En dag i norska kronor i den norska huvudstaden

Dagen utanför hotellrummet börjar med frukost. Jag försökte ta kort på den här mannen. Det gick inte så bra. Han har en kostym på sig. Inget märkligt i det. Om det inte vore för att han till det har flipflop.

Efter frukost går vi till deras motsvarighet till tunnelbana. Ett tåg från andra världskriget. Två personer t&r till Oslo, 8 minuters resa, till det facila priset av 240 kr. Norska kronor. Som hittat.

Väl på tåget kom fru kontuktörskan och läxade upp oss för att vi satt i Ubetjent. Kollegan och jag fattade inte vad f-n hon pratade om. Kan säga att hon inte var uppvuxen i centrala Oslo, that´s for sure. Till slut läste vi på skylten ovanför. På engelska. Vi satt i vagnen där man har typ månadskort. Här är det segregering, vi skulle sitta i de-som-inte-har-råd-med-annat-än-enstaka-biljetter-vagnen. Konduktörsan gjorde oss uppmärksam på att vi minsann kunde få böter, men hon hade sin snälla dag idag.

Väl på centralstationen så ramlade jag in på apoteket för att köpa Otrivin nässpray. 58 kr. Norska.  Har inte använt nässpray på många många år och herregud så dumt, för jeflar vad det hjälpte!

Sen strövade vi på Karl Johan. Upp och ned. Det var gratis. Hittade dock en intressant affär;

Kunde inte motstå att gå in.

Hittade en massa roliga saker. Funderade starkt på att köpa en ny puff. Den såg ganska bekväm ut. Min ibland stiffa make kanske skulle loosen up om han satte sig på den ibland.

Det går väldigt bra att klicka sig lite på bilden.

Nä, jag hoppade över den. Fel färg.

Hittade däremot en ny man. En som är tyst och förmodligen gör som jag säger. Kanske lite för tyst dock. Hittade en ny fru åt maken också. Men jag avstod. Ni minns väl vad som hände förra gången? Scrolla fram till nr 57. Vore ju synd om han fick skavsår igen menar jag.

Sen gick vi fram till slottet. Orkade inte fota. Vände och gick in på TGI (Thank God its Friday) för varför prova nåt nytt, när man kan köra samma restauranger som hemma...dahhh. Dock hade kollegan aldrig ätit deras mat så jag introducerade henne för bl a fyllda potatisskal. Väry gott.

Jag tänkte att jag skulle slå på stort och beställa läsk. Dock måste de vid den här GBP-operationen även utfört en minor lobotomi: jag beställer diet free cooke, eller vad det heter, för att slippa sockret...som gör att jag somnar på två röda sekunder...men glömmer att jag har extremt svårt för kolsyra. Rapa sig lite. Ser fint ut när kärring på fyrtiofem sitter och smårapar..Not.

Eftersom jag pga nämnda operation har tappat smaken totalt för kaffe, så avslutar jag 3-timmars lunchen med en specialkombo: cauppuchino-milkshake. Yummi!

Den ackompanjeras av några musiktomtar som går förbi. Allt var rörande pittoreskt denna vackra sensommardag.

600 norska bananer senare, på väg tillbaka till centralstationen, så går vi förbi Grand Hotel och jag kastas plötsligt tillbaka många, många, skitjättemånga år i tiden, då jag och maken var här senast. Mycket bra humpa-bumpa här inne då kan jag säga.

Make; du minnas va va va?!

På tågperrongen, som alltså är utomhus, så har de annorlunda regler för rökare. Kollegan fick stå här och vänta på tåget.

En klassisk rökruta.

Vi satte oss sen i rätt vagn och alla konduktörer var nöjda och glada.

Väl tillbaka på rummet så kom jag på att jag har håriga ben. Det är typ skitäckligt och jag hittade några konstiga vaxremsor i min necessär. Jag har aldrig använt vax. Någonsin. Jag kör en sån där maskin som sliter upp håren.

Dessa skulle värmas. Ingen mikro på hotellrummet men jag har en varm röv, så jag satte mig på remsorna i sisådär en kvart-tjugo minuter. Sen tapetserade jag legsen.

Väntade 5 minuter och drog sen bort remsorna. Man har ju sett på tv liksom. Det gjorde svinont.

Problemet var att vaxet satt kvar. I mina hårstrån. Som var kvar på benen.

Så imorgon kommer jag har grönrandiga ben på mässan. Och varje gång jag lägger benen i kors, och ska byta ben efter ett tag (eftersom det tar en vecka att skriva det här inlägget), så är de ihoplimmade och det gör satan så ont att dra i sär dem. Jättekul.

Nu, snyta sig lite och gå ned till restaurangen och HÄMTA upp middagen.