Dyngsvettig. Skulle lätt kunna lägga mig här. Undrar vad gästerna säger när de kommer. Man är ju ingen Näcken direkt. Hmm, heter den kvinnliga varianten så?
torsdag 15 juli 2010
Om jag bara vågar
Dyngsvettig. Skulle lätt kunna lägga mig här. Undrar vad gästerna säger när de kommer. Man är ju ingen Näcken direkt. Hmm, heter den kvinnliga varianten så?
Det är ju fan typiskt
Åker till värden för kvällens fest för att hjälpa till med förberedelserna. Har inte hunnit äta mellanmål så jag tar TVÅ Ahlgrens godisbilar.
15 min senare sitter jag på toa med värsta magknipet, en så kallad dumping. Kallsvettas och bajsar sönder toan. Gästerna kommer om en halvtimme.
Är nån förvånad?
Om vädret
I kväll ska jag på fint grillparty här i hooden. Ett sånt där party när man får hålla tungan rätt i munnen och inte svära så mycket som jag gör. Och det är väl inga problem, för det kan jag.
Fast det är just det som jag tycker är så himla kul. När man ska svara på vad man jobbar med. 8 gånger av 10 så säger jag att jag sitter i kassan på ICA (inte för att det är nåt fel i det, snarare att det är ett bekvämt svar) och det är precis då man avgör vad det är för typ man pratar med; nån som tappar intresset på två sekunder, eller nån som fortsätter prata. Jag har alltid lika roligt åt hur folk beter sig.
Och det kommer bli extra roligt att notera folks bemötande med tanke på att jag har svart målarfärg på hela händerna och delar av underarmarna. Ja, vadåra, jag målar med underarmarna, gör inte alla det...?! Hur som helst så ser jag förjävlig ut.
Men jag har en snygg moppe.
Fast det är just det som jag tycker är så himla kul. När man ska svara på vad man jobbar med. 8 gånger av 10 så säger jag att jag sitter i kassan på ICA (inte för att det är nåt fel i det, snarare att det är ett bekvämt svar) och det är precis då man avgör vad det är för typ man pratar med; nån som tappar intresset på två sekunder, eller nån som fortsätter prata. Jag har alltid lika roligt åt hur folk beter sig.
Och det kommer bli extra roligt att notera folks bemötande med tanke på att jag har svart målarfärg på hela händerna och delar av underarmarna. Ja, vadåra, jag målar med underarmarna, gör inte alla det...?! Hur som helst så ser jag förjävlig ut.
Men jag har en snygg moppe.
onsdag 14 juli 2010
Min man, äcklot
Maken älskar att klämma finnar och plitor. Han borde ha utbildat sig till hudterapeut istället. Och har man en gång låtit honom klämma, så är det kört sen.
Alldeles nyss blev han helt till sig i trasorna. Han satt och lekte med sin iPhone och surfade runt för att köpa appar, eller hur man nu gör. Plötsligt hittar han en "finnklämmar-app".
Jamen fatta. En app där man ser en finne i närbild, som man klämmer genom att dra ihop fingrarna på displayen.
Vad är det för pucko som har hittat på nåt sånt?! Jag bara undrar.
Alldeles nyss blev han helt till sig i trasorna. Han satt och lekte med sin iPhone och surfade runt för att köpa appar, eller hur man nu gör. Plötsligt hittar han en "finnklämmar-app".
Jamen fatta. En app där man ser en finne i närbild, som man klämmer genom att dra ihop fingrarna på displayen.
Vad är det för pucko som har hittat på nåt sånt?! Jag bara undrar.
Ahaa
Det är tydligen såna här man ska åka, ingen fjantig moppe. Eller är det bara rika människor som gör sånt? Jag bara undrar eftersom det dräller av dem här.
När man är barnfri
...så kan man ta moppen ned till Bryggan, den lokala restaurangen vid båthamnen, och dricka sig lite öl.
Det är för övrigt den väry första gången i mitt liv som jag beställer en öl på en restaurang. Japp, för jag dricker inte det men de hade ingen god champagne.
Premiärturen
Igår kväll var jag ute och övningskörde moppen på en parkeringsplats. Efter en kvart så kände jag att jag fixar det här utan problem. Fick lite Schumacker-feeling, eller vad han nu heter den där rallynissen.
Imorse var jag inte så kaxig. Fattade inte var jag skulle göra av väskan så jag tog bilen men sa åt maken att ta moppen till jobbet så kunde jag åka hem med den.
Kommer ut och ser att han låst fast den vid en stolpe. Problemet var att jag kunde inte rubba den. Det var för trångt. Så jag fick ringa in till maken:" kan du komma ut och ta bort den från stolpen!"
Sen visade han mig handväskekroken, och sa till mig att köra hem på småvägar.
Hittade nån form av cykelbana, jag veeet, men jag körde in där, bara för att 5 min senare hamna rakt ovanför en trappa. Okey, vända sig lite och köra tillbaka. Moppen väger hundra ton, men det gick. Kör vidare och försöker se ascool ut. Kommer till spårvägen och måste stanna för vår lokala 2-vagns spårvagn som just då kommer. Bromsar in lite snyggt och får självklart motorstopp. Låtsas pilla på nåt eftersom jag fick hjärnsläpp och inte kom på hur man startade skiten.
Får igång den och susar iväg. Väl hemma kör jag rakt igenom grinden, men jag är åtminstone HEMMA.
Och helt genomsvettig. Det blir nog bra det här. Sen.
Jag vill ha allt
Amen ser ni lanternorna? Dom är sååå fina. Och asbilliga.
Frågan är hur jag ska lyckas smuggla hem en av varje, utan att maken märker. Han babblar bara om försäljning och att allt måste gå till kunderna.
Just nu skiter jag i alla kunder.
Och snart är det jul
Medan ni ligger i solstolen och kvider, så packar jag upp en miljon juldekorationer som ska säljas in på Formex-mässan i augusti.
Jösses vad fina grejer vi har fått!
tisdag 13 juli 2010
När man ska göra sig till för sitt barn
Jag och talibanen ska åka till Skåne nästa vecka och innan vi checkar in hos SÄPO-chefen och hans fru i Limhamn, så ska vi hälsa på lite andra kompisar.
Så jag tänkte boka in oss på hotell. Och för att göra det extra spännande för talibanen så tänkte jag att vi skulle bo på ett slott.
Hittar Häckeberga Slott. Försöker boka in en vuxen och ett barn. "Inget rum tillgängligt".
Okey, bara för att, så testar jag att boka En vuxen. Inga problem, det gick.
Provar då att boka Två vuxna. Inte heller några problem.
Men se, En vuxen och Ett barn, det ville dom inte.
Jävla skithotell.
Så jag tänkte boka in oss på hotell. Och för att göra det extra spännande för talibanen så tänkte jag att vi skulle bo på ett slott.
Hittar Häckeberga Slott. Försöker boka in en vuxen och ett barn. "Inget rum tillgängligt".
Okey, bara för att, så testar jag att boka En vuxen. Inga problem, det gick.
Provar då att boka Två vuxna. Inte heller några problem.
Men se, En vuxen och Ett barn, det ville dom inte.
Jävla skithotell.
Busy
Ledsen, men jag jobbar tvåskift. 10 timmar kontor och 2,5 timme trappmålning.
Maken vill gå och sova. Jag ba': men oj, jag råkade börja måla och det är 4 timmars torktid.
Hoppsan.
måndag 12 juli 2010
Maken, blondinen...och jag
My Lord
Maken gav mig en komplimang flera gånger.
Hundra spänn på att han vill ligga.
Helst med oss båda.
Hej och hå vad han kan glömma det.
Vi är ju för f-n gifta, både hon och jag liksom...
Maken gav mig en komplimang flera gånger.
Hundra spänn på att han vill ligga.
Helst med oss båda.
Hej och hå vad han kan glömma det.
Vi är ju för f-n gifta, både hon och jag liksom...
Om när man är sjukt smart
Jag fick ett erbjudande om att ladda ned böcker till min mobil.
Så jag gjorde det.
Flera stycken till och med.
När jag var klar så kom jag på att jag inte har några hörlurar.
Fifan vad jag är smart ibland.
Tror jag kan hoppa över det där med att färga håret.
Så jag gjorde det.
Flera stycken till och med.
När jag var klar så kom jag på att jag inte har några hörlurar.
Fifan vad jag är smart ibland.
Tror jag kan hoppa över det där med att färga håret.
Om det här med en snygg böna som är på ingång
Man vet att det är allvar när man får sms från Krondåren i Uppsala, som vet vem vår 10-poängare till gäst är;
"Häfta fast maken i soffan!"
Gästen kommer om 30 minuter och jag tror inte jag hinner banta 15 kg, sminka mig, blondera håret (alla makens allvarliga ex har varit blonda) och se sval ut på den tiden. Kan bli tajt om man säger så.
Jag får helt enkelt chansa på att maken är blind och bara har sin vackra fru på näthinnan....ähhum..host..host.
"Häfta fast maken i soffan!"
Gästen kommer om 30 minuter och jag tror inte jag hinner banta 15 kg, sminka mig, blondera håret (alla makens allvarliga ex har varit blonda) och se sval ut på den tiden. Kan bli tajt om man säger så.
Jag får helt enkelt chansa på att maken är blind och bara har sin vackra fru på näthinnan....ähhum..host..host.
När man är en bussig fru
Ikväll ska vi ha ett businessmöte hemma. Jag brukar ytterst sällan ta hem affärspeople då jag är mycket privat av mig. Dock är personen bästa kompis till en nära vän.
Hur som helst.
Den här kvinnan är en i modevärlden mycket känd person. Dessutom gift med en välkänd skådespelare. Och hon är extremt jävla snygg. Vi pratar 10-poängare här. En sån som figuerar varje vecka i media, på ett eller annat sätt. Hon är så snygg att män ofta får kli i ...ja, var det nu kliar och rycker nånstans. Nu fattar ni nivån.
Jag är en god hustru. Väry god.
Jag sa till maken: "du får glo obehindrat i 10 minuter, sen jobbar vi, okey!"
Hur som helst.
Den här kvinnan är en i modevärlden mycket känd person. Dessutom gift med en välkänd skådespelare. Och hon är extremt jävla snygg. Vi pratar 10-poängare här. En sån som figuerar varje vecka i media, på ett eller annat sätt. Hon är så snygg att män ofta får kli i ...ja, var det nu kliar och rycker nånstans. Nu fattar ni nivån.
Jag är en god hustru. Väry god.
Jag sa till maken: "du får glo obehindrat i 10 minuter, sen jobbar vi, okey!"
söndag 11 juli 2010
En röst från de döda, eller en lektion i hur man säger Fuck you daddy
Råkar gå in på Facebook. Där jag är ytterst sällan. Och ser det här:
Hej Mona. Jag heter Carina och är sambo med din pappa. Han undrar var du tagit vägen. Nu den 15/7 är jag ledig och XXXX har hunnit hem efter en hjärtoperation.Det vore jättekul att träffa dig/er kom och käka eller bara slappa vet ja.Eller oxå kanske en annan dag.Ring honom han blir superglad./ Carina
Som alla andra så har jag en far. En idiot. Som jag har pratat med kanske 3-4 gånger på 20 år.(Mina föräldrar skiljde sig när jag var två år och jag har tre halvsyskon, som jag inte har kontakt med. Endast med min "helbror.") Och med undantaget för ett en-minutssamtal för 3 år sen så är det närmare 10 år sen senast. Jag tror inte att han ens vet om talibanens existens. För 1 år sen ringde denna Carina min bror, i samma ärende, men han sa: tack, men jag står över. Nu är det alltså min tur. Den äldste av alla barn. Den största taggen/ångesten i hans svarta hjärta.
Jag funderar på att skriva så här:
Hej Carina
"Han undrar var du tagit vägen". Well, jag är inte särskilt förvånad över hans sätt att uttrycka det. Man kan säga så här: han ringde mig en gång för närmare 10 år sen, eller när det nu var, och under de 20 minuter vi pratade, eller han pratade ska jag säga, så frågade han inte en enda gång hur det var med hans barnbarn.
Där och då bestämde jag mig för att helt släppa taget om honom. Han är, eller var, en mycket charmerande, social, vältalig ärke-narcissist. Han är sjukt egocentrisk och en fullkomligt jävla värdelös pappa...och numer en patetisk 65-årig player. Vid vårt en-minuts samtal för några år sen så var han mycket noga med att tala om att han fortfarande åkte båge, och gärna i 200 knyck på motorvägen för "dör jag så dör jag", samt att han polade ihop med brud i 20-års åldern. Ehh. Jag är hans dotter. Jag är inte särskilt intresserad av min pappas sexliv. Faktiskt.
När jag var 10 år så sa han följande till mig: "Mona, du måste förstå att min nya familj kommer i första hand nu."
Den 10-åriga flickan dyrkade marken pappan gick på, så att få höra en sån sak var förödande. I synnerhet när flickan varit faderns favoritbarn i alla år. Det tog 25 år och ett antal tusenlappar i terapi innan flickan kunde släppa taget om sin pappa.
Så tack, men nej tack. Känner jag honom rätt så har han kommit till den avdelning i livet när man ska "göra upp" med sitt förflutna. Och det får han göra ensam.
Mina barn har en morfar. En riktig morfar.
M
Vad säger ni. Ska jag skicka det, eller ska jag träffa den patetiska ensamma fadern och se honom våndas? För han vet att jag inte köper hans spel. I'm too old.
Uppdaterat:
Jag skrev tillbaka och talade om att jag inte var intresserad. Och så kopierade jag in en länk till det här inlägget. Det får räcka så.
Hej Mona. Jag heter Carina och är sambo med din pappa. Han undrar var du tagit vägen. Nu den 15/7 är jag ledig och XXXX har hunnit hem efter en hjärtoperation.Det vore jättekul att träffa dig/er kom och käka eller bara slappa vet ja.Eller oxå kanske en annan dag.Ring honom han blir superglad./ Carina
Som alla andra så har jag en far. En idiot. Som jag har pratat med kanske 3-4 gånger på 20 år.(Mina föräldrar skiljde sig när jag var två år och jag har tre halvsyskon, som jag inte har kontakt med. Endast med min "helbror.") Och med undantaget för ett en-minutssamtal för 3 år sen så är det närmare 10 år sen senast. Jag tror inte att han ens vet om talibanens existens. För 1 år sen ringde denna Carina min bror, i samma ärende, men han sa: tack, men jag står över. Nu är det alltså min tur. Den äldste av alla barn. Den största taggen/ångesten i hans svarta hjärta.
Jag funderar på att skriva så här:
Hej Carina
"Han undrar var du tagit vägen". Well, jag är inte särskilt förvånad över hans sätt att uttrycka det. Man kan säga så här: han ringde mig en gång för närmare 10 år sen, eller när det nu var, och under de 20 minuter vi pratade, eller han pratade ska jag säga, så frågade han inte en enda gång hur det var med hans barnbarn.
Där och då bestämde jag mig för att helt släppa taget om honom. Han är, eller var, en mycket charmerande, social, vältalig ärke-narcissist. Han är sjukt egocentrisk och en fullkomligt jävla värdelös pappa...och numer en patetisk 65-årig player. Vid vårt en-minuts samtal för några år sen så var han mycket noga med att tala om att han fortfarande åkte båge, och gärna i 200 knyck på motorvägen för "dör jag så dör jag", samt att han polade ihop med brud i 20-års åldern. Ehh. Jag är hans dotter. Jag är inte särskilt intresserad av min pappas sexliv. Faktiskt.
När jag var 10 år så sa han följande till mig: "Mona, du måste förstå att min nya familj kommer i första hand nu."
Den 10-åriga flickan dyrkade marken pappan gick på, så att få höra en sån sak var förödande. I synnerhet när flickan varit faderns favoritbarn i alla år. Det tog 25 år och ett antal tusenlappar i terapi innan flickan kunde släppa taget om sin pappa.
Så tack, men nej tack. Känner jag honom rätt så har han kommit till den avdelning i livet när man ska "göra upp" med sitt förflutna. Och det får han göra ensam.
Mina barn har en morfar. En riktig morfar.
M
Vad säger ni. Ska jag skicka det, eller ska jag träffa den patetiska ensamma fadern och se honom våndas? För han vet att jag inte köper hans spel. I'm too old.
Uppdaterat:
Jag skrev tillbaka och talade om att jag inte var intresserad. Och så kopierade jag in en länk till det här inlägget. Det får räcka så.
När man har höga tankar om sig själv
Klockan är 21.20 och det är 26 grader varmt. Sitter på altanen och ska leka vuxen och lösa korsord i DN. Fram med plommon, lite chips och hemmagjord flädersaft straight from the trädgård.
Nu har 15 min gått och jag har inte lyckats med ett enda ord. Det verkar som om talibanens Lek & Pyssel och Finn Fem Fel är mer på min nivå.
Samarbete
Och då tonåringen har pojkvän så ser man inte så mycket av henne.
Återstår maken alltså.
Eftersom jag fick sätta mig i bilen kl 04.00 i morse för att prata med polisen om tjuvjävlaungdomar som trashat sönder vår ena butik, så gjorde jag en deal med maken:
"Jag åker om du slipar trappan!" Jag är ju förjävla smart alltså.
Och maken gör vad som helst för att få sova på morgonen så han sa ja utan att tänka sig för. I efterhand så borde jag ha fått honom att lova att inte lägga sig i någon som helst renovering av huset. Ja, ni som känner honom vet ju hur han är..Eller lovat nåt ännu bättre.
Och i normala fall när maken avger löften så får man tjata hål i huvudet på honom för att han ska infria dessa. Och det slutar nästan alltid med att vi blir osams för att jag "tjatar så förbannat."
Det måste ha varit fågelfrön i hans
När vi kom hem så bestämde vi oss för att äntligen försöka sätta ihop vår grill. Har man hängt i min blogg ett tag så vet man att maken och jag inte kan samarbeta ens i en minut innan kriget bryter ut. Men det var förmodligen den 30-gradiga värmen som gjorde att han var mör.
Det finns femtioelva delar till en sån här grill och vi tittade i Weber-manualen. Alla delar fanns numrerade, men ingen som helst beskrivning om hur man skulle få ihop skiten, eller hur de skulle sitta i själva grillen.
Och hade det varit en vanlig dag så hade maken sparkat på grillen och gått därifrån. Och på något sätt fått det till att det var mitt fel. Men nej då, han konstaterade att "det var ju en jävla märklig manual, ska man gissa sig till skiten hade de tänkt?!
Seriöst. Var är min man? Han som gastar som en babian när något går emot!
När vi var nästan klara, utan att ett ont ord yppats, så råkar han titta på altanbordet. Där låg ett två-sidigt infoblad. En genväg med exakta instruktioner om var varenda pryl skulle sitta.
En hel dag ensamma, med många moment som skulle kunna utlösa ett atomkrig, och ändå höll vi sams.
Håller vi på att bli gamla, eller vad är det frågan om?!
Hungrig
Glömde ta med frukost.
Not så gott med popcorn kl 6 på morgonen, men det var det minst onyttiga jag kunde hitta här.
Vad kul
Man blir så glad när telefonen ringer och man blir upplyst om att det är inbrott i en av butikerna.
Givetvis den längst ifrån hemmet.
Bara att klä på sig och dra.
lördag 10 juli 2010
Man kan tro att jag skojar
Jag har kört moppe en gång i mitt liv och det var för 104 år sen ungefär.
Kl. 20.00 tar jag mod till mig och försöker få igång den i trädgården. Bara det tar 10 minuter.
Alltså. Den har en automatlåda, eller vad det heter. Fast utan spak då´ra. Automatväxel, bara gasa och bromsa. Jag är van att använda fötterna, varför jag får småpanik när jag kör i väg och vägrar släppa markfästet. 7 personer står i trädgården och kissar på sig av skratt. Maken filmar och visste jag hur man gjorde så skulle jag lägga ut det här. Problemet är att han tror att jag skojar. Jag åker en meter i taget, tvärnitar, en meter till...och håller på att köra rakt in i lektstugan och alla 8 äppelträden.
Och eftersom jag vägrar att lyfta fötterna så ser det ut som om jag kutar med en moppe mellan knäna. Och då själva sittdelen är bred så ser det förmodligen jävligt roligt ut; en springande hjulbent gris med en röd moppe in between the legs. Till och med talibanen kissar på sig av skratt.
Efter 5 minuter är jag helt slut och kliver av.
Herrejävlar. Hur tänkte jag här liksom.
Kl. 20.00 tar jag mod till mig och försöker få igång den i trädgården. Bara det tar 10 minuter.
Alltså. Den har en automatlåda, eller vad det heter. Fast utan spak då´ra. Automatväxel, bara gasa och bromsa. Jag är van att använda fötterna, varför jag får småpanik när jag kör i väg och vägrar släppa markfästet. 7 personer står i trädgården och kissar på sig av skratt. Maken filmar och visste jag hur man gjorde så skulle jag lägga ut det här. Problemet är att han tror att jag skojar. Jag åker en meter i taget, tvärnitar, en meter till...och håller på att köra rakt in i lektstugan och alla 8 äppelträden.
Och eftersom jag vägrar att lyfta fötterna så ser det ut som om jag kutar med en moppe mellan knäna. Och då själva sittdelen är bred så ser det förmodligen jävligt roligt ut; en springande hjulbent gris med en röd moppe in between the legs. Till och med talibanen kissar på sig av skratt.
Efter 5 minuter är jag helt slut och kliver av.
Herrejävlar. Hur tänkte jag här liksom.
Shoppat sig lite
Titta vad jag köpte för 5 min sen!
Det är bara ett litet problem: har ingen aning om hur man kör.
Att ta tillfället i akt
Igår när jag beklagade mig för maken om hur jobbigt det var att slipa trappen, som är lååångt ifrån färdigslipad, så säger han, helt klart utan att tänka sig för:
"Får jag bara jobba ett par timmar i morgon så kan jag göra vad som helst."
Honey, du behöver inte alls göra vad som helst. Duska behöver bara slipa trappan. Färdig.
Och du, glöm inte att vi har en trappa till...ned till källaren.
Fast. När du är färdig med den första så är jag rätt säker på att du kommer be mig ringa en hantverkare om den andra. Pretty sure alltså.
"Får jag bara jobba ett par timmar i morgon så kan jag göra vad som helst."
Honey, du behöver inte alls göra vad som helst. Du
Och du, glöm inte att vi har en trappa till...ned till källaren.
Fast. När du är färdig med den första så är jag rätt säker på att du kommer be mig ringa en hantverkare om den andra. Pretty sure alltså.
Livet på en pinne
Efter en timmes promenad, svårt grinandes till Malin Sävstams Sommar i P1 från förra sommaren, (som förlorade sin man och sina två barn i Tsunamin) så finns det inget mer najsigare än frukost och spel med talibanen på altanen.
God morgon, det är lördag!
I´m in a good mood. Hur länge det nu varar.
fredag 9 juli 2010
När man inte tänker efter före
Very bad idea.
För det finns de som har betalt för att göra sånt här. Och jag glömde dessutom att isolera in mig när jag slipade, så nu har vi damm i HELA huset. Trots att jag har dammsugit och våttorkat golven två gånger. Skitsmart.
Huset ser ut som om en orkan dragit igenom det; halvt kökstak rivet, möbler omflyttade, målarburkar, stegar and you name it, överallt. Ingen av oss vill vara hemma så vi åker över till kompisar.
På väg hem försöker vi bjuda hem oss till andra kompisar som är upptagna. Och är dom inte upptagna så är de bortresta. Kalla oss Los Desperados. Allt för att slippa vara hemma i kaoset.
Vi överväger att sova i lekstugan i natt. Faktiskt.
Med lite tur så kanske några förbarmar sig över oss i morgon.
Min tragiska man
När talibanen är ledig från skolan, men vi måste jobba, så har vi en deal. Vi tar halva dagen var. Jag jobbar mellan 7-13, och sen åker jag hem.
Imorse ringer maken och säger att han måste arbeta och innan jag hinner gasta nåt om att jag måste jobba och inte har tid att passa barn, så säger han: "men det är lugnt, jag tar hand om henne på jobbet".
Och exakt så här går det till när maken tar hand om sitt barn.
Jamen vadå, det är väl inga problem om hon sitter och gör roliga saker på Disney.se?, säger ni.
Nä.
Om det inte vore för att han har placerat henne vid ett skrivbord i mitt rum....Själv sitter han 30 meter härifrån.
....och jag blir avbruten var 5:e minut.
Idag för 19 år sen
..så blev jag mamma för första gången.
Man kan säga att resan har (är) varit lång och lärorikt. Jag är extremt stolt över att ha en nästintill perfekt dotter. (Ja, det var ju det här med skynket, hehe!)
Grattis på din dag, min älskade och bästaste Johanna! You're the love of my life.
torsdag 8 juli 2010
Gourmetmiddag
Intar en exklusiv middag på Gröna Lund. Barnportion. Bra så. Hoppade sockervadden då köerna till toa var sinnessjukt långa. Våga ta risken liksom.
Tack, men nej tack
I den här berg- och dalbanan har jag spytt en gång för länge sen. De fick stänga av den för renspolning. Inte alls skämmigt.
Det var näst sista gången jag åkte nåt som inte hade 2 eller 4 hjul.
Hur man tar sig till Gröna Lund utan att passera Gävle på vägen
Jag och talibanen ska åka in och möta upp några vid Gröna Lund.
Jag tänkte vara wild'n crazy och åka tunnelbana och buss in. Hela vägen. Problemet är att jag aldrig har gjort det förut. Har för mig att man kan ta en buss från city ut till Djurgården. Tror att man gjorde så när man var liten. Och det var ju typ hundra år sen.
Bäst att gå in på sl.se och skriva ut en färdbeskrivning eftersom jag tydligen är turist i min egen city-hood.
Och eftersom man inte har bil så måste man ha handväska. Herregud, jag har inte använt nån väska på ett par år. Jag bara samlar på dem.
Well, well, wish me luck säger jag bara.
Jag tänkte vara wild'n crazy och åka tunnelbana och buss in. Hela vägen. Problemet är att jag aldrig har gjort det förut. Har för mig att man kan ta en buss från city ut till Djurgården. Tror att man gjorde så när man var liten. Och det var ju typ hundra år sen.
Bäst att gå in på sl.se och skriva ut en färdbeskrivning eftersom jag tydligen är turist i min egen city-hood.
Och eftersom man inte har bil så måste man ha handväska. Herregud, jag har inte använt nån väska på ett par år. Jag bara samlar på dem.
Well, well, wish me luck säger jag bara.
Om när man är blåst
Sitter och pratar med Finnpajsaren/Jonna på MSN. Vi pratar om att jag ska hälsa på dem.
Jonna vill inte att hennes exakta bostadsort kommer ut, så vi kan säga att hon bor på Närkeslätten.
Jag hittar inte så bra i det här landet. Så jag frågar om det är på vägen till Skåne.
"Nä, du ska åka mot Sundsvall", säger Jonna och jag ba: "okey."
Vi pratar om annat i en halvtimme, sen kommer följande konversation som jag kopierade;
Jonna säger:
Men åk då för i helvete inte åt Sundsvallshållet
Mona säger:
Vadå, du skrev ju för fan SUNDSVALL!
Jonna säger:
Men det ligger norrut!!
Mona säger:
Alltså, du menar när jag ska till Skåne?!
Jonna säger:
Jag bor söderut, haha
Ja, när du ska förbi här, då blir Sundsvall en jävla omväg!
Mona säger:
Vafan, hur ska du ha det: du skrev ju "mot Sundsvall"
Jonna säger:
Jag skoja för att se om du var helt blåst och det var du!
Alltså, om jag minns rätt så fick jag en 4:a i geografi. Vi hade rektorns fru i det ämnet, och den kärringen måste ha varit packad på varenda lektion.
Jonna vill inte att hennes exakta bostadsort kommer ut, så vi kan säga att hon bor på Närkeslätten.
Jag hittar inte så bra i det här landet. Så jag frågar om det är på vägen till Skåne.
"Nä, du ska åka mot Sundsvall", säger Jonna och jag ba: "okey."
Vi pratar om annat i en halvtimme, sen kommer följande konversation som jag kopierade;
Jonna säger:
Men åk då för i helvete inte åt Sundsvallshållet
Mona säger:
Vadå, du skrev ju för fan SUNDSVALL!
Jonna säger:
Men det ligger norrut!!
Mona säger:
Alltså, du menar när jag ska till Skåne?!
Jonna säger:
Jag bor söderut, haha
Ja, när du ska förbi här, då blir Sundsvall en jävla omväg!
Mona säger:
Vafan, hur ska du ha det: du skrev ju "mot Sundsvall"
Jonna säger:
Jag skoja för att se om du var helt blåst och det var du!
Alltså, om jag minns rätt så fick jag en 4:a i geografi. Vi hade rektorns fru i det ämnet, och den kärringen måste ha varit packad på varenda lektion.
I'm the spiderwoman
Min dag hittills;
Skriva mail till anställd som är arg på mig.
Skriva mail till butikschef som är arg på anställd.
Göra en to-do-lista till en nyanställd på kontoret.
Gå i genom beställningsrutiner med nyanställd på kontoret.
Göra lite stickprover för att se om lagersaldot i datorn överensstämmer med de inredningsvaror som finns på hyllorna.
Få besked om att vi fått en order på 100 000 kr från en inredningsbutik. Tack så mycket, sa jag att maken rivit halva köket...?!
Jaga reda på en pall med porslin som väntas från Hollland.
Jaga reda på en pall med nya heminredningsprodukter från Tyskland, som ska lanseras i Sverige på Formex-mässan i augusti.
Packa ihop alla pinaler och dra hem till talibanen.
Måla svarta golvet en fjärde och sista gång.
Äta sig lite lunch.
Tänka lite på hur jag ska göra med köksgolvet; riva eller måla svart. Kan man ha svarta kökskolv om resten av köket är vitt? Städfaktorn lär ju vara 24/7. Måste komma ihåg att jag lever med tre små grisar. Nytt golv med andra ord.
Jaga reda på en anställd som inte hört av sig.
Äntligen få svar om Tysklands-pallen.
Maila envis jävla leverantör i Holland.
Korrigera anställdas felaktiga in- och utstämplingar. Grisgöra.
Tänka lite på att tonåringen fyller 19 år i morgon. Och som fortfarande är sur på mig.
Ringa leverantören av löneprogrammet och fråga varför det är såna problem med utskick av lönespecar via email....och få femtioelfte problemförklaringen.
Konstatera att solen skiner och det är 48 grader varmt. Talibanen får stå ut med en tråkig dag. Lär ju kompenseras för det då mamman får sjukt dåligt samvete.
Klockan är 12.16.
Skriva mail till anställd som är arg på mig.
Skriva mail till butikschef som är arg på anställd.
Göra en to-do-lista till en nyanställd på kontoret.
Gå i genom beställningsrutiner med nyanställd på kontoret.
Göra lite stickprover för att se om lagersaldot i datorn överensstämmer med de inredningsvaror som finns på hyllorna.
Få besked om att vi fått en order på 100 000 kr från en inredningsbutik. Tack så mycket, sa jag att maken rivit halva köket...?!
Jaga reda på en pall med porslin som väntas från Hollland.
Jaga reda på en pall med nya heminredningsprodukter från Tyskland, som ska lanseras i Sverige på Formex-mässan i augusti.
Packa ihop alla pinaler och dra hem till talibanen.
Måla svarta golvet en fjärde och sista gång.
Äta sig lite lunch.
Tänka lite på hur jag ska göra med köksgolvet; riva eller måla svart. Kan man ha svarta kökskolv om resten av köket är vitt? Städfaktorn lär ju vara 24/7. Måste komma ihåg att jag lever med tre små grisar. Nytt golv med andra ord.
Jaga reda på en anställd som inte hört av sig.
Äntligen få svar om Tysklands-pallen.
Maila envis jävla leverantör i Holland.
Korrigera anställdas felaktiga in- och utstämplingar. Grisgöra.
Tänka lite på att tonåringen fyller 19 år i morgon. Och som fortfarande är sur på mig.
Ringa leverantören av löneprogrammet och fråga varför det är såna problem med utskick av lönespecar via email....och få femtioelfte problemförklaringen.
Konstatera att solen skiner och det är 48 grader varmt. Talibanen får stå ut med en tråkig dag. Lär ju kompenseras för det då mamman får sjukt dåligt samvete.
Klockan är 12.16.
onsdag 7 juli 2010
Om hur man gör sig osams med en tonåring
Tonåringen sommarjobbar i butiken närmast hemmet. Sen några veckor tillbaka så har det hängt ett svart tygstycke i fönstret. För att skärma av solen som lyser rakt in i butiken på eftermiddagen. Och för att "det är så varmt."
Detta tygstycke ser för jävligt ut. Plus att vi har air condition så det här med värme är inte en anledning. Igår hör jag hur maken ringer till butiken och säger åt tonåringen att ta bort skynket.
När jag hämtar talibanen så noterar jag att det fortfarande hänger där. Jag blir svinförbannad och går fram och sliter ned det. Tonåringen protesterar vilt och säger att jag inte får ta det med mig. Vilket jag hade tänkt göra för att vara säker på att det inte kommer upp igen.
Hon tjafsar emot och jag blir ännu mer förbannad. JAG är hennes chef och anser inte att hon ska tala så respektlöst till mig. Till slut ruttnar jag helt, höjer rösten och säger, ursäkta franskan här nu:
"För i helvete, det ser ut som en jäkla turkaffär (no offence därute nu) och jag förbjuder er att hänga upp det igen, den som gör det får sparken." Vid det här laget var jag rasande kan jag säga.
"Amen jag vet att dom andra kommer bli sura!"
"Det skiter jag i, det är min affär och jag bestämmer. Då får vi lösa saken på annat sätt! Och tycker du på allvar att det ska se ut som en turreaffär här, eller vadå?!"
Här ska tilläggas att det ska extremt mycket till för att jag ska låta så där. Det är mer makens avdelning. Dessutom så skulle jag aldrig tala så till en vanlig anställd. (Dock skall erkännas att jag har gjort det två gånger under alla år. Fast då var det befogat.) Men hennes attityd gjorde att jag fick totalt hjärnsläpp. Förmodligen för att det är så ovanligt. Hon och jag bråkar ytterst sällan, men när vi gör det så kan jag lova att få vill vara i närheten av oss.
Precis när jag häver ur mig det sista kommer en kund fram runt hörnet. Som omöjligt kan ha missat hela "diskussionen". Jag drar i väg och ringer tillbaka efter en stund och undrar hur f-n hon kunde låta mig hållas när det fanns kunder i butiken. Hon sa att hon totalt missat det i stundens hetta.
Vad bra. Då har man skämt ut sig i grannskapet här också. Jättebra.
Jag ska nog ta en valium och hålla mig inomhus i morgon.
Detta tygstycke ser för jävligt ut. Plus att vi har air condition så det här med värme är inte en anledning. Igår hör jag hur maken ringer till butiken och säger åt tonåringen att ta bort skynket.
När jag hämtar talibanen så noterar jag att det fortfarande hänger där. Jag blir svinförbannad och går fram och sliter ned det. Tonåringen protesterar vilt och säger att jag inte får ta det med mig. Vilket jag hade tänkt göra för att vara säker på att det inte kommer upp igen.
Hon tjafsar emot och jag blir ännu mer förbannad. JAG är hennes chef och anser inte att hon ska tala så respektlöst till mig. Till slut ruttnar jag helt, höjer rösten och säger, ursäkta franskan här nu:
"För i helvete, det ser ut som en jäkla turkaffär (no offence därute nu) och jag förbjuder er att hänga upp det igen, den som gör det får sparken." Vid det här laget var jag rasande kan jag säga.
"Amen jag vet att dom andra kommer bli sura!"
"Det skiter jag i, det är min affär och jag bestämmer. Då får vi lösa saken på annat sätt! Och tycker du på allvar att det ska se ut som en turreaffär här, eller vadå?!"
Här ska tilläggas att det ska extremt mycket till för att jag ska låta så där. Det är mer makens avdelning. Dessutom så skulle jag aldrig tala så till en vanlig anställd. (Dock skall erkännas att jag har gjort det två gånger under alla år. Fast då var det befogat.) Men hennes attityd gjorde att jag fick totalt hjärnsläpp. Förmodligen för att det är så ovanligt. Hon och jag bråkar ytterst sällan, men när vi gör det så kan jag lova att få vill vara i närheten av oss.
Precis när jag häver ur mig det sista kommer en kund fram runt hörnet. Som omöjligt kan ha missat hela "diskussionen". Jag drar i väg och ringer tillbaka efter en stund och undrar hur f-n hon kunde låta mig hållas när det fanns kunder i butiken. Hon sa att hon totalt missat det i stundens hetta.
Vad bra. Då har man skämt ut sig i grannskapet här också. Jättebra.
Jag ska nog ta en valium och hålla mig inomhus i morgon.
När minnet sitter i röven
Efter att ha varit och lämnat mat till Tara-Christinas dotter så drar jag hem.
Det är varmt så jag går upp och byter om. Funderar ett slag på om jag ska måla golvet en sista vända, men går ned och sätter på lite te.
Upp med fötterna på bordet, datorn i knät och surfa sig lite. Njuter av tystnaden.
Konstig tystnad. Det fattas nåt. Svarar på ett par mail. Dricker lite te. Nåt kliar i bakhuvudet.
Helvetes jävlar, talibanen! Jag har glömt talibanen! Dumpade henne hos storasyster, som jobbar kväll i videobutiken.
Ujuj, på med kläderna och järnet dit.
Sweet Lord. Jag är världens bästa mamma. For sure.
Det är varmt så jag går upp och byter om. Funderar ett slag på om jag ska måla golvet en sista vända, men går ned och sätter på lite te.
Upp med fötterna på bordet, datorn i knät och surfa sig lite. Njuter av tystnaden.
Konstig tystnad. Det fattas nåt. Svarar på ett par mail. Dricker lite te. Nåt kliar i bakhuvudet.
Helvetes jävlar, talibanen! Jag har glömt talibanen! Dumpade henne hos storasyster, som jobbar kväll i videobutiken.
Ujuj, på med kläderna och järnet dit.
Sweet Lord. Jag är världens bästa mamma. For sure.
När man är en frälsare
Tara-Christina, som befinner sig en månad i Italien, ringer och är förtvivlad. Hennes äldsta dotter, som är kvar hemma, fick akutopereras igår och är nu hemma men har svårt att röra sig.
Christina frågar om jag kan åka över med mat och "gärna nåt att läsa ".
Flickebarnet är 19 år och då det är en vansklig ålder för yttre påverkan, så tänkte jag hjälpa till lite i denna värld av frestelser: jag letar i hela huset efter en bibel men den är puts väck.
Åker ned till ICA och köper den här istället. Vad säger ni, det kan väl vara bra att förkovra sig i nåt annat än Sex and the City och andra farligheter..?!!
Herremingud så glad hon kommer bli.
När man är Gastric Bypass-opererad, och aldrig lär sig
Jag är ju GBP-opererad och det är därför viktigt att jag sköter mina matintag, 6 gånger per dag. Och att jag undviker fett och socker i möjligaste mån.
Det var lite körigt på jobbet idag så jag hann inte äta något annat än frukost.
När jag kom hem till talibanen så var jag på så vansinnigt dåligt humör att jag bestämde mig för att dra ned till vår lokala strand 2 min från huset. Jag är ingen strandböna direkt men tänkte att det kunde vara kul för talibanen. Och jag hade så bråttom att jag inte kunde göra en ordentlig matsäck, utan tryckte ned lite drickyoghurt, vatten, plommon och kakor: Finska Pinnar.
Sväljer den pluttlilla yoghurten men efter ett tag så känner jag att jag fortfarande är ashungrig. Tar ett plommon. Som smakar surt. Så jag trycker i mig två Finska Pinnar. Ungefär då dyker maken upp och badar sig lite med talibanen. Vi sitter och har trevligt med kompisar när jag känner att det börjar mullra lite i magen. Tänker att det är för att jag är så hungrig. Sen kommer den välbekanta smärtan.
Den som uppstår när jag fått i mig för mycket socker, eller fett. Den som talar om att det är dags för ett toabesök. Och inte på nån officiell äcklig strandtoa, näe, hemmamuggen.
Jag börjar plocka ihop och talibanen är fortfarande i vattnet. Sen känner jag trycket i röven. Och då mina vänner, då är det bråttom.
Så jag vänder mig om till maken och ba: "eh, kan du köra hem talibanen, jag måste dra. Nu."
Sen drog jag. Och det är vid såna här tillfällen som jag är väldigt tacksam över att jag tog bilen, trots att jag bor 2 min från badet. För det hade sett något äckligt ut med en halvgammal kärring, med röda nedbajsade capribrallor gåendes på lokalgatan.
Väl hemma så var det bara att slänga picknick-korgen på golvet, hann inte ens av med flippflopparna. Och när man får såna här "dumpningar" som det heter, så börjar man svettas nåt kopiöst. Och får hjärtklappning. Så det var bara att slita av sig alla kläder när jag satt där. I 40 minuter by the way.
One sexy mama on the toilet...or not.
Kommunikation, but why liksom
Jag jobbade mellan 07.00-13.45, maken och jag delar på dagarna eftersom det är sommarlov.
Efter en skitdag på kontoret så kommer jag hem jättestressad och upptäcker att talibanen är ensam hemma. Maken har dragit iväg ett par timmar tidigare och varit säker på att tonåringen var hemma. Det var hon inte. Och då förstod jag varför talibanen ringt mig 78 gånger och tjatat på att jag skulle komma hem. Hungrig som en babian dessutom.
Undrar om vi vinner priset som Årets Föräldrar.
Efter en skitdag på kontoret så kommer jag hem jättestressad och upptäcker att talibanen är ensam hemma. Maken har dragit iväg ett par timmar tidigare och varit säker på att tonåringen var hemma. Det var hon inte. Och då förstod jag varför talibanen ringt mig 78 gånger och tjatat på att jag skulle komma hem. Hungrig som en babian dessutom.
Undrar om vi vinner priset som Årets Föräldrar.
Gubbajävel
Är nere på vår strand. Efter en stund kommer en liten båt med 5 ungdomar och jättehögtalare. De drar upp båten på sandstranden och sätter sig och fikar. Och drar igång stereon. Jag står redo för en verbal argumentation om ljudnivån tills jag noterar att det är lagom högt. Så där småtrevligt med ljud i bakgrunden ni vet.
Det går nån halvtimme sen dyker den här självutnämnde strandpolisen upp. Han vill att dom stänger av musiken och tar bort båten från stranden. Till saken hör att gänget sitter allra längst ut på stranden, vi sitter 20 meter därifrån, och det är knappt att ens vi hör musiken. Gubbajäveln satt på andra änden och kan omöjligt ha hört något. De stänger av musiken och jag ser på mimiken att de inte tänker dra iväg med båten. Gubben halvnöjd och går därifrån.
Efter en stund kommer han tillbaka och börjar gestikulera om båten igen.
Jag reser på mig och går fram till killarna och säger: "Hörrni killar, kan ni inte sätta på lite musik igen, det var så trevligt!" Och riktigt hör hur jag låter som en medelålders kärring.
Ena killen är på direkt och går fram mot högtalaren. Då får gubben en hjärtinfarkt och börjar gestikulera och veva med armarna: "Nej, nej, ingen musik på stranden!"
Till slut gav de upp och drog iväg med båten. Hade jag inte haft talibanen med mig, eller suttit med hennes skolfröken, så hade gubbajäveln ångrat att han klev ur sängen idag. Let me tell you.
För jag fattar inte hur man kan bli så bitter med åren. Han skulle ha behövt lite analsex, då hade han kanske varit lite mer laid back.
(Kolla in hökblicken. Han stirrar på gänget och vet f-n inte var han ska ta vägen; så upphetsad över att de inte tar båten och drar.)
tisdag 6 juli 2010
Hur man kan bli galen för mindre
Det är semifinal i fotbolls-VM som sagt. Maken är svårt sugen på jordgubbar med vaniljvisp och frågar hur man gör. Alltså hur man vispar. Näpp, han är inte så ofta i köket.
En minut senare upptäcker jag honom i vardagsrummet. Och jag antar att man är bra intresserad av fotboll, och jävligt sugen på jordgubbar, om man absolut måste sitta i soffan med en elvisp och fixa vaniljgrädde.
My Lord, det var värre än jag trodde
Det har ju knappast undgått någon att jag är en ärkenolla när det kommer till geografi. Helt enkelt för att jag är så totalt ointresserad, så varför lägga på minnet. Hör till allmänbildning kan nån hävda. Jamen so be it.
Och om jag har problem med den svenska kartan så ska vi inte snacka om hur det står till med övriga världen. Och färger på människor.
Just precis i detta nu så är det semifinal i fotbolls-VM. Det är Uruguay-Holland. Plötsligt gör just Uruguay mål. Jag tittar upp från datorn eftersom maken skriker så tapeterna fladdrar.
...och blir helt confused. Jag frågar om det verkligen är dom som har gjort mål. Alltså dom grabbarna som just kramar varandra. Blonda snubbar. "Ja", svarar maken.
Jag har i hela mitt liv trott att människor som bor i Uruguay är svarta. Inte för att det har någon som helst betydelse, men never the less så är det det jag har trott.
Det börjar fan bli pinsamt det här.
Och om jag har problem med den svenska kartan så ska vi inte snacka om hur det står till med övriga världen. Och färger på människor.
Just precis i detta nu så är det semifinal i fotbolls-VM. Det är Uruguay-Holland. Plötsligt gör just Uruguay mål. Jag tittar upp från datorn eftersom maken skriker så tapeterna fladdrar.
...och blir helt confused. Jag frågar om det verkligen är dom som har gjort mål. Alltså dom grabbarna som just kramar varandra. Blonda snubbar. "Ja", svarar maken.
Jag har i hela mitt liv trott att människor som bor i Uruguay är svarta. Inte för att det har någon som helst betydelse, men never the less så är det det jag har trott.
Det börjar fan bli pinsamt det här.
Smartskaft
Talibanen har bästisen hemma och efter diverse spel, disco på rummet, jacuzzi-bad inkluderat tvätt av alla tyg-dockor, så vill de gå på bio, eller åka till nåt lekland.
Bra idé, om det inte vore för att jag precis målade golvet och därmed inte kommer åt mina kläder i sovrummet på tre timmar.
Tjejerna tycker att jag ska sätta på mig en sjal runt höfterna för att dölja målarfläckarna, och försäkrar mig om att ingen kommer märka att jag har rosa pyjamasbyxor på mig.
Jamenellerhur!
Om cocooning
Jag vet inte vad som håller på att hända men jag har blivit helt rabiat om att få det här skithuset i någorlunda ordning. Efter år av "men kärlek, vi MÅSTE köpa den där butiken", istället för att lägga pengarna på vårt hus, så har jag tagit tag i saken. Bättre att lite händer, än inget.
Och även om alla säger att det är omöjligt att slipa en trapp själv, så tänker jag försöka. Herregud, vad mer kan hända än att jag till slut måste ringa en hantverkare som fixar till det jag ställer till med?!
Sen tänker jag inventera hela bekantskapskretsen och köra tjänster mot gentjänster. Byteshandel helt enkelt. "Om du fixar det här åt mig, så ordnar jag det där åt dig."
Det enda stället som är hyfsat okey är vårt sovrum. Och hetsa inte upp dig över vår vita heltäckningsmatta. Det är inget skit från 70-talet, och man hyr en specialmaskin och tvättar den en gång om året. (...problemet är att företaget jag brukar anlita har gått i konkurs, så känner du till nån i Stockholmstrakten, så please hojta till...) Sen är jag högst medveten om att nån klåpare på Samsung bestämt att det ska vara svarta sladdar på tv:n. Hur tänkte man där?
Hur som helst. Jag har ett sovrum som är 42 kvm men inga garderober. Eller ja, två små fjösiga saker som innehåller sänglinne och makens kläder. Det blev 50 cm över till mig. Och eftersom vi inte kan enas om hur walk-in-closet-en skall byggas så händer inte ett jota. I det här rummet har maken inte ett skit att säga till om när det kommer till färger. Det enda rum jag byter gardiner/överkast i 4 gånger om året. Japp, jag är en kärring.
Ser ni trädet utanför? Det är ett körsbärsträd modell Anabolus Gigantus. Och det är där fåglarna idkar gangbang var och varannan natt. Väry nära mitt öra. I hate them.
Och även om alla säger att det är omöjligt att slipa en trapp själv, så tänker jag försöka. Herregud, vad mer kan hända än att jag till slut måste ringa en hantverkare som fixar till det jag ställer till med?!
Sen tänker jag inventera hela bekantskapskretsen och köra tjänster mot gentjänster. Byteshandel helt enkelt. "Om du fixar det här åt mig, så ordnar jag det där åt dig."
Det enda stället som är hyfsat okey är vårt sovrum. Och hetsa inte upp dig över vår vita heltäckningsmatta. Det är inget skit från 70-talet, och man hyr en specialmaskin och tvättar den en gång om året. (...problemet är att företaget jag brukar anlita har gått i konkurs, så känner du till nån i Stockholmstrakten, så please hojta till...) Sen är jag högst medveten om att nån klåpare på Samsung bestämt att det ska vara svarta sladdar på tv:n. Hur tänkte man där?
Hur som helst. Jag har ett sovrum som är 42 kvm men inga garderober. Eller ja, två små fjösiga saker som innehåller sänglinne och makens kläder. Det blev 50 cm över till mig. Och eftersom vi inte kan enas om hur walk-in-closet-en skall byggas så händer inte ett jota. I det här rummet har maken inte ett skit att säga till om när det kommer till färger. Det enda rum jag byter gardiner/överkast i 4 gånger om året. Japp, jag är en kärring.
Om att ha en make med lite skönhetsfläckar
Maken har många fördelar. Och ett par skavanker. En är hans extrema, och då menar jag sjukt extrema kontrollbehov.
För det mesta bryr jag mig inte. Han är den som sköter ekonomin här hemma. För att jag har noll intresse. Och detta ger ibland upphov för "diskussioner". Om att jag inte bryr mig, om att jag är värdelös på ekonomi eftersom jag inte kan "hantera pengar". Att det är därför han måste sköta det. Jag har låtit saken bero eftersom det låter bra i hans öron och jag sköter ju rubbet i övrigt när det kommer till att få hushållet, samvaron och det sociala nätverket att flyta.
Tills jag fick ett tokspel för nåt halvår år sen. Jag bestämde mig för att ta över hela den privata ekonomin. Tror ni det gick? I alla hundra år vi har varit gifta så har han låtit mig tro att det är en uppoffring att "behöva sköta den privata ekonomin också".
Men nu när jag hade bestämt mig så var det "nä nä nä, jag måste sköta den eftersom vi har så mycket olika transaktioner som har med företagen att göra, och jag måste ha koll på allt." Så jag lutar mig tillbaka och småler. Så var det med den saken alltså.
Och så har vi det här med posten. Jag fullkomligt avskyr när nån annan öppnar min post. Inte för att jag har något att dölja, men det är en principsak. Jag skulle aldrig drömma om att öppna nån annans post. Inte ens tonåringens.
Men maken kan. Så fort han får möjlighet så öppnar han den och jag får frispel. Jag kan säga att han inte är den ende i familjen som har ett cepe-humör. Så vi har blivit riktigt jävla osams om det här, men han ger sig inte idioten.
Tills jag kom på den självklara lösningen. Jag bestämde mig för att öppna hans post.
Jag kan säga att jag behövde göra det en enda gång, för det tog hus i helvete.
Bra kvinna reder sig själv.
Men annars så är han helt okey...=)
För det mesta bryr jag mig inte. Han är den som sköter ekonomin här hemma. För att jag har noll intresse. Och detta ger ibland upphov för "diskussioner". Om att jag inte bryr mig, om att jag är värdelös på ekonomi eftersom jag inte kan "hantera pengar". Att det är därför han måste sköta det. Jag har låtit saken bero eftersom det låter bra i hans öron och jag sköter ju rubbet i övrigt när det kommer till att få hushållet, samvaron och det sociala nätverket att flyta.
Tills jag fick ett tokspel för nåt halvår år sen. Jag bestämde mig för att ta över hela den privata ekonomin. Tror ni det gick? I alla hundra år vi har varit gifta så har han låtit mig tro att det är en uppoffring att "behöva sköta den privata ekonomin också".
Men nu när jag hade bestämt mig så var det "nä nä nä, jag måste sköta den eftersom vi har så mycket olika transaktioner som har med företagen att göra, och jag måste ha koll på allt." Så jag lutar mig tillbaka och småler. Så var det med den saken alltså.
Och så har vi det här med posten. Jag fullkomligt avskyr när nån annan öppnar min post. Inte för att jag har något att dölja, men det är en principsak. Jag skulle aldrig drömma om att öppna nån annans post. Inte ens tonåringens.
Men maken kan. Så fort han får möjlighet så öppnar han den och jag får frispel. Jag kan säga att han inte är den ende i familjen som har ett cepe-humör. Så vi har blivit riktigt jävla osams om det här, men han ger sig inte idioten.
Tills jag kom på den självklara lösningen. Jag bestämde mig för att öppna hans post.
Jag kan säga att jag behövde göra det en enda gång, för det tog hus i helvete.
Bra kvinna reder sig själv.
Men annars så är han helt okey...=)
Om Gudrun Schyman
Jag delar inte hennes politiska åsikter över huvud taget, men jag tycker att hon är en skicklig politiker.
Dock undrar jag om hon (och FI) är helt lobotomerad som nu har fått för sig att elda upp 100 000 kr kl 08.30, i protest mot de icke jämställda lönerna vi har i Sverige. Snacka om en käftsmäll till alla som har ont om pengar. Eller de som inte har en spänn alls.
Hon är fan dum i hela huvudet. Och nej, jag skiter fullkomligt i anledningen, det finns INGET försvar till sådant agerande. Jävla idiotier. Är hon/de så korkade att de tror att det skulle hjälpa det minsta, så är hon ute och hojar ordentligt. Fine, den massmediala uppmärksamheten får de, men inte ett skit mer.
Och du som brukar hetsa upp dig här bara för att du inte delar mina politiska åsikter och säkert hittar en anledning till att försöka trycka till mig; bespar dig besväret tack. Jag tänker inte gå i klinch med någon.
Så där ja. Nu fick jag kräkas lite. Tillbaka till bloggens vanliga inriktning.
Dock undrar jag om hon (och FI) är helt lobotomerad som nu har fått för sig att elda upp 100 000 kr kl 08.30, i protest mot de icke jämställda lönerna vi har i Sverige. Snacka om en käftsmäll till alla som har ont om pengar. Eller de som inte har en spänn alls.
Hon är fan dum i hela huvudet. Och nej, jag skiter fullkomligt i anledningen, det finns INGET försvar till sådant agerande. Jävla idiotier. Är hon/de så korkade att de tror att det skulle hjälpa det minsta, så är hon ute och hojar ordentligt. Fine, den massmediala uppmärksamheten får de, men inte ett skit mer.
Och du som brukar hetsa upp dig här bara för att du inte delar mina politiska åsikter och säkert hittar en anledning till att försöka trycka till mig; bespar dig besväret tack. Jag tänker inte gå i klinch med någon.
Så där ja. Nu fick jag kräkas lite. Tillbaka till bloggens vanliga inriktning.
måndag 5 juli 2010
Om att andas vid rätt tidpunkt
Sladdar in i en av våra butiker och när jag går ut därifrån så trycker jag på fjärrkontrollen så att billåset öppnas. Jag hör klicket och hugger tag i dörren. Som är låst. Trycker på knappen igen och är så superstressad att jag inte tittar på själva låspluppen. Och det behövs ju inte för jag hör åter klicket. Jag klickar vidare och undrar hur det kan låta "klick" om nu batteriet har pajat. Sekundrarna går och armsvetten tilltar. Varför just precis idag liksom.
Dörren går inte att öppna och efter diverse "amen-för-i-helvetes-jävla-biljävel-jag-har-inte-tid" så är jag så mogen att jag tjongar iväg en spark som träffar dörrlisten (utan att ge ett märke, jag har ju varit med förr..). För det vet ju alla att det självklart hjälper. Absolut jättesäkert. Och givetjävlavis så går larmet igång.
Precis just då vänder jag på huvudet till vänster och se på fan, 4 meter därifrån står min bil. Jag rusar fram och kastar mig in och drar iväg som en avlöning.
Sa jag att jag är fyrtiofem år?
Det här med trädgård
Låt mig presentera husets ena häck. Den är över två meter, going mot tre, och enligt nån paragraf bla bla, så får den bara vara 75 cm. As if I care.
Och med tanke på hur promenerande fisrumpor ser nedlåtande på den, så kan man nog säga att den är katten bland hermelinerna här i finområdet. Helt ensam i sitt slag då alla andra här har välfriserade, formklippta varianter. Min växer åt alla håll samtidigt.
Jag har alltid gillat att vara lite rebell.
söndag 4 juli 2010
Life is sweet
Jag är fullkomligt slut så att få maten serverad är heaven. Och så lite champagne på det.
Min man, slipmästaren
Maken hjälper mig med att slipa golvet inför min svarta golvmålning. Trots att han mycket hellre vill ha sex istället, nu när hela huset är tomt.
DET är vad jag kallar kärlek det. Jag ska nog vara snäll mot honom i en hel vecka efter det här.
Under tiden maken leker Martin Timell
När man bor i ett hus som nästan är 100 år gammalt, som 1985 genomgick en totalrenovering, så kan jag lova att det finns att göra.
Så medan maken gick loss på kökstaket så koncentrerar jag mig på det jag är bäst på; ytligheter. Jag har ruttnat på vårt fjällstugetak i nedre badrummet och lill-hallen. Igår målade jag första vändan.
Och är det inte lagom att sätta igång och måla vända nummer två efter en promenad på en dryg timme så säg? Alltså, jag måste passa på när talibanen är bortrest, jag får en miljon mer saker gjorda då.
Och när jag står här och målar i badrumstaket, som för övrigt är det badrum alla gäster använder när de är på besök,inte alls skämmigt..., så inser jag att jag nog är ensam i världen om att ha ett badrum med marmorväggar och marmorgolv. Med en bidé och ett gäng guldkranar. Kan för mitt liv inte fatta HUR man en gång tänkte när man renoverade här.
Problemet är nu att jag har ändrat uppfattaning. Ehh, alltså inte om det guldiga skiten, nä, jag gillar marmorn. Har ni också hört att man blir hemmablind med åren? Nåväl, nu har jag i alla fall målat tak och fönsterkarmar här inne. Betydlig skillnad kan jag säga.
Och när jag ändå höll på så tog jag lill-hallen utanför badrummet också. Och ja, det hänger en tofs på skåpet, jag gillar tofsar nämlich.
Så nu vet ni hur det ser ut i mitt kråkslott, eller Château Katastrof som vi kallar det för.
Idag ska jag åka till måleributiken och köpa svart färg. Japp, jag ska måla golvet på ovanvåningen, samt trappan ned till hallen svart! (Tack Fröken-Åsa för den geniala idén, och ännu mer tack för att ni fick maken att inse hur snyggt det kommer bli!)
Är ni snälla så kan ni få se ett smakprov om några timmar.
Men först frukost och klippa gräsmattan. Maken? Well, han sover så sött.
Så medan maken gick loss på kökstaket så koncentrerar jag mig på det jag är bäst på; ytligheter. Jag har ruttnat på vårt fjällstugetak i nedre badrummet och lill-hallen. Igår målade jag första vändan.
Och är det inte lagom att sätta igång och måla vända nummer två efter en promenad på en dryg timme så säg? Alltså, jag måste passa på när talibanen är bortrest, jag får en miljon mer saker gjorda då.
Och när jag står här och målar i badrumstaket, som för övrigt är det badrum alla gäster använder när de är på besök,inte alls skämmigt..., så inser jag att jag nog är ensam i världen om att ha ett badrum med marmorväggar och marmorgolv. Med en bidé och ett gäng guldkranar. Kan för mitt liv inte fatta HUR man en gång tänkte när man renoverade här.
Problemet är nu att jag har ändrat uppfattaning. Ehh, alltså inte om det guldiga skiten, nä, jag gillar marmorn. Har ni också hört att man blir hemmablind med åren? Nåväl, nu har jag i alla fall målat tak och fönsterkarmar här inne. Betydlig skillnad kan jag säga.
Så nu vet ni hur det ser ut i mitt kråkslott, eller Château Katastrof som vi kallar det för.
Idag ska jag åka till måleributiken och köpa svart färg. Japp, jag ska måla golvet på ovanvåningen, samt trappan ned till hallen svart! (Tack Fröken-Åsa för den geniala idén, och ännu mer tack för att ni fick maken att inse hur snyggt det kommer bli!)
Är ni snälla så kan ni få se ett smakprov om några timmar.
Men först frukost och klippa gräsmattan. Maken? Well, han sover så sött.
Prutta
Tänkte på en sak. När jag knallar omkring med iPoden på högsta volym, så får jag för mig att ingen hör om jag fiser. Först när det är försent inser jag läget.
Säg att jag inte är ensam.
Äppelviken
Jag hittade en egen pool.
Det är först nu, när jag har börjat gå, som jag inser hur fint det är i hooden. Måste börja uppskatta det lite oftare. Trots ett trashat kök.
Bastu i Äppelviken
Det är fler än jag som har problem med värmen ser jag.
Det finns många pooler här i hooden, undrar om nån märker om jag tar ett dopp? "Naket medelålders fetto ertappad i pool. "
Det vore ju finfint.
På en morgonpromenad
Har öronen fulla med sommarpratare från min iPod och hör därför inte ett skit från omvärlden. Visst finns det inga våldtäktsmän uppe så här tidigt va?
lördag 3 juli 2010
Timell a k a maken med ångest
Maken river taket i köket, övertygad om att det ligger ett snyggt originaltak under.
Jamen hej vad det inte gjorde det. Och inte nog med det: för att riva allt tak så måste alla skåp väck. Alltså måste vi köpa nytt kök. Som vi enligt planen skulle göra om cirkus 5 år. Så efter en stund hör jag:
"Mona, det var nog ingen bra idé det här."
Fortsättning följer kan jag lova.
Hur man inte blir en populär fru
Då dricker man för mycket alkohol och går och lägger sig 20.45, eftersom man inte pallar att vänta på att nån jävla match mellan Uruguay och Ghana ska ta slut innan det blir lite woaowoaw-action i det barnfriha hemmet. Man kan säga att man har varit ihop för länge om en sketen fotbollsmatch mellan två u-länder går före lite hanky panky. Eller så var det makens intag av Amarone som kom ivägen. Han kanske trodde det var England-Tyskland han glodde på, vad vet jag. Hur som helst så var det nog lika bra för jag hade nog kräkts in the middle of the heat so to speak.
Men Gud är en man och långsint, så han såg till att man vaknade 02.17, för att ligga vaken i 1,5 timme och glo på dåliga serier från 70-talet och lyssna på fåglar som hade gang bang i trädet utanför.
06.50 vaknar man för dagen med ett pannknack från hell. Dricka sig lite te innan det är dags att gå ut och gå. Jag ska knacka på hemma hos gårdagkvällens champagnekompis. Varför ska andra få sova om inte jag får liksom..
Men Gud är en man och långsint, så han såg till att man vaknade 02.17, för att ligga vaken i 1,5 timme och glo på dåliga serier från 70-talet och lyssna på fåglar som hade gang bang i trädet utanför.
06.50 vaknar man för dagen med ett pannknack från hell. Dricka sig lite te innan det är dags att gå ut och gå. Jag ska knacka på hemma hos gårdagkvällens champagnekompis. Varför ska andra få sova om inte jag får liksom..
fredag 2 juli 2010
När chefen är borta
My Lord. Talibanen, hon som är den egentliga chefen i det här huset, är borta hela helgen. Alltså, vi pratar heeela helgen.
För normala människor så betyder det romantiskt samkväm och sånt tjafs. För oss andra så betyder det måla sig lite tak, riva sig lite andra tak. Skita i att laga lunch och middag på bestämda tider. Skita i mat över huvud taget förresten. Leva på mackor och frukt. Fint så.
Man inleder helt enkelt fredagen med att öppna sig lite champagne, ringa sig en kompis som hojar över, äta sig lite cashewnötter, titta på klockan och "hoppsan, klockan är 19.00..ingen mat i åtanke, men vem bryr sig, man är barnfri". Typ så. Respektives män kommer och det dricks lite mer champagne. Prata sig lite. Skratta sig ännu mer. Äta sig lite mer nötter. Kompis med make hojar hem. Nåt om att barnen därhemma nog kanske måste få lite mat i sig. Tonåring med pojkvän joinar. Pojkvän och make grilla sig lite middag. Öppna sig lite Amarone.
Frun i huset på kanelen.
Dricka sig en kopp te och styra upp det hela.
För inte fan kan man sitta i soffan och vara packad en fredagkväll kl 20.00.
För normala människor så betyder det romantiskt samkväm och sånt tjafs. För oss andra så betyder det måla sig lite tak, riva sig lite andra tak. Skita i att laga lunch och middag på bestämda tider. Skita i mat över huvud taget förresten. Leva på mackor och frukt. Fint så.
Man inleder helt enkelt fredagen med att öppna sig lite champagne, ringa sig en kompis som hojar över, äta sig lite cashewnötter, titta på klockan och "hoppsan, klockan är 19.00..ingen mat i åtanke, men vem bryr sig, man är barnfri". Typ så. Respektives män kommer och det dricks lite mer champagne. Prata sig lite. Skratta sig ännu mer. Äta sig lite mer nötter. Kompis med make hojar hem. Nåt om att barnen därhemma nog kanske måste få lite mat i sig. Tonåring med pojkvän joinar. Pojkvän och make grilla sig lite middag. Öppna sig lite Amarone.
Frun i huset på kanelen.
Dricka sig en kopp te och styra upp det hela.
För inte fan kan man sitta i soffan och vara packad en fredagkväll kl 20.00.
Då kör vi
En del av 410 kg smide som ska ut till en butik nära dig.
Med lite tur så kanske gäddhänget försvinner på kuppen.
torsdag 1 juli 2010
En omtänksam make, or not
Jag vet inte riktigt hur jag ska ta det här. Jag har ju en bil med en GPS, så skulle den där atlasen alltså lösa mina geografiska problem bättre menar han?
Det kanske är så enkelt att han verkligen vill att jag hittar tillbaka hem. Eller vänta lite, jag tittade inte ens i den, det kanske är en förtäckt atlas över Moldavien. By by honey liksom.
När man inte är i Stockholm
Märkliga övergångsställen de har på vischan, och inte stannar dom heller..
Jag måste nog ta en kurs
Jobbar från Nyköping idag. Varken telefon eller bredband fungerar. Jag ska ringa Telia och ta reda på eventuella driftstörningar, men hänvisas till nån jävla karta.(Har en dong med mig.) Som vill att jag klickar i var jag befinner mig.
Ehh. Nyköping. Och var i landet ligger det? Eller alltså, vilket län? Hmm, det är väl inte så jäkla noga, jag är ju i Sverige i alla fall, räcker inte det?
My Lord vad jag är en sopa på geografi.
Ehh. Nyköping. Och var i landet ligger det? Eller alltså, vilket län? Hmm, det är väl inte så jäkla noga, jag är ju i Sverige i alla fall, räcker inte det?
My Lord vad jag är en sopa på geografi.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
