mässa för alla som jobbar som grossister inom heminredning.
Jättebra att man har hela huvudet fullt av en färg man inte tycker matchar något. Den där som ser ut som om man har ett permanent luciaglitter i håret ni vet.
Och en hy som får en disktrasa att framstå som fräsch.
Så här är det varje gång: jag jobbar dygnet runt och när mässan öppnar och man ska vara go, glad kexchoklad, så tar jag slut.
Men, det är bara att ta på fejset och köra. Och ringa frissan för en kvällssejour.
Nu håller vi tummarna för att kunderna lägger hela sin budget just hos oss.
Ja just det ja, chefen var kalasnöjd. Tack Maria för att du gjort så fint i vår monter, detta trots att vi har en del asfula produkter...som dessvärre säljer!
onsdag 19 januari 2011
Domedagen, och möjligen en död chef
Varje gång vi har mässa så sköter jag monterbygget och maken kommer när det är färdigt. Han gör en massa andra viktiga saker så det är ingen big deal för mig.
Om det inte vore för att han har en jävla förmåga att kritisera. Inte det där normala: "åh, vad fint, men har ni tänkte på att om ni gör så här i stället, så blir det bla bla bla"
Nä
"Amenvafan, så DÄR kan det fan inte se ut, hur tänkte du nu?"
Idag kommer han till mässan. För en koll. Vi har en dubbelt så stor monter än vad vi brukar. Han tänker sälj, jag tänker fint. Så hans synpunkter är ganska viktiga. Just precis nu så är 70% av montern klar och jag är nöjd. Särskilt med tanke på att jag har fått hjälp eftersom jag har haft för mycket annat att tänka på lately.
Problemet är att just den delen kommer han ha synpunkter på.
Just därför har jag idag hockeyhjälm på mig. Eller jag kanske ska be honom sätta på sig den för jag är väldigt långt ifrån att kunna ta kritik just nu. Not mentally stable om man säger så.
Så risken för att hans skjorta är tom när jag är klar med honom är överhängande.
Om det inte vore för att han har en jävla förmåga att kritisera. Inte det där normala: "åh, vad fint, men har ni tänkte på att om ni gör så här i stället, så blir det bla bla bla"
Nä
"Amenvafan, så DÄR kan det fan inte se ut, hur tänkte du nu?"
Idag kommer han till mässan. För en koll. Vi har en dubbelt så stor monter än vad vi brukar. Han tänker sälj, jag tänker fint. Så hans synpunkter är ganska viktiga. Just precis nu så är 70% av montern klar och jag är nöjd. Särskilt med tanke på att jag har fått hjälp eftersom jag har haft för mycket annat att tänka på lately.
Problemet är att just den delen kommer han ha synpunkter på.
Just därför har jag idag hockeyhjälm på mig. Eller jag kanske ska be honom sätta på sig den för jag är väldigt långt ifrån att kunna ta kritik just nu. Not mentally stable om man säger så.
Så risken för att hans skjorta är tom när jag är klar med honom är överhängande.
Se där ja, när taco-guden gör sig hörd
Taco Spice Mix for Fish.
Jag får 10 påsar.
Jag tror att jag börjar med att ringa Finfrun.
tisdag 18 januari 2011
Be careful for what you wish for, eller inte
Gå upp och sova eller fortsätta göra prislappar.
Gå upp och sova eller fortsätta göra prislappar.
Gå upp och sova eller fortsätta göra prislappar.
Det gör inget om jag blir arbetslös just precis nu och två veckor framåt.
Inget alls.
Nu är jag less.
Gå upp och sova eller fortsätta göra prislappar.
Gå upp och sova eller fortsätta göra prislappar.
Det gör inget om jag blir arbetslös just precis nu och två veckor framåt.
Inget alls.
Nu är jag less.
Vänner dygnet runt
Sen i augusti så har jag mer eller mindre satt mitt sociala umgänge på On hold. Detta fram till den sista februari då vår högsäsong tar slut.
Jag har inte ens tid för min allra bästa vän. Det suger.
Så i morse ringde jag henne klockan 6. För jag längtar ihjäl mig efter henne.
Kan man göra det när man är 40 plus? Längta ihjäl sig efter en kompis alltså.
Jag har inte ens tid för min allra bästa vän. Det suger.
Så i morse ringde jag henne klockan 6. För jag längtar ihjäl mig efter henne.
Kan man göra det när man är 40 plus? Längta ihjäl sig efter en kompis alltså.
Nämen, menar ni det?
Herregud, vilken överraskning. Jag är verkligen chockad.
måndag 17 januari 2011
Två saker att notera på kvällens tv-sända Idrottsgala
Sitter och jobbar med Idrottsgalan på i bakgrunden.
När herrstaffettlaget i skidor presenteras så läser jag
Herrsta-fettlaget.
...och undrar var Herrsta ligger i Sverige och vilket konstigt namn på ett lag som vinner pris. Vadå "fett" liksom.
Ja, geografi och sport är inte mina starkaste grenar.
Therese Alshammar vinner Jerringpriset men är borta i Mexico, och den före detta förbundskaptenen Hans Chrunak tar emot det i hennes ställe. Aspackad.
När herrstaffettlaget i skidor presenteras så läser jag
Herrsta-fettlaget.
...och undrar var Herrsta ligger i Sverige och vilket konstigt namn på ett lag som vinner pris. Vadå "fett" liksom.
Ja, geografi och sport är inte mina starkaste grenar.
Therese Alshammar vinner Jerringpriset men är borta i Mexico, och den före detta förbundskaptenen Hans Chrunak tar emot det i hennes ställe. Aspackad.
Om verklighet. Och riktiga dårar
Kommer hem efter en heldag på mässan och landar i soffan för att fortsätta jobba. Slår på tv:n och styr in mig på kanal5.
"Konferensresan"- en dokuserie om just konferenser.
När man har jobbat 11 timmar non stop så kanske det första man inte vill se är några jävla dårar, som kallar sig Raeler, och som tror på utomjordingar. Tillresta från hela Europa. Nån av dårarna skall döpas. En så kallad cellplansöverföring. Först då är man accepterad av utomjordingarna.
Amen vad ääär det frågan om?
GET A LIFE!
...och vem är jag att döma..
"Konferensresan"- en dokuserie om just konferenser.
När man har jobbat 11 timmar non stop så kanske det första man inte vill se är några jävla dårar, som kallar sig Raeler, och som tror på utomjordingar. Tillresta från hela Europa. Nån av dårarna skall döpas. En så kallad cellplansöverföring. Först då är man accepterad av utomjordingarna.
Amen vad ääär det frågan om?
GET A LIFE!
...och vem är jag att döma..
100 kvm monter
Dubbelt så stor än vanligt.
Jag kan säga att jag har en lätt släng av diarré. Nu gäller det att göra det så fint som möjligt. Lyckligtvis anländer experthjälp om en stund.
På Stockholmsmässan just nu
söndag 16 januari 2011
Vad man inte gör med dvärghamstrar
Talibanen har en liten dvärghamster. 8 cm. Vit liten historia vid namn Minette.
I morse sitter maken och talibanen och gullar med den. Tonåringen kommer ned. Maken föreslår talibanen att hon ska sätta Minette på golvet "så får ni se hur rolig hon ser ut när hon springer på det hala golvet."
Man behöver inte ha särskilt höga studieskulder, om några alls, för att räkna ut vad som händer om man släpper ut en hamster.
Alla stod och skrattade åt "den gulliga hamsterns" skridskoåkande på parkettgolvet. Efter 8 sekunder så satte samtliga i halsen. För hon drog. Som en avlöning. Puts väck. Vi har ett hus på 330 kvm och man kan säga att panik uppstod. Alla, inklusive tonåringes pojkvän, kastade sig ned på golvet för att försöka hitta henne.
Eller ja, alla utom jag. För jag hade bestämt mig för att vi nog aldrig mer skulle få se henne. Detta mot bakgrund av att alldeles intill där hon blev utsläppt, så har vi en spiraltrappa ned till gästrummet. Som ligger i anslutning till övriga källaren och garaget. Helvetesgapet med andra ord. Skulle hon komma ned där så var det stenrökt for ever.
Maken kunde inte säga så mycket eftersom det var han som var orsaken till det hela. Om det hade varit någon annan så hade han blivit fullkomligt jävla galen.
Vi tyckte att hon försvann under vår soffa. Som inte är en normal soffa utan typ 4 meter lång. Åt varje håll ungefär. Vi lyfte på den men såg henne inte. Jag misstänkte att hon bergis hade krypit in i soffan och satt och gnagde sönder den inifrån. Såg genast möjligheten till ett nytt soffköp och ansträngde mig inte särskilt för att hitta henne.
40 minuter senare kommer hon springandes. Maken kastade sig över henne och beordrade talibanen att stoppa henne i buren.
Sen sa han inte ett pip.
I morse sitter maken och talibanen och gullar med den. Tonåringen kommer ned. Maken föreslår talibanen att hon ska sätta Minette på golvet "så får ni se hur rolig hon ser ut när hon springer på det hala golvet."
Man behöver inte ha särskilt höga studieskulder, om några alls, för att räkna ut vad som händer om man släpper ut en hamster.
Alla stod och skrattade åt "den gulliga hamsterns" skridskoåkande på parkettgolvet. Efter 8 sekunder så satte samtliga i halsen. För hon drog. Som en avlöning. Puts väck. Vi har ett hus på 330 kvm och man kan säga att panik uppstod. Alla, inklusive tonåringes pojkvän, kastade sig ned på golvet för att försöka hitta henne.
Eller ja, alla utom jag. För jag hade bestämt mig för att vi nog aldrig mer skulle få se henne. Detta mot bakgrund av att alldeles intill där hon blev utsläppt, så har vi en spiraltrappa ned till gästrummet. Som ligger i anslutning till övriga källaren och garaget. Helvetesgapet med andra ord. Skulle hon komma ned där så var det stenrökt for ever.
Maken kunde inte säga så mycket eftersom det var han som var orsaken till det hela. Om det hade varit någon annan så hade han blivit fullkomligt jävla galen.
Vi tyckte att hon försvann under vår soffa. Som inte är en normal soffa utan typ 4 meter lång. Åt varje håll ungefär. Vi lyfte på den men såg henne inte. Jag misstänkte att hon bergis hade krypit in i soffan och satt och gnagde sönder den inifrån. Såg genast möjligheten till ett nytt soffköp och ansträngde mig inte särskilt för att hitta henne.
40 minuter senare kommer hon springandes. Maken kastade sig över henne och beordrade talibanen att stoppa henne i buren.
Sen sa han inte ett pip.
Etiketter:
Livet med maken,
talibanan,
Talibanen
När man är en idiot
Sent i går kväll tillbringade jag 1,5 timme med att fila på en inbjudan till våra kunder...det är ju Formex-mässa nästa vecka.
En och en halv timme.
Jag var så trött att jag såg i kors när jag stängde av datorn.
Nu är dokumentet borta. Putsjävlaväck.
Tonåringen upplyste mig om att när jag gjorde den, så utgick jag från ett mailat dokument som maken skickat mig, att jag tryckt på "öppna" i stället för "spara" när jag började redigeringen. Att när jag stängde ned så sparades inte mina ändringar.
Jävla skitdator.
Jävla mässa.
Jävla hela världen.
En och en halv timme.
Jag var så trött att jag såg i kors när jag stängde av datorn.
Nu är dokumentet borta. Putsjävlaväck.
Tonåringen upplyste mig om att när jag gjorde den, så utgick jag från ett mailat dokument som maken skickat mig, att jag tryckt på "öppna" i stället för "spara" när jag började redigeringen. Att när jag stängde ned så sparades inte mina ändringar.
Jävla skitdator.
Jävla mässa.
Jävla hela världen.
Bloggtorka
Just nu har jag svår bloggångest. Kan inte komma på ett enda skit att skriva om. Kan inte vara rolig. Vilket ni säkert har noterat.
Och då undrar man ju om det är nu man borde borde lägga av. För så här länge har torkan aldrig suttit i förut och jag har trots allt bloggat non stop i snart fyra år.
Jag roar mig med att läsa gamla inlägg. Fastnar en hel timme i det.
Herregudihimlen vad rolig jag är. Som fan!
Jantejantejantejantejantefuckthejante.
Jag måste skärpa mig. På nåt sätt.
Och då undrar man ju om det är nu man borde borde lägga av. För så här länge har torkan aldrig suttit i förut och jag har trots allt bloggat non stop i snart fyra år.
Jag roar mig med att läsa gamla inlägg. Fastnar en hel timme i det.
Herregudihimlen vad rolig jag är. Som fan!
Jantejantejantejantejantefuckthejante.
Jag måste skärpa mig. På nåt sätt.
lördag 15 januari 2011
Ursäkta franskan
Men det suger f-n hästballe att jobba non stop en lördag.
I morse kom jag på att jag skulle ha bjudit Finfrun med familj på middag som i går.
Jävla bra kompis man är.
I morse kom jag på att jag skulle ha bjudit Finfrun med familj på middag som i går.
Jävla bra kompis man är.
Normala och onormala
Friska människor går upp strax innan 04.00 för att de ska resa till Maldiverna, baka bröd på ett bageri, eller dela ut morgontidningen.
Ofriska människor har problem med sömnen och går upp för att göra prislistor till mässan nästa vecka.
fredag 14 januari 2011
Risky business
Här sitter jag på talibanens första karateträning och funderar över ljuset som jag glömde släcka där hemma.
Lite småstressad måste jag mig erkänna.
Å andra sidan så kanske det äntligen blir renovering av huset...
Uppdaterat:
Huset stod kvar. Lika orenoverat som för 30 år sen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


