fredag 20 augusti 2010

What I´m doing eller om man vill bli av med gäddhänget

Nu i väg till Nyköping. Har en jätteorder från en butikskedja. På typ sånt här;

(110x60 cm, 2500-3000 kr i butik för er som kommer fråga)

Och lite sånt här:


(Cirka 2000 kr i butik)

Och några såna här;



(60 cm, ca 2500 kr)


Amen fatta vad sånt här väger!

När man gräver sin grav

Vad härligt det är att efter 4 timmars sömn, öppna mailen och hitta ett argt mail från vår näst bästa butikschef.

Det verkar som om maken har rört om lite i grytan hos hennes personal.

I 13 år så har jag varit företagets "städerska". Det han ställer till får jag sopa upp. Kan säga att det inte är läge för nån jävla städning just nu.

Och ikväll tror jag att han ska få bjuda mig på middag. På den lokala dyr-restaurangen här i hooden.

Vi ska nog ha ett face-to-face-talk.

torsdag 19 augusti 2010

Jamen då tar vi och går igenom min dag då´ra

Lämnar hemmet 06.35 för att plocka upp arbetskamrat och dra vidare till Statoil för inköp av frukost och lunch.

Kommer till Nyköping och packar upp 3,5 ton smide, ja, jag skojar INTE. När det kom igår så
var bilen för stor för lastkajen. Chauffören höll på i 40 min för att backa in någorlunda rakt. Tyvärr blev det ett glapp, som ni kan se. Och det enda vi kunde hitta var denna lilla sketna plåtbiten. Det tog  nästan 1,5 timme att lossa 7 pallar för plåten ramlade loss hela tiden. Och som en liten bonus får chauffören en av pallarna över foten. Han hade tofflor på sig..grattis.

Den gamla ägaren, som är i min ålder, är kvar i företaget september ut, för att supporta oss initialt. Och det är ju bra. Om det inte vore för att jag har ett, hmm, snabbare tempo. Så jag är något frustrerad då arbetstakten är normal. Jag är inte van vid det. Vi har dessutom en miljon ordrar som jag vill ha iväg denna vecka, och det är tempo, tempo, tempo som gäller. Vid 18-tiden går luften ur och kollegan och jag åker hem mot Stockholm igen.

När vi sätter oss i bilen så upptäcker jag, lite försent, att jag inte har bensin. Alls. Liksom ett streck. Jag kör på motorvägen och undrar var fan alla bensinstationer är. De som brukar finnas varje kilometer.



När jag till slut ser en mack så är det på ångorna vi sladdar in där.  Det hade nog inte förvånat en käft härinne om jag fått soppatorsk mitt på E4:an i hällande regn. Icke.

Och kommer ni ihåg dealen jag och maken har? Den sen två dagar tillbaka; Han sköter lämning/hämtning, lagar mat,  tvätten samt det här eviga plockande som existerar hos alla. Det var som sagt överenskommelsen.

Kommer hem till ett tomt hus. Klockan är 19.30 och talibanen borde ligga i sängen, huset vara städat, tvätten fixad. Icke. Han är visst på väg hem. Har hämtat henne hos en kompis = sluppit laga middag..

Jag går upp på övervåningen och upptäcker att "ingen" brytt sig om tvätten. Jag fixar den, byter lakan, städar och plockar. Överallt.

Maken kommer hem och jag får ett tokspel. Han gör det klart att han minsann inte hinner med såna sysslor. Så det så. Jag kan ju givetvis inte låta bli att fråga vem FAN som ska sköta det då. Och så talar jag om att han kan fetglömma att jag fortsätter pendlandet till Nyköping om jag dessutom ska komma hem och ta hand om rubbet här hemma efter en 12-timmars dag.

Är så förbannad att jag var tvungen att coola ned mig med en dusch. Då kommer jag på att jag ikväll var bjuden på ett Housewarming-party. Som jag verkligen sett fram emot. Och som jag senast igår blev påmind om. Kliver ur duschen och är ännu mer förbannad. Sen går jag ned till badrummet på entréplanet. Det är där maken huserar.


För, sen ett par veckor tillbaka, så har jag noterat att han har lagt lite föremål i badkaret. Jag har inte haft tid, eller lust, att städa upp efter honom, så jag har låtsas som om det regnar.

Ikväll tänker jag att jag nog måste ta reda på vad fan det är som ligger där.

I badkaret ligger en folieform från grillen. Och en grillhandske. Det är typ två veckor sen vi grillade.

Jag lyfter och vänder på handsken. Och tror jag ska spy.




Alltså. Jag tror inte att ni fattar läget. Klicka på bilden nedan.



Man skulle kunna tro att det växer ett oskyldigt vitt tomteskägg på vanten. Men det är inget annat än mögel. M Ö G E L! Det är så långa "hår" att jag skulle kunna göra en snebena på den.


I morgon kommer städerskorna. De har haft semester i två månader. Jag ska kyssa deras fötter. Långsamt.

onsdag 18 augusti 2010

Hur man har styrelsemöte i fin-skolans Föräldraförening

Av nån märklig anledning så är vi alltid oerhört kreativa på våra möten. 
Kan inte alls förstå varför..

En timme senare..


När man jagar en lastbil



Är i Nyköping och väntar på en leverans av 3 ton smide från Lettland, som skulle har anlänt för 3,5 timme sen.

Enligt DHL så har de Gps-spårat långtradaren till att just precis nu vara här i hooden. De har försökt ringa chauffören, som inte pratar engelska, och därför lade på luren.

Jag får alltså sätta mig i bilen och leta efter honom, för Nyköping är väl inte så stort. Eller?

En make med taskigt minne

Jag är möjligen lite anti maken just nu. Med all rätt vågar jag påstå. Dock kan han få mig att skratta ibland. Eller snarare sucka.

Han köpte müsli för typ 10 dagar sen.


Bra så. Om det inte vore för att han i förra veckan köpte lite till;



Och för att vara riktigt säker så köpte han ytterligare en till härom dagen;



Igår gick han och handlade. Kom på att han nog behövde lite müsli, för det är ju snart slut i burken..

Så man kan säga att vi kan bjuda hem hela kvarteret på frukost i helgen;





Lagen om all jävlighet, självklart

På Stockholmsmässan lämnade jag några pallar med vår monterutrustning. Fullkletade med fraktlappar åt Schenker, som skulle hämta allt i måndags. Bokat sen en vecka tillbaka.

Sent igår ringer de och säger att de inte kan hitta mina prylar.

Vad bra. För alla pallar skall lastas om i en lastbil, som jag i helgen kommer skumpa till Norge med.

Och en tom monter lär man ju knappast bli rik på. Jag kanske ska ta med mig en stång och köra lite pole dancing.

Nån som vill hänka på?

tisdag 17 augusti 2010

Om att köra bil när det ösregnar

Jag måste fråga en sak. Jag undrar om jag är ensam om det här:

När det regnar extremt mycket och man måste ha hastigheten på vindrutetorkarna på det snabbaste, eller näst snabbaste, så håller jag på att somna.

Alltså, det där vevandet fram och tillbaka har en sjukt sövande effekt på mig. Exakt som när en hypnositör håller en ring i ett snöre.

Trodde jag skulle somna när jag körde hem från Nyköping idag.

Säg att det finns fler därute.

Please

Maken och hans skitplanering

Ni som har läst mig ett tag, lyssna på det här;

I juni köpte vi ytterligare ett grossistföretag i inredningsbranschen. Företaget ligger i Nyköping, en timmes bilresa hemifrån. Om man inte åker i rusningstid.

Dealen är att företaget skall flyttas upp till Stockholm innan 31/12. Det betyder, i värsta fall, ett halvårs pendlande för min del. Två timmar i bil varje dag. Två timmar åt skogen.

Jag hämtar talibanen varje dag 15.30-16.00. Något jag aldrig-i-helvete kommer att ändra på. Detta då jag vill att hon åtminstone får kvalitetstid med en av sina föräldrar.

Vid middagsbordet så har maken och jag en "diskussion". Ja, i vår familj heter det så. I normala familjer så är det en envägskommunikation. En monolog.

Han upplyser mig om att det inte kommer fungera att jag måste dra från Nyköping vid 14.30-15.00 varje dag. Och för att inte behöva sitta i timtals i köer, så kommer jag inte kunna åka därifrån förrän framåt 18. Hemma vid 19.00 varenda dag alltså.

Jag blir skitförbannad på honom eftersom han inte förstår vad det innebär, så jag upplyser honom:

-"Men du fattar väl då att det blir du som lämnar OCH hämtar. Och inte en sekund efter 16.00! (Till saken hör att de få gånger han ska hämta så har det vid flera tillfällen varit så att han glömt bort henne och kommit vid 17-tiden. Och du maken, du kan inte förneka det. Glöm inte att vi har en fröken som läser här serru.)

-"Vidare så betyder det att det blir DU som lagar maten. Varje dag. OCH sköter tvätten. OCH allt det andra som hör till hushållssysslorna."

-Asså, vi får göra det bästa av situationen. Svarar maken.

För att vara exakt så betyder det i klartext att han kommer hämta henne så nära stängningsdags som möjligt. Han kommer börja med maten framåt 18-tiden, i bästa fall. Detta eftersom han sitter och jobbar och glömmer, och det kommer då vara talibanen som kommer få tjata hål i huvudet på honom om att han måste fixa mat. Hon är vrålhungrig framåt 17.30.

(Här ska tilläggas att om jag är borta dagtid en lördag eller söndag, så måste jag ringa hem och påminna honom om att laga lunch. Annars får hon ingen. För han sitter och jobbar, och glömmer bort henne totalt. Eller serverar lunchen framåt 15-tiden.)

Och det här med tvätten kommer han skita i helt och hållet. Sen att talibanen kissar på sig varje natt och vi kommer ha berg med tvätt, alternativt att tvätten ligger 24 timmar i maskinen, well, sånt är inte viktigt för honom.

Till sist så kommer talibanen få titta på tv hur mycket hon vill, för då kan maken sitta inne på sitt kontor och jobba ostört.

Okey kära läsare. Tillåt mig skratta.

Och jag undrar om vi inte ska ta och slå vad om huruvida jag fortfarande är gift 2011, eller inte.

Helvete vad irro jag är.

Och herregud så sur han ska bli över det här inlägget. Be my guest.

Hoppsan

Råkade spärra förra inlägget för kommentarer, sorry..

När man är en ärkeloser

Ni vet det där programmet Postkodmiljonären, där man vinner stålars på sitt postnummer?

Det tog några år, men så en dag tyckte maken att vi skulle gå med. Man betalar alltså en viss summa varje månad. Hittills har vi ju självklart inte vunnit en spänn, men hej och hå; inte ska man ge sig. Och till råga på allt så kan man ju knappast kliva av, för då kommer ju garanterat vårt postnummer upp.

Så har jag tänkt i ett par år nu.

I morgonkväll ska jag på styrelsemöte. Jag sitter ju i styrelsen för Föräldraföreningen här på finskolan och vi varvar mötesplats.

Denna gång äger mötet rum hemma hos Postkodmiljonärens VD. Detta då frun i huset är en styrelsekollega till mig.

Och det var först för några månader sen som det slog mig. Hårt;

HUR JÄVLA STOR ÄR RISKEN ATT VI VINNER NÄR DOM BOR BREDVID OSS?!

För om så vore, så skulle ju hela världen börja gasta "Fusk!" It aint gonna happend...ever med andra ord.

Ska nog kliva av det där skitabonnemanget fort som f-n.

Om löss

På nyheterna säger dom att vägglössen eskalerar här i Sverige och att "eftersom det inte är en inhemsk art så kommer de hit via våra utlandsresor".

Så där ja. Inte en käft i den här familjen åker utanför Sveriges gränser de närmaste åren. Och alla besökare, som varit utomlands, får hålla sig på altanen. Köpa sig lite infravärme till vintern tror jag visst.

Fast en vecka till Norge på söndag räknas väl inte va?

Om sömn

Jag har grova problem med min sömn pga stress. Vaknar mellan 4 och 5 nästan varje morgon.

Så nu tänkte jag införskaffa lite sömntabletter, och eftersom jag är begåvad med bra läsare så har jag en fråga:

Jag vill inte ha så kallade insomningstabletter, för det har jag inga problem med. Jag vill ha sova-hela-natten-gärna-skitbra-tabletter.

Finns det nån eller någon doktor här som kan svara på det?

måndag 16 augusti 2010

När man lär unga hundar sitta

Var tvungen att leverera lite varor till en av våra butiker idag varför jag ställer bilen på en lastzon. Hela gatan är för övrigt helt tom men då jag ska lämna film så väljer jag att ställa mig där. Om utifall att...

Precis just då så svänger en äcklig Securitasbil med blinkande "blåljus" in framför mig. Ut hoppar en kille som nyss slutat med blöjor. Hade det varit på film så kunde man lätt anta att han var polis och just fått syn på en rånare, så bråttom hade han. Han spänner ögonen i mig och frågar vad jag håller på med. I en allt annat än trevlig ton.

Jag, som är väldigt utarbetad just nu, känner att det kanske inte var rätt dag för den här lille gossen att träffa mig.

"Ehh, vad ser det ut som, jag kliver ur min bil."

Han tycker förmodligen att mitt "ehh" låter osedvanligt stöddigt för han fortsätter, nu jävligt otrevligt:

"EHH, det ser ut som om du inte kan läsa trafikskyltar, det är STOPPFÖRBUD här!"

Jag känner att fighten hemmavid över att jag inhandlat ett stycke sängpläd med Swarovskistenar når sitt epicentrum just i detta ögonblick.

-"Hörrudu din lilla skit, om du ska stå här och läxa upp mig om trafikskyltar i egenskap av att vara nån jävla fjantig LAPPLISA så se då för FAN till att först ha pluggat klart ämnet ifråga innan du öppnar munnen. Senast jag kollade så var det fullt tillåtet att stå här om man ska LASTA nåt.

-"Jamen du lastar ju inget!" Säger idioten.

-"Kan KANSKE bero på att jag inte hann kliva ur bilen innan du stövlade fram. Nu RÅKAR det vara så att jag ÄGER den här butiken, som just precis nu ska få en massa film. Frågor på det, eller ska du kanske ta och ringa din chef och be dem förlänga den här trafikskyltekursen med några timmar till, för du verkar behöva det?!"

Han går då fram till skylten, tittar på den och vänder sig om.

-"Jaa, just det. Ja. Okey."

Sen sätter han sig i bilen och kollegan kör iväg.

?

När man är ett sicko



Jag har möjligen bloggat om det här förut..

Maken tycker att jag lider av samlarnoja. När jag får upp intresset för nåt så måste jag samla på mig så mycket som möjligt av det.

Det här är en del av min smyckessamling. Jag har en fetish för armband.

Men idag kom jag på vad jag egentligen lider av: 

Jag är en organiseringsjunkie. Jag älskar att o r g a n i s e r a. Som med det här t ex;  köpa lådor och inreda dem med bottnar, i tyg av sammet....i den färg smyckena är i.  Röda smycken, röd botten, lila smycken lila botten...och så vidare.

Herregud what a relief. Äntligen en diagnos.

Förväntningar



Göra isglass, spela spel, köpa karamellfärg för att göra gipstavlor. Och klockan är bara 10.00.

Talibanen har höga förväntningar på sin mamma, som inte varit en särskilt bra moder den senaste veckan.

Ytor i krigstider



Ibland kan det vara bra att bo i ett stort hus som har flera sovrum.

Kan varmt rekommenderas i äktenskap med dumma män.

söndag 15 augusti 2010

Over and out

I
am
väry
dead

Och maken har varit sur i 6 timmar över min mäss-shopping. Bland annat så kunde han inte alls förstå vitsen med Swarovskistenar på ett överkast. Det kan jag.

Maken kan ta och skaffa sig en ny fru tycker jag. Gärna ganska snart.

Söndag, the final countdown



Idag avslutas mässan och inte någon av oss kommer gråta för det.  Ytterst få utställare hade en bra dag igår.

Kan kanske bero på att det var över 30 grader varmt ute...

Den här dagen blir dock kul, alla utställare springer runt hos varandra och dealar. Här får man nämligen inte sälja nåt över disk, så alla smusslar satan med pengar och varor.

För sen man börjat jobba med sånt här, och därmed vet vad varorna ute i butik kostar i inköp,  så ska det mycket till för att jag ska handla inredningsprylar i vanliga affärer.

Bara maken gråter idag alltså.

lördag 14 augusti 2010

På betalfest



Mässan här i Älvsjö firar 50 år. Det firas med en stor fest. Vi blir serverade varsitt plastglas med nån laxröra, ett plastglas med nån kycklinghistoria, färska bär i ....ja just det; plastglas..och så några drinkbiljetter på det.

Till det erbjuds vi underhållning i världsklass i form av "artisten" Peter Siepen..

Jag ska också berätta att den här mässan kostar lite stålar för oss som ställer ut.  Cirka 1200 kr per kvm. I grundavgift. Sen tillkommer mattor, el och lite annat smått och gott. För vår del landar notan på strax över 150 000 kr. Man ska också veta att just Formex, som denna mässa heter, och som äger rum två gånger om året, är den enda mässa här ute som fyller alla utställningshallar. Alltså; mässan skrattar hela vägen till banken när vi utställare har pröjsat alla fakturor.

Och då kan man ju tycka att det är gentilt av mässledningen att åtminstone bjuda igen i form av ett litet party så här.

Om det inte vore för att vi givetvis måste betala 150 kr per person.

My taste


(Klicka två gånger på bilden)

Det här är vad jag kallar överkast, med bling bling.

Måste ha.

Smöra sig lite med maken tror jag visst.

När man ska sova

Ibland, när jag har jobbat mycket och är extremt trött, så brukar maken alltid säga: "jamen gå och sov en stund" på kvällen. Att det vore bra om jag tar en liten lur. Jag har ungefär 100 gånger talat om för honom att det inte funkar. Att jag sen är vaken halva natten.

Men nej då. År efter år så kommer han med samma förslag.

Igår kväll kom vi hem från mässan och jag var stendöd.

19.30 sa jag godnatt

19.32 snarkade jag förmodligen så att tegelpannorna hoppade.

Vaknar och känner mig, hmm inte helt utvilad men helt okey. Tänker att; "vad skönt, det funkade". Tills jag ser på klockan.

23.11

Grattis

Maken har somnat på soffan och kommer uppglidande vit 1-snåret. "Nämen kärlek, sover inte du?!" Jag berättar och avslutar mig med ett "...så nu kommer jag vara vaken hela jävla natten!"

"Nej då", svarar maken, vänder sig om och börjar snarka.

04.30 tittar jag på klockan för sista gången innan jag lyckas somna...

...för att 06.04 vakna för gott.

Så du käre make. Efter tretton jävla år, kan du vara så vänlig att ge fan i att en endaste gång till föreslå att jag ska "ta mig en lur"!

Sen undrar jag varför i h-e man sänder en repris av Tour de France från 1982. What´s the point?!

fredag 13 augusti 2010

I love my läsare even more



Bästa Compagniet-Marie från Hässleholm kom förbi med en presentpåse! Men det värsta var att jag inte var där just då och kunde tacka,  så jag gör det här: Tack Marie, jag blev oerhört glad för alla fina saker, precis my style. Och du kan dessutom omöjligt veta att jag älskar trollsländor...!

Och tack så jättemycket alla ni andra sin kommer fram och säger så fina saker! Även om jag är bra på att dölja det, så blir jag varm i hjärtat.

Ni är så bra!

Lugnet före stormen



Lite meditation innan anstormningen..

Vardagslivet

Man vet att man jobbar för mycket när det ekar i troslådan.

torsdag 12 augusti 2010

I love my läsare



Kolla! Kära Champagne-Åsa, med make, kom förbi med champagne och fotvårdskrämer!

Då så



Rakat benen - check

Blingat tånaglarna - check

Målat fejset - check

31 kg lättare  -  skitmycket check

Nu kör vi!

onsdag 11 augusti 2010

Onsdag och no time

Sorry, men jag hinner inte.

Jag är dessutom på dåligt humör eftersom den ena montern ser för tacky ut och jag har inte en chans att styra upp det. Men så går det när man inte har haft en sekund över för monterplanering.

Till råga på allts så sladdar chefen förbi på inspektion och öppnade munnen vid fel tillfälle. Jag upplyste honom då att antingen skulle han lätta därifrån, gärna blixtsnabbt, eller så skulle jag dra. Och inte komma tillbaka förrän nästa jul.

Han drog innan jag hann avsluta meningen.

Jösses. Kan det bli söndag snart.
 

tisdag 10 augusti 2010

Veckans tips


"Expandables" med Sylvester Stallone, Dolph Lundgren, Jet Lee, Bruce Willis, Arnold Schwarzenegger, Mickey Rourke, Jason Statham mfl.

Hur man slösar bort 2 timmar av sitt liv.

Dock lär den bli en kultfilm.

Stress, stress



Mitt i mässförberedelserna får maken för sig att jag bara måste följa med på en filmpremiär som han är med och anordnar.

Nåt om nån världspremiär med Sylvester Stallone och Dolph Lundgrens senaste film. Min kvalificerade gissning är att det inte blir några Oscarsnomineringar, men jag är en lydig fru och följer med.

måndag 9 augusti 2010

När man gör bort sig...grovt

Jag har ett par "assistenter" till hjälp med att bygga mässmontrarna denna vecka. Den ena är min egen tonåring och den andra är dotter till svägerskans väninna. Mycket trevlig tjej på 16 år.

Då min tonåring är 19 år och jag är en allmänt förvirrad människa, så tänkte jag på dem som jämngamla idag när vi satt och åt lunch. Alltså att tjejen var så gott som nästan vuxen, vilket jag tycker att man är när man är 19+. Vi sitter och pratar och har en rätt tuff jargong och lätt till skratt.

Och jag har inte riktigt förstått vems dotter hon är den här lilla raringen. Inte förrän min andra svägerska kläcker ur sig att det är "xxxx's dotter".

Utan att tänka mig för, och jävlar så snabbt det gick, så råkar jag säga: "VA?! Jamen då har ju din mamma och min man haft ihop det!" (fast jag sa det med andra ord..kanske "haft sex"..eller nåt sånt..ujuj). 

Tjejen börjar skratta och säger "Amen blää, vad äckligt", eller något åt det hållet. (Hon har aldrig träffat maken och kommer förmodligen inte att göra det heller.)  Och så skrattar hon. Svägerskan spär på med att tala om att hon minsann har kort på dom också. Jag vaknar och inser där och då att hon bara är 16 år, förvisso en mycket mogen sådan, så jag lägger i handbromsen och ska försöka snygga till det hela och prata om nåt annat.

Då frågar hon när det här var. Jag svarar att det måste vara över 20 år sen. Minst. Sen säger jag: "Amen hon var väl gift med en äldre gubbe?" Och tänker att det var nån jättemycket äldre man som fanns med i bilden på den tiden. Jag hade också nåt svagt minne av att hon sen skildes från denne man. Och så måste det ju ha varit, eftersom hon uppenbarligen fick barn med den här flickans pappa. En ny man alltså. Trodde jag ja...

"HAHA, det är min pappa!" (Den äldre gubben alltså.)

Okey. Ridå ner. Nu. Och fort som fan tack.

Och mycket riktigt. Några timmar senare får MAKEN ett samtal från flickans moder. Hon var inte så imponerad över att jag och svägerskan bladdrat bredvid mun. I synnerhet jag. Jag undrar i mitt stilla sinne vad nu maken skulle kunna göra åt saken. Att han har en fru som glappar menar jag. Normala människor vet ju att de inte kan göra så mycket åt andras ageranden eller tillkortakommanden.

Vi skrattade åt det hela vid middagen när maken frågar: "Hmm, hur gammal sa du att hon var dottern?" Och för en tiondels sekund var han tvungen att tänka efter exakt hur många år sen det var som han dragit på denna brud, numera kärring. Han blev lite varm i pannan innan han konstaterade att han var "home free".

Och jag ska inte säga halvsju i morgon när vi ses på mässan. That´s for sure.

Edit: jag måste tillägga att jag och maken var kompisar i många, många år, innan vi blev ihop. Därför hade jag givetvis järnkoll på alla brudar han satte på till höger och vänster på den tiden.

Klippkort



Man skulle kanske kunna tro att Jag är desperat men jag behöver faktiskt handla.

På riktigt.

Annars skulle jag väl knappast gå in här med gorilla-legsen.

Kaos



Det är svårt att tro att det finns en strategi i den här röran. På torsdag är det klart.

Om vi har tur.

Mindre tur har vi med vår andra monter, som har fått en så dålig placering att mässan omgående gick med på kreditera halva fakturan. Då ska man veta att de tar betalt för ALLT. Vi utställare är lika förvånade varje mässa över att vi fortfarande får kissa gratis.

Då fattar ni.

Äcklo



Det absolut viktigaste jag hade att göra igår var att raka benen.

Tror ni jag hann?!

Det lär ju inte bli nåt ligga av ikväll.

Pillertrillaren


Okey. Mässvecka.

Med lite piller och taskig sömn så ska vi nog ta oss igenom det här också.

I´m loaded.

Ja, jag har en sån där pensionärslåda med medikamenter. Vavavavadåra?! Tant är gbp-opererad och tant är allergisk, så käften på er.

söndag 8 augusti 2010

Man tager vad man haver



Japanmix

Så
tråkigt

När man är godissugen

Jag sitter i soffan och jobbar med prislistor inför mässan. Är så sjukt godissugen att jag har svåt att koncentrera mig.

Efter min GBP-operation så kan jag förvisso äta allt godis som vanligt men jag måste, helst, undvika socker. Jag äter för övrigt inte godis särskilt ofta nu för tiden.

För om socker får ungar att klättra på väggarna så blir effekten tvärtom på mig. Jag blir Skalman och somnar på två röda. Och sover nån timme eller två. Helt sjukt. Slår aldrig fel.

På soffbordet ligger talibanens överblivna lördagsgodis. Ett gäng polkagriskarameller. Värsta sockerbomben alla katagorier.

Om 12 minuter börjar en, vad jag tror, mycket bra miniserie på 4:an. Om jag äter det där godiset så kommer jag garanterat att ligga och sova lagom till introt.

Jag skulle i och för sig kunna sladda ned till vår videobutik men jag vet inte om vår personal uppskattar att chefen kommer inglidande i rosa sidenpyjamasbyxor. Kan kanske ge lite fel signaler.

Det här måste ju vara tidernas tråkigaste inlägg. Ska nog gå ut i köket och vända upp och ned på allt i alla skåp. Kan man få en gurka att smaka godis tro?

Halleluleja, på riktigt



Middagsleverantören på Matkomfort.se har semestrat färdigt för i år.

Thank you very much för det. Ett problem mindre på mina axlar och dessutom behöver maken tappa ett par kilon.

Ähhum, måste nog suck someones ass, eller nåt annat

Jag har fått en lysande idé här hemma.

Jag har kommit på att jag vill ha en ny ytterdörr. Närmare bestämt en sån här.


Det är bara ett litet, litet, jättelitet problem;

Jag har inte bräjkat den nyheten för han, varför-köpa-nytt-när-det-gamla-fungerar-mannen som jag delar lakan med.

Gahh, han kommer bara sabba allt med massa dravel om att vi måste skära upp väggen. Att vi måste bygga om hela trappan utanför.

Småsaker liksom. 

Sen tänkte jag nog låta bli att tala om vad såna där dörrar kostar. Leta sig lite på Blocket kanske. Eller en 10-veckors Lotto-rad. Måste hitta på nån fiffig lösning.

lördag 7 augusti 2010

När det regnar och maken dansar samba

Det ösregnar i Stockholm just nu. Eller, ösregn är nog en underdrift. Det regnar så mycket att paraplyerna viker sig.

Det finns en man som är aldrig så lycklig som just nu.

Maken.

För nu är det kö i samtliga av våra videobutiker.

Tack Gud för det.

För mässhelvetet nästa vecka kostar skjortan. Och ett par byxor.

Sa jag förresten att jag måste dra till Norge och mässa där också? Om två veckor.

Och ska jag behöva genomlida det så får f-n ni också göra det. För gissa om jag ska blogga.

Halleluja.

När man är ett tekniskt miffo

Jag promenerar ju varje helg och tycker egentligen att det är astråkigt. För att överleva så har jag laddat ned ett gäng sommarpratare. Snart har dom tagit slut och det är dags att börja lyssna på lite böcker.

För nåt år sen kom jag i kontakt med ett sjukt bra företag, Storytel, där man kan ladda ned böcker direkt till mobilen. Väry easy. Till och med för idiot som jag .

I alla fall. Jag fick ett nytt erbjudande för några veckor sen. Jag sladdar in på hemsidan och laddar ned ett par böcker. Gör nåt fel och har plötsligt ett dubbelt abonnemang, eller hur det nu var. Mailar kundservice, som är överlägsen på just kundservice. Jag får ett mail där det står att jag kan lyssna på obegränsat med böcker.

Härom dagen har jag äntligen tid att gå igenom deras sortiment och ska ladda ned ett gäng böcker, men nåt blir fel. Jag får det inte att funka. Så jag mailar. Och som vanligt är de blixtsnabba med svaret;

Hej Mona!

Det finns inga filer att föra över, vi strömmar ljudböckerna till din mobil eller dator när du lyssnar.
Mycket nöje och trevlig helg!
Maria
Storytel

Una problema här bara;
 
Jag
fattar
fan
inte
vad
hon
menar.
 
Strömma mig hit och strömma mig dit. I min värld finns det ström i vägguttag, ingen annanstans.

Alltså. Jag vill ha över bokjävlarna till en fil i min dator, för att sen föra över dem till antingen telefonen eller iPoden.
 
Och eftersom jag tidigare har mailat hål i huvudet på henne, så törs jag inte fråga vad det betyder.
 
Så då återstår ni kära vänner. Tell me how to do.

fredag 6 augusti 2010

Århundradets skämt(are)

Vid middagsbordet hörs följande från maken;

"Imorgon skulle jag vilja ha sovmorgon."

Får jag fråga en sak. Vad är det med män egentligen? Eller åtminstone min man. För ni som läst mig länge vet att det är JAG som varenda eviga lördag och söndag, är den som är påklädd absolut senast klockan 07.00. Jämt, jämt och jävlaremig jämt. För ett par år sen klev maken alltid upp med talibanen. De hade mysmorgnar. Jomenhej vad dom bara plöstligt försvann.

Så när han kläcker ur sig ovan mening så blir det tyst i en millisekund. Tonåringen, tonåringens pojkvän och jag bara stirrar på varandra. Talibanen bryter tystnaden sekunden efter med ett spontant;

"Men pappa, du har ju sovmorgon VARJE morgon!"

Ibland undrar jag på allvar om det är så att han har två familjer och glömmer bort hur han är i varje familj. Ja, man har ju sett en och annan rulle i sina dagar.

Jag slutar aldrig att förvånas.

Om att inte lita på sin make



Imorgon ska jag storhandla. Maken är addicted to bubbelvatten och kan inte vänta till dess varför han drar iväg till Sveriges dyraste ICA här i hooden.

Och det är väl okey. Asså, jag dör ju inte av att han köper en flaska Loka till överpris.

Men så här ser det ut varje gång han "bara ska handla en grej ".

375 spänn senare.

...och varför åka förbi vår egen videobutik här hemma och hämta chips, ostbågar och glass, när man kan köpa det svinadyrt på ICA...

Sa jag att jag har bytt namn? Martina Timellski

Nästa vecka så har vi som bekant årets största mässa; Formex. För er som inte vet så är det en fackmässa där Sveriges alla butiksinnehavare gör sina beställningar. Vi ställer ut med två företag och således två montrar. Det kostar svin. Och lite till. Så jag har inte råd med en massa dyra displayer för att fronta en del av våra varor.

I den ena montern så säljer vi krafs. Bl a porslinshjärtan. Och ja, det säljer som attan. For some reason. Och tar upp en himla massa monterplats. Så jag var tvungen att fundera ut en smidig lösning;

1) Åka till Bauhaus och köpa sig lite plåt. Hamra hål i hörnen så att de kan hängas upp.

Ja, jag hamrar i staketet kring altanen. Orkar inte bry mig eftersom det ska rivas nästa år.


Köpa sig lite primerfärg på burk för att grunda. Tyvärr fanns bara grå.

Spraya noga. På kuppen blir man hög av ångorna.

Lägga ut allt i trädgården. Skita i att gräset blir grått.
Nej, jag har inte haft tid att klippa gräsmattan.

Spraya med svart färg. Gärna två gånger. Andas helst inte. Gräset nu grått och svart. Myrorna skitförbannade.

Voila! Hjärtan i långa rader.

Tack kära svägerskan för att du hjälpte mig!

Jag har lösningen

Maken tycker ju att det är en smula tråkigt att min röv tappat formen en aning i takt med att jag losar kilon. "Röv" är ett ord han för övrigt är allergisk mot, så jag passar på här..

"Som en dunkudde utan dun" var ju hans kommentar häromsistens. Tacksåmycketfördetliksom.

Man kanske skulle ta och beställa hem ett par såna här, eller vad säger ni?!


Ehh. Jag tror jag står över.
Han får fan nöja sig med mina tomma skin(k)npåsar.

Slappety-slappety-slapp. Liksom.

Amen ge er



Ser ni den mörka fläcken nere till vänster i kastrullen?

Its a geting. Jag hoppas den fick en mycket plågsam död....

..och att alla hans kusiner är i nån annans hood.

Hur man skaffar sig en ny soffa

Sitter hemma och jobbar och är totalt koncentrerad på det jag gör.

Är lite törstig, så jag sträcker mig efter glaset med svartvinbärsdrickan. För glaset mot läpparna medan jag läser på datorn. Precis innan glaset är helt tippat mot svalget så vänder jag ned blicken i glaset.

Är en millisekund från att svälja en levande geting.



Hoppar till av förskräckelse och skvätter ut innehållet över mattan och halva soffan. Eller ja, halva soffan var väl att ta i, men tillräckligt mycket för att fläcken ska vara ett h-e att få bort.

Det ser snarare ut som om Märta-Mens har suttit där.


torsdag 5 augusti 2010

Glömde nåt



Måste nog dregla handla lite mera...hehe

När man är en oskyldig stalker

Springer runt som en yr höna på Bauhaus och handlar grejer till mässan. Står och tittar på plankor när jag känner en extremt god herrparfym. Tittar åt sidan och upptäcker att det står en jävligt snygg man intill. Med en liten bebis på höften. Men just den detaljen låtsades jag inte om.

Fast jag hittar det jag söker så står jag kvar. Jag till och med följer efter honom när han går en bit bort bara för att få känna doften.

När jag senare kommer ut till bilen så visar det sig att han har parkerat bredvid mig och tittar upp när jag öppnar min bildörr. Han ger mig ett leende och det var ett sånt där leende som sa typ: "...hmm, i ett annat liv kanske..". Jag blev knallröd i ansiktet och drog iväg som en avlöning.

Det var ju tur att man inte var packad och stod och hängde i en bar nånstans.

Ujuj.

onsdag 4 augusti 2010

Jobbar

...som f-n.

11 timmar på kontoret och sen några timmar i soffan.

Lycklig?

Inte den här månaden kan jag lova.

Nä, jag är ingen katthatare..egentligen

Klockan 05.04 bestämmer sig en katt för att jag inte ska sova längre.

Jag äger ingen katt.

Men någon gör det och denna någons katt sitter på gatan och skriker. Mmm, vi pratar inte nåt "mjau mjau" här, utan ett skrik from hell. Först fattar jag inte att det är en katt. Sen undrar jag om jag har missat nåt: det är väl i mars som alla katter ska skrika. Ja, jag är inte så bra på det här med djur. Men den låter ungefär som om man stängt in den i en bur och tvingat den att åka 100 mil i bil. Har minsann sett hur det kan gå till på tv jag.

När 20 minuter har gått så funderar jag på om man kan göra fina tofflor av en katt. Ja, då kanske man kan förstå magnituden av min irritation och mitt enorma behov av sömn.

Men givetvis vann kattskrället och jag fick ge upp och kliva ur sängen.

När jag gick till bilen så var det tyst som graven i hela hooden. Självklart.

tisdag 3 augusti 2010

%¤#/&, efter tre timmars försök

FörbannadeshelvetesjävlaskitDYMO. Ska det vara så förbannat svårt att installera den på den här datorn när jag har gjort en miljardjävlagånger på andra datorer. Slänger snart ut fanskapet. Alla femtusen varor i mässmontrarna får vara utan prislappar.

Jag är trött.
Jag är förbannad.
Märks det?

En dag



Vaknar 03.10 och kan inte somna om. Kl 7 drar jag iväg till Nyköping. Packar varor, ringer samtal och förbereder. Åker hemåt för att packa och fixa för monter nummer 2. Håller på att somna på vägen varför jag åker hem för att sova ett par timmar.  Messar med maken, som är skitdum. Jag, som är sinnessjukt trött, lackar till slut och skriver att han han hoppa åt ett varmt ställe.

Precis när jag har somnat in stormar maken in och undrar vad jag håller på med, om jag bara tänker skita i allt. Sen drar han.

Eftersom jag omöjligt kunde somna så var det bara att kliva upp och åka.

Måste sen åka raka vägen till vårt lager norr om Stockholm för att räkna och flytta om i ett antal pallar och burar, för vidare info till transportören.

Maken har i samband med det redan tidigare givit mig uppgiften att leverera så mycket butiksinredning jag kan, som finns på lagret, till vår närliggande butik i området.

Kliver in i butiken och ser en okänd anställd:

"Hej, Mona heter jag, har vi träffats?"

Han säger sitt namn, ler och håller upp tre fingrar.

"Vadå, har vi träffats förut?" säger jag, och han nickar.

Bra, bra, skitbra chef. Sätter mig i bilen för att dra vidare till kontoret och fortsätta packa.

Var det nån som hade synpunkter på att jag dricker champagne då och då, ELLER?!!

I am so sorry

Ursäkta mig allihop. Jag är begravd i mässförberedelser och har svårt att få till några roliga inlägg just nu. Har kopplat på autopiloten för att försöka få allt att fungera. Två montrar på årets största mässa är kanske mer än jag mäktar med. We will see.

Jag hoppas att ni står ut.

måndag 2 augusti 2010

It's raining...kan man säga



Åker från Nyköping med en fullastad jeep. Kommer till kontoret och packar ur. Det tar 5 minuter men jag hinner bli plaskblöt. Dagen till ära i flipflop och shorts.  Ska vidare och handla plastbackar men måste hem och byta om.

Det räckte tydligen inte med några stillsamma böner till väderguden, maken måste ha satt på henne också för herregud vilket ösregn.

En liten undran



Jag passerar en mycket allvarlig trafikolycka. En motorcykel ligger på marken, kluven på mitten.

VARFÖR åker man hoj när det regnar så mycket att man knappt klarar att köra bil, med inte mindre än att man måste ha vindrutetorkarna på absolut snabbaste hastighet?

söndag 1 augusti 2010

En orgie i glitter



Tara-Christina har kommit hem efter 31 dagar i Italien. (Inte alls brun, nejdå.Stön)

Och med sig har hon en väska full med  glitter. 

Man kan säga att hon är nästintill helgonförklarad av talibanen.

När man ska handla födelsedagspresenter

Idag fyller maken år.

Häromdagen var jag ute och köpte presenter. Om man ska prata märken så har maken alltid köpt BOSS. Även när det gäller herrdofter. Så har det varit i hundra år.

Så när jag står i BOSS-butiken och de har slagit in alla varor så kommer jag på att hans parfym är slut.

"Just det ja, jag skulle vilja ha en flaska 212 också."

Expediten kollar i hyllan.

"Ehh.Hhhm, nä det har vi inte."

"Va, är du säker?"

"Alltså, det finns ingen som heter så."

Jag, som sett flaskan i det aldrig stängda badrumsskåpet, säger (mycket trevligt och med ett leende):

"Eh, jo. Du får nog titta en gång till."

Expediten förstår att hon har en kund som är särdeles dum i huvudet, och försöker lägga band på sin irritation:

"Jag är hemskt ledsen, men det finns ingen herrparfym som heter 212."

Jag, som inser att expediten knappt är torr bakom öronen och att högskoleexamen förmodligen ligger kvar i handväskan därute i personalrummet, ser att den höga servicenivån håller på att krackelera, men hon sköter det snyggt.

"Himla märkligt, maken har haft den i ett par år, så jag VET att han har köpt den här, men okey, jag får väl leta nån annanstans." Säger jag i en förvisso trevlig ton och med ett leende,dock aningen högdraget.

När jag kommer hem så går jag in i badrummet och kollar. Och visst fan heter den 212....

...by Carolina Herrera

Jag är så jävla intelligent.