onsdag 31 mars 2010

Besök på kontoret.



Talibanen är sjuk och får tillbringa gårdagen på kontoret. I efterhand tyckte jag att det var lite väl tyst inne på mitt kontor medan jag packade ordrar.

Idag såg jag varför. Hela bordet är fyllt med såna här hjärtan.

19 kommentarer:

  1. Du får ge henne att de är fina :)

    SvaraRadera
  2. Hon älskar dig!

    SvaraRadera
  3. Går direkt in i en mammas hjärta... ;)

    SvaraRadera
  4. Hundar kissar på träd för att lämna spår efter sig. Barn ritar på bord...! =)

    SvaraRadera
  5. She loves you, yeah, yeah, yeah....

    Lennon, släng dig i väggen.

    Å, de vissnar inte heller, som makens blommor gör.

    (äckligt vad jag är positiv i dag)

    SvaraRadera
  6. Hon gör i alla fall inte som mina pojkar när de ritar på ställen de inte får rita på, som tex väggen i köket eller hallbyrån...
    Först kladdar de, sen skriver de för säkerhets skull tvillingbrorsans namn också så att de inte själva ska få skulden... ;-)

    SvaraRadera
  7. Så är det, vill arbetsgivaren att man ska jobba med sjuka barn så får de leva med att det kostar lite extra... Fast när jag tänker efter så är det väl du och din man som ÄR arbetsgivaren... Då får man räkna med lite extra kärlek, som de andra skriver! :-)

    När mina barn är med mig på mitt jobb kostar det minst 1 block post-its och minst 1 överstrykningspenna! Samt att samtliga medarbetare får 23 post-it-lappar var som "post"...

    SvaraRadera
  8. Snygga hjärtan!
    Du Mona. Nu måste jag bara berätta att jag för några sekunder sedan köpte te i en påse med en kvinna på i Söderhallarna. Snacka om att jag är påverkbar! Och lite rädd.
    Hur mådde du av teet? Sabbar jag hela påskhelgen om jag börjar imorrn?
    Vad har jag gett mig in på?

    SvaraRadera
  9. Man gnisslar lite när det just hänt, men OM du har kvar skrivbordet om tio år, så lovar jag att du tycker det är underbart.

    SvaraRadera
  10. Shit! förlåt! Tror min kommentar hamnat fel. Shit.

    SvaraRadera
  11. Kia: alltså, om det är DET teet så ser för fan till att du är nära en toa. Men du, såg du min kommentar hos Christina i morse, eller läste du mitt inlägg om när man blir bajsnödig på en motorväg?

    SvaraRadera
  12. JAAAAA! Då blev det rätt i alla fall!
    Fick lite ångest. Jag är virrig på att kommentera, det är därför jag gör det så sällan...
    Trodde jag blandat ihop dig med "den där andra" Mona - eller är ni samma? Nej, hon är väl i teaterbranschen.
    I vilket fall så tog jag för givet att det var du som skrivit just den kommentaren (vilken jag läste efter jag skrivit dagens första hos dig, fördröjning på ca 7 timmar!) Och sedan bannade jag mig för att följa instinkt istället för att kolla upp fakta. Ja, te finns i mitt hem. Men om jag använder det vete 17.

    SvaraRadera
  13. Men var glad för att det var hjärtan. Kunde ju vart snoppar eller nåt annat.;)

    SvaraRadera
  14. Mona: du har väl inte skrubbat bort dom?!

    SvaraRadera
  15. Kia my dear. Klart du ska prova det. Men bered dig på en bajsresa utan dess like.

    SvaraRadera
  16. Jessika: Nä, dom får vara kvar!

    SvaraRadera

Du. Jag har blivit skitdålig på att kommentera alla personligen, men ska försöka bättra mig. Dock vill jag att du ska veta att jag läser allt du skriver. Och är extremt tacksam för att du tar dig tid!