Jag har jobbat i hop med min man i 10 år. Jag känner honom ganska bra, med andra ord.
Och han tillhör kategorin "ska personalen ha lön nu igen, gahhh"-typen.
Så varje månad när jag gör lönerna, så är det samma visa: jag gör dom färdiga, kollar noga så att han pratar i telefonen, och då, precis då, så smiter jag in och lägger lönelistan på hans skrivbord.
Sen tar jag sats.
Och springer till andra änden av korridoren. Något överdrivet, men ändå.
För sen kommer det. Samma fråga, som ställts de 10 senaste åren:
"VAAA! Hur kunde det bli så här mycket?!"
Och så måste jag gå in. Och förklara. Sen är han på dåligt humör ända till alla löner har hamnat på respektive anställds konto. Då är det lugnt igen.
I 15 dagar.
Rösta på mig
Konstigt att många egen företagare tänker så! Han är ju inte ensam om det!
SvaraRaderaMen det borde vara tvärtom? eller hur? Hur skulle det gå utan era anställda? Kanske ni bara hadde haft en butik? max två? jobbat i varsin 24/7 :)
Så sant. Och jag brukar påminna honom om det!
SvaraRaderaNu har man haft morgonfika och läst här igen. Och en viss J är sig lik.
SvaraRaderaJaaa. Du om någon, känner ju honom! Och du hade ju tur, som aldrig behövde göra lönerna på den tiden!
SvaraRadera